Fyr fråga

[Flayban 1]

Hej alla seglarvänner.

När vi gick på fyrar till fjällbacka i somras så segla vi förbi Långholmen  Iso WRG.4s

Kan nån förklar varför det inte finns en ren vit sektor söderut.

//Jonas

 

[toaen 510]

En snabb titt på sjökortet ger vid handen att Långholmens fyr är nedre fyren i en enselinje med Måkholmens fyr.

tommy

[Flayban 1]

Jo det stämmer Tommy, men när man färdas ca 2m övh så försvinner den bakom Långholmen.

//Jonas

Senast ändrad av Flayban | 01 februari 2011 | 19:57

[Flayban 1]

Ser även att i ditt kort att den gröna sektorn borta. 

När är ditt kort daterat.

//Jonas

[toaen 510]

Det är ju taskigt om det är så, men man har ju grön/röda gränsen från Sotens svartskär som en gräns mot det något grundare åt öster. Sen har man Saltskärs Kärring rakt i stammen.

Nu har jag aldrig seglat den vägen i mörker och efter fyrar. Har nog inte seglat den vägen överhuvud taget, så hur det upplevs i verkligeheten har jag ju ingen aning om.

 

tommy

[toaen 510]

2002 har jag för mig.

 

tommy

[Thomas-1 311]

Nja, i Tommys kort finns allt WRG-sektorerna på plats, däremot tycks en röd sektor lagts till åt SO i ditt.
Bildens fyruppgifter är från -99, och visar att nedre ensfyren då hade nominella lysvidden 11 nm (övre fyren f.ö. 10 nm). Och att RWG-sektorerna åt NV var nedbländade till mellan 1 och 3 nm.

I ditt kort verkar lysvidden dessutom reducerad till 1-2 nm runtom, blir väl billigare så? Tyvärr nedrustas fyrarna efterhand i och med gps-tekniken. Utan fungerande gps verkar farleden lurig att passera, för hur vet man egentligen - på norrgående - när man är så nära fyren att kursändring till ca 355 grader skall göras? Ca 1/3 nm får göras på död räkning i den smalaste delen ifall gps saknas. I blåsigt väder och riktigt becksvart natt skall man nog hålla sig borta från denna farled, för gps-en kan ju få ett spel.

Angående avsaknaden av RWG-sektorer runt enslinjen så kanske den vita sektorn skulle bli för smal, kan nog vara svårt att få tydliga färggränser med en ev. bred lysdiod-lampa? Man får väl då istället försöka sicksacka en smula för att hålla sig exakt på RW-gränsen, när övre ensfyren dolts av Långholmen?? När-navigeringen var nog f.ö. ännu svårare innan den nya röda SO-sektorn kom till.
 
/ Thomas

[toaen 510]

Thomas

Var ser du den röda sektorn i sydost som finns på Flayban´ s nyare kort. Däremot finns det ju en röd/grön sektor från Sotens svartskär vars gräns leder klar för det något grundare i öst.

Farleden som går på insidan Soteskär är väl bara att rekomendera i skapligt väder. Då är det en fin väg att gå. Har visserligen aldrig gått väster om Långholmen, men väl öster om. Bilden några inlägg ovanför är på seglarkompisen Rolandnär vi passerar saltskäs Kärring under en 24-timmars segling just i den farleden. Vi rundade sedan Saltskär och gick in till rundningsmärket/pricken syd Hornö ränna. 

Är det skitväder är det nog att föredra att gå på utsidan Soteskär och upp mot väderöarna och in väster om Sotens svartskär.

Det var härligt på den tiden innan det kom GPS;er och annan skit och förstörde navigationen (jag skulle nästan inte kunna tänka mig att segla uta GPS och digitala sjökort i dag och inte utan autopilot heller )

Vi seglade ofta i fyrljus, när barnen somat. Då var det nästan lättare i mörker efter fyrarna än det var på dagen. Jag blev visserligen idiotförklarad av en arbetskompis, när jag en gång, på förekommen anledning, förklarade hur jag gjorde när jag seglade efter fyrsektorena. Som seglare kan man ju inte göra som motorbåtsgubbar - bara gå i de vita sektorerna. Man måste ju kunna läsa sjökortet.

 

tommy

[Thomas-1 311]

Tommy:
Uttryckte mig nog lite tvetydigt, skillnaden mellan Flaybans och ditt/mitt kort är just den röda sektorn åt SO, förutom lysvidds-skillnaden. (Men ingen grön sektor har alltså försvunnit, som annars antyddes i mitt inläggs överskrifts-citat.)

Håller med om att kryssandet i vita fyrsektorer har sina vedermödor, många onödiga slag blir det.
För utan gps kan man nästan bara gissa hur långt man vågar avvika in i röd respektive grön sektor, bara försöka läsa sjökortet noga och sen ana/kalkylera sig till hur långt ifrån grunden man är. Blir ju en sorts delikat balansgång mellan vedermödan med att slå, och ens tillit till den egna navigationen map på avstånd till grunden utifrån fyrsektorns aktuella bredd etc.

Man frågar sig exempelvis saker som;
 - En minut till in i röd sektor med denna kurs&fart måste för tusan vara helt säkert, med hänsyn till grunden enligt sjökortet mm?
Men efter en halv minut sviker kanske ändå nerverna, man börjar att tvivla och slår bara utifall att. Så håller det på, ju närmare fyren desto smalare sektorbredd, så det blir ett smånervöst kalkylerande med dessutom allt kortare krysslag. (Men i skymningen eller i klart fullmåne-sken kan som du säger navigationen rent av vara lättare än på dagen, med sin fyrledning plus skaplig siktsträcka.)

Sektorkryssande i beckmörker håller ju i alla fall hjärnkontoret alert, och blåser det lite extra så blir det än mer spännande, inte minsta långtråkighet där inte ...

/ Thomas

[toaen 510]

Tyvärr är mitt minne bra, men kort. Därför måste jag citera ditt inlägg för att ha koll på vad det var du skrev - tyvärr.

Nu brukade inte jag kryssa i delar av tex röd sektor, utan utnyttjade hela sektorn i förekommande fall. Ofta så är ju tex röd sektor fri från grund, medans det inom nästa gröna sektor kan va ganska grundfylld. Det gäller ju att ganska aktivt läsa sjökortet. Jag har kryssat hundratals distansminuter på det sättet och det gick alltid bra.

Och jag brukar nästan alltid lägga till att jag dessutom har haft båtar som tål att gå på grund med.

Nu har ju seglatsena bara skett i bra väder. Det såg de övriga ombordvarande till - familjen.

Idag med digitalt sjökort så är det ju ingen sport längre.

 

tommy