Gå till innehåll
fredag 27 december 2024
Kapitano

Hur klarade vi oss förr

Rekommendera Poster

Som messersmitter vill jag påpeka att man pejlar alltid på minimum signal.

Till salu ett smärre antal radiopejlar.

post-571-1394236633,6895_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Riktigt stiliga manickrar, sextio- eller möjligen sjuttiotals-snitt förmodligen!? :)

Radiomuseet i länken tidigare, eller kanske föreningen som håller till på Hållö (den där en långvågs-pejlsändarantenn bevarats strax S Smögen) kan vara intresserade? Du kan kanske snika till dig gratis inträde en hel säsong ifall du donerar nån av pejlarna ovan till museet. :)
För inte särskilt många finns bevarade i så gott skick, gissar jag?

/ Thomas

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Messersmittar eller ej, det är riktigt att man söker minimum av signalfyren, detta var också något som ingick i navigationskurserna långt fram på sjuttiotalet. Själv har jag inte testat detta i praktiken med en transistor, bara med farygsradio. Man hade också släplogg efter fartygen den har jag varit med att sätta och ta upp när vi kom ut på öppet hav sedan läst av den en gång i timmen. En sådan hade vi ombord i S/S Rådmansö. Vi hade också köksavfall i tunnor på religen längst akter ut som vi tömde så fort vi kom ut på öppet vatten eller på gränsen till öppet vatten.



Senast ändrad av Kapitano | 04 mars 2011 | 23:39

post-10016578-1394236633,7449_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hemmavan (hemmavatten) för mig och när man lyssnat på texten (som nog Thåström faktiskt framför bäst och med skön inlevelse) så undrar man ju hur f*n de seglar och var. Den gode Evert kanske visste nått som inte vi vet här på Sodenäset?

Strannesläkten är i allra högsta grad levande.



Senast ändrad av Buvallit | 04 mars 2011 | 22:06

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det fanns också riktade radiofyrar. Då behövdes ingen pejl utan en vanlig rundradio användes. Vid gång mot fyren styrdes så att en fast ton hördes, kom man ur kurs fick man kort-lång eller lång-kort (A o N i morsealfabetet) bara att ta hem så att fast ton hördes igen. På västkusten fanns dessa på, vad jag kommer ihåg, på  Vasskären och Träslövsläge. http://www.fyr.org/Kursrc.htm 

Som hökarhalva fick jag städa byssan och bära ut avfallet till aktertunnorna.  Båsen tömde när vi kommit en bit ut, till måsarnas stora glädje.  

Efter de norska Tönsbergarna flög inga måsar, pga. att inget matavfall blev över = snål kosthållning. Men det är väl en skröna att det var snålt i de norska båtarna. http://lasselundell.se/page16.html 

post-571-1394236633,9012_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Riktade radiofyrar jo der äger nog sin riktiget. Detta med att tömma tunnorna akter ut med avfallet från byssan var nog inte det grövsta. Jag hade en kompis på sextiotalet som seglade andre styrman i ett mindre tankfartyg från västkusten och jag skall inte nämna namnet men ser deras huvudkontor i bland och har även gjort reparationer ombord. Det var meningen att jag själv skulle mönstra på men familjen kom emellan och lika bra var det. Kompisen berättade att inan de skulle gå in till Göteborg så satte de en man på bryggan för att spana efter Kustbevakningen så spolade de tankarna som bestod av giftiga kemikalier och de skulle ju ändå späs ut i havet som om man blandar en drink. Han gillade inte sitt jobb och blev heller inte så gammal ombord.



Senast ändrad av Kapitano | 04 mars 2011 | 23:36

post-10016578-1394236633,9948_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Aha, nästan rätt iaf. Messersmitt får mig annars att tänka på en liten bil och inte ett flygplan.

Det var alltid spännande att som liten komma ner till bryggparkeringen nedanför huset när en far och hans son var ute med båten och hade lämnat sina två bilar där. En klar fördel att kunna åka på en stig över ängen istället för runt om som övriga bilar.

post-10011607-1394236634,3993_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En gammal båt och en gammal dröm.

 

Jag hade en gång på sextiotalet en båt, en vitmålad båt, med för och maskinruff i aktern där jag satt på däck och körde med foten på en ratt om jag ville ställa om stigningen på propellern, med en Säffle tändkulemotor kallad sju-tia kanske beroende på flexibla hk. Jag hade också en familj bestående av två vuxna, två barn, en schäferhund, ett marsvin samt en Kanariefågel. Det fungerade bra även om det inte var ståhöjd i ruffen, så var de det under kapellet, lagom att vara ute över helgerna på Utö, Rånö eller någon annan ö utanför Nynäshamn där vi bodde. Min frus föräldrar bodde i Västervik en seglar familj som levde för både segling, motorbåtar och fiske något som passade mig bra, förutom den vackra dottern. Vi gick på semestern från Nynäshamn nytankade, så det skulle räcka hela sommaren helst, till Västervik men fick skitväder strax söder om Oxelösund så vi la till i en naturhamn för att släppa i land hund och ungar samt sova över, då bestämde jag mig för att någon gång i livet måste jag skaffa båt med ståhöjd i hela båten.  När vi väl kom till Västervik så böt vi båt och seglade Koster tre veckor eller var ute med en öppen båt som hade en Nilsson motor tändkula tillverkad i V-vik, värmekälla var blåslampa för att starta. Själv startade jag med gasol lite bekvämare. På vägen hem fick vi haveri på kraftöverföringen utan för Arkö och tur nog så drog en trålare in oss till ett varv i Arkösund. På varvet hade de semesterstängt men ägaren var hemma och bodde där med barn i samma ålder som våra och hade inga barn att leka med så varvsägaren tyckte trots allt vi kunde ligga kvar där och om jag kunde svarva och fräsa så fick jag låna maskinerna så det var ju tur i oturen att jag kunde detta. Då bestämde jag mig för att nästa båt inte bara skall ha ståhöjd i ruffen utan även stödsegel, aldrig blir man riktigt nöjd. Vi blev där ett par underbara dagar och umgicks med familjen och så fick jag se hur man tillverkade propellrar till Hydrokoptrar den enda tillverkningen i Sverige gjordes i något speciellt träslag som jag glömt. Vad jag däremot inte glömt var när vi låg utanför Trosa i en naturhamn för att äta och lyssna på radion. Då de sa på radion att nu landsteg människan på månen. Nu skall jag korta av den här historien med att sätta in en bild på ännu en dröm som aldrig blev av. En ny båt med en ny tändkulemotor så blev det inte men hittade en drömbild på nätet. 

Apollo 11 med bl.a Neil Amstrong landsteg på månen 20 juli 1969



Senast ändrad av Kapitano | 12 mars 2011 | 09:49

post-10016578-1394236645,9867_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Trevligt ljud i gamla tändkulor och sansat maxvarv om man säger så, men själv blir jag iofs nästan lite nervös av ljudet för jag tror att den håller på att stanna alldeles. Vill nästan kasta mig på ett inbillat gashandtag för att rädda den från stopp. ;)
Kan det här vara en sju-tia månntro ...



Den lilla på din bild är väl däremot en sk grästorpare, en 3 hk Forsmotor, tvåtaktare med snarkförgasare. Sansat maxvarv på den också, inte som dagens ylande stressmaskiner ...
http://www.youtube.com/watch?v=0z2N2Fgq5Vg

Thomas (leg. Messerwitzer :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja jag hittade en bild på en tändkula som hade 1,5 hk. kanske var den till en gräsklippare. Det var det som var roligt i gästhamnarna när folk väntade på att den skulle stanna. Jo jag vet att man kan beställa inspelningar av ljudet och jag hade en sådan men den är inte kvar nu.  Nästa vecka tror jag att jag kan börja göra lite nytta på båten.

post-10016578-1394236646,1226_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu är det lika bra att jag lägger in en bild på båten jag berättade om med tändkulan som var en Säffle sjutia, hur man nu skall tolka detta. Jag var på en verkstad för tio år sedan för jobbets räkning och där på golvet stod de motorhus om man kan kalla det så till nya tändkulor. Jag frågade ägaren hur det kunde komma sig. Han svarade då att de tillverkar nya på export i Malmö om jag inte mins fel och han gjorde den skärande bearbetningen på dessa hus.



Senast ändrad av Kapitano | 12 mars 2011 | 14:49



Senast ändrad av Kapitano | 12 mars 2011 | 14:50

post-10016578-1394236646,1421_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

När vi ändå är inne på små motorer så är det svårt att bara sluta så där, utan att nå minimum av vad som finns tillgängligt på marknaden. En liten Stirlingmotor som eldas med en spritbrännare är inte helt fel. Den lär finnas att köpa på välsorterade hobbyaffärer. Själv önskar jag en sådan, då min fru på sjuttiotalet vägrade mig ta in en fin Drott tändkula på en snygg motornbädd med en kompis kran, via balkongen. Men där var gränsen nådd och nu är jag singel och kan köpa en mindre som den här på bilden.

post-10016578-1394236646,1921_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En härligt vacker och säkert välfungerande prydnads-modell i din bild ovan, blir f-ntamej lite avundsjuk/köpsugen för en enda gångs skull. ;)

Är annars inte mycket för prydnadsjox, men just denna är ju lite mer än en vanlig mysbelysning.
Förstår jag dig rätt så har du redan en sådan, så min fråga blir då; hur länge går den?
För rent termodynamiskt så kräver väl alltid en stirlingmotor en kall respektive varm del, en tempereratur-skillnad (liksom egentligen alla gasmotorer) ?? Är modellens kylsflänsar såpass effektiva att den snurrar ända till lågan släcks i vanlig rumstemp, och snurrar den rentav lite fortare om du tex kyler flänsarna med lite is?


Nå, som vanligt så finns nog iofs de flesta svar på nätet, men tack för bilden ovan!
Hade ingen egentlig aning om att så fina bordsmodeller existerar, så det blev iaf ett uppslag att söka vidare. Hittade tex denna amerikanska sajt med bl.a. rörliga illustrationer angående stirlingmotorns verkningsätt ... http://www.stirlingengine.com/faq#3

Mvh Thomas :)

Edit: slarvläste tyvärr igen, du har den uppenbarligen inte än men önskar den. Och det gör ju numera jag också ... ;)



Senast ändrad av Thomas-1 | 12 mars 2011 | 18:33

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

OK, lite leklust skall man ha hela livet, det fins gubbar som reser till Thailand eller köper en HD på äldre dar men jag nöjer mig om jag får den där lilla Srirlingmoteorn i övrigt har jag ju min större båt att ägna mig åt. Har även en liten båt ombord.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...