Formel för kabelarea

[Spancox 27]

 

Jag tänkte byta ut elen till våren och sitter nu och skissar på det nya.

Jag skulle behöva en formel för att räkna ut minsta kabelarea där kända värden är spänning, last, maximalt önskat spänningsfall samt material (koppar).

Jag hittar inget vettigt på nätet, en himla massa kalkylatorer som listar spänningsfall men inget användbart i det här syftet.

Finns det någon elguru eller excelräv här som kan bistå?

Edit:

Frågeställningen är löst, svar för hugade spekulanter nedan:

Genom att modifiera skyllermarks formel kom jag fram till följande:

Totallängd i meter*Ampere*0,017(koppar)/maximalt önskat spänningsfall i V = kabelarea i kvmm (notera att totallängden är fram och tillbaka till förbrukaren).

 

Senast ändrad av Spancox | 09 oktober 2011 | 10:45

[ronnberg12 0]

Kolla den medskickade filen

[excel319 501]

Här hittar du en användbar fil http://www.skyllermarks.se/sv/tips-och-rad/kabeldimensionering

[Funkis 143]

Tycker den är siten är ganska bra faktiskt, en bra excel grej för beräkningar men även annat som är matnyttigt tänk för oss i båtar. Allt kanske inte är korrekt eller stämmer 100% men en personlig site är alltid mycket roligare att läsa än ett stort kommersiellt bolags... tycker jag i alla fall.

http://24volt.eu/kalkyl_kabelarea.php

[Spancox 27]

Tack för alla svaren!

Genom att modifiera skyllermarks formel kom jag fram till följande:

Totallängd i meter*Ampere*0,017(koppar)/maximalt önskat spänningsfall i V = kabelarea i kvmm

(notera att totallängden är fram och tillbaka till förbrukaren)

[Thomas-1 311]

Finns en instruktion av Magnus Sterky, som nog får räknas som något av en båtel-guru (han skriver iaf för bla kryssarklubben, förutom egna böcker i ämnet)? ... http://batteknik.se/2010/10133_nytt_elsystem.pdf

Man dimensionerar - om jag förstått rätt - först kabelgrovlek (gärna lite i överkant, med tanke på nya elpryttlar som ständigt tycks tillkomma) och väljer sen lämpliga säkringar som förhindrar överhettning av dessa kablar.

De riktigt grova kablarna - typ startmotor, bogpropeller - hinner normalt inte bli särskilt upphettade. För elmotorns tunna hopvirade lindningar brinner s.a.s. normalt alltid före själva kabeln. I dessa fall är kabelns spänningsfall intressant för motorprestandan, men annars är nog termen strömtäthet mer giltig praktiskt!?

Normala förbrukarkablar måste tåla kontinuelig ström, till skillnad mot ovanstående. Klena kablar blir naturligtvis varmare än grova, allt annat lika. Orsaken är det högre motståndet, som förutom att orsaka spänningsfall även ger förlusteffekt d.v.s. värme. Varje resistans i en strömgenomfluten kabel ger alltså alltid upphov till värmeproduktion, som måste kylas bort till omgivningen. Tempen stiger alltså därför obevekligt tills jämnvikt råder mellan producerad och bortförd värmeeffekt.

I bildens tabell kan man utläsa att klena kablar har bättre kylning än grova, givet samma strömtäthet.
[Man kan ju - enligt min skiss - tänka sig en grov rund kopparkabel som X antal hopbakat parallellkopplade tunna enkvadrat-millimetare. Och att de måste värma varandra, ungefär som pingviner på isflak!   Ett annat sätt att uttrycka samma sak är att jämföra mantel/kyl-ytan, exemplets ledningsarea har ökat med faktor 10 men mantel/kylytan teoretiskt bara runt faktor 3. (I praktiken används aldrig stela helgjutna kablar i båtsammanhang, så exemplets mantel/kylyta blir som vanligt bara teori. Tabellen bygger därför på praktiska prov med kylning vid givna strömstyrkor med normala fintråds-flätade kablar, typ A&B med olika många trådar/kardeler som anges till höger i tabellen.)]

Trassligt värre, men kontentan av detta kan nog vara att strömtäthet, och kanske ännu hellre verksam kylyta vid given strömtäthet i form av tabellens praktiskt uppmätta temperaturer är viktiga för bra dimensionering? Mera kyltänk vore allmänt bra? (Kopparn är ju f.ö. dyr och tung så konsten att maximera nytta relativt kostnad kan nog utvecklas?.)

/ Thomas

[Spancox 27]

Oj.

Jag trodde bestämt att likström transporterades i själva manteln av ledaren, (så att det för likström egentligen skulle vara bättre att prata om ledaromkrets än ledningsarea).

Är det någon insatt som kan upplysa mig om jag har rätt eller fel här?

[Marrexxx 66]

Det fanns ett enkelt diagram i nya

Praktiskt båtäganden

[crabfish 61]

Här kommer ett bidrag

http://www.kjell.com/?page=/kjellfakta/kabelarea/

 

::Harry::

[Thomas-1 311]

Nja, det är väl växelström med hög frekvens som leds mest i kabelns ytskikt.
Så kallad skin effect  ... http://en.wikipedia.org/wiki/Skin_effect

Hmm ... satt f.ö. och funderade på praktisk användning av detta med tunna kablars relativa fördel kylmässigt vid given strömtäthet.
Man skulle ju kunna koppla ytterligare en kabel istället för att byta till en grövre om man vill öka strömuttaget med fler elpryttlar. Men risken är att den ena av de två kablarna vid parallellkoppling  omärkligt skulle få avbrott och ge överhettning i den återstående.
Men om man däremot drar den nya som matning till en ny egen säkringspanel så uppstår ju inte den risken, samtidigt som kopparåtgången minskar något totalt sett. 

/ Thomas

[crabfish 61]

Finns böcker skrivna om detta ämne, alltså elsystem i båtar

http://www.batteknik.se/elsystem/elsystem_ombord.html

 

::Harry::

[Spancox 27]

Tack, Thomas!