Funderingar kring ensamsegling

[gladius 26]

Hej!

Jag är en nybliven båtägare till en liten segelbåt, Alacrity 19. Den lilla båten kan jag segla och hantera själv, i alla fall i normalt väder. Jag är nöjd med båten och kommer förhoppningsvis ha mycket glädje med den i flera år men redan nu börjar jag kolla runt bland olika typer av båtar för att förbereda nästa steg i min seglarkarriär. Min segling kommer mestadels att utföras av mig själv. Vad begränsar möjligheten till ensamsegling? Finns det mer lämpliga båtmodeller än andra ? Vad är viktigast att tänka på? 

frågvise Thomas S

[Gäst Matrix]

Ensamseglaren Sebastian Näslund har korsat atlanten flera gånger ensam i en liten båt.

Läs mer på hans hemsida om äventyret.

 

http://www.arrandir.se/arrandir/fakta.html

[jorgan 1]

Jag tror att de flesta bra båtar går bra att ensamsegla. Det handlar bara om att tänka igenom sina manövrar lite och gå ut i snälla vindar till en början. Alla fall neddragna till sittbrunnen är en klar fördel. Sedan kan en självslånde fock vara skönt och man kanske ska undvika bautagenuar som lätt fastnar på fördäck när man slår. En plotter underlättar sjökortsläsningen.

 

Jörgen

[rgsson 9]

Lägg till försegel på rulle (default?), så seglar båten av sig själv.

/R

[heah 0]

Jag ensamseglar vår comfort 30 då och då när jag inte lyckas lura med mig någon. Genuan tycker inte jag är något stort problem - speciellt inte sen jag satta dit STwinchar - men jag kryssar inte själv genom trånga sund med den... och ger mig inte heller ut när det blåser lika mycket som när vi är två.

Det som jag ser som svårast är när man skall kasta loss och lägga till..

 

F.ö. håller jag med om att neddragna fall och rulle är stora fördelar samt någon form av självstyrningssätt - hackbräda eller autopilot...

Senast ändrad av heah79 | 01 november 2010 | 11:46

[toaen 510]

Jag har ensamseglat sen början av 1990-talet. Havsfidra, L32;a, Storfidra och nu en motorseglare Fjord 28 CS.

Min absolut bästa seglarkompis genom åren är min autopilot. Jag är inne på min fjärde på lika många båtar. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att segla utan autopilot eller vindroder.

Sen tycker jag det är viktigt med segelhanteringen. Att det går att reva enkelt från sittbrunnen. För min del betyder det Genua på rulle. Jag har även på tre av de fyra båtarna haft kutterstag med kryssfock på rulle, för att kunna få liten segelyta när det blåser ordentligt.

Även att bindrev för storseglet är iskurna och fungerar smidigt att reva från sittbrunnen. Jag har kört varianten med en revlina vid halshornet (framme vid masten) och en revlina vid skothornet (bak på bommen) Dvs två linor för varje rev.

Jag går nog kanske inte ut om det blåser småspik. Vilken vindstyrka vi talar om beror på hur och vart man skall segla. Är det företrädesvis undanvind går jag nog ut vid starkare vind än om jag har en lång kryss över öppet hav. Å andra sidan - måste man kryssa är man på väg åt fel håll.

Däremot får man ju räkna med att det kan bli sämmre väder när man är ute - därav vikten av att snabbt kunna reva. Sommartid är ju åskväder en källa till mycket snabb ökning av vindstyrkan.

Det finns tre punkter som är viktiga när det äller sjömaskap och navigation

1. Håll dig alltid kvar ombord.

Då är det i första hand inte flytväst som gäller, utan säkerhetssele med livlina med tre krokar. Jag  använder seglarväst med inbyggd säkerhetssele. Jag köper aldrig några andra västar än sådana, även för de extra västar för gäster jag har ombord.

Sen måste det ju finnas bra fäste för livlinan. På mina båtar som haft normal sittbrun har jag haft en ögla precis under ruffluckan, så att jag kunde kroka fast mig innan jag klev ut i sittbrunnen. Den långa linan har jag haft så lång att jag kunnat röra mig över hela sittbrunnen men aldrig falla ur den.

2. Håll altid reda på var du är.

3. Akta dig för land - det farligaste på havet är nämligen land.

 

[Bjorns_snipa 94]

Samma sak för mig: Försegel på rulle, alla tampar dragna till sittbrunnen och centralt placerat fäste för selen. Dessutom en extra centralt placerad skotwinch för fockskoten, för att man ska slippa stå på huvudet och veva nere vid vattenytan nr det lutar.

[Doktorn 0]

Har i princip nästan alltid seglat ensam de senaste 30 åren. Hustrun ytterst måttligt intresserad,  barnen är utflugna. Alltid haft segelbåt av något slag. Ensamseglat på 80 talet med Scampi och på 90 talet med Maxi 68, som jag för övrigt köpte på nytt för några månader sedan, innan jag mötte min stora båtkärlek, en Amigo 40. Ett  stort kliv i mått mätt, från Maxi 68, men inte från Scampi. Dock i vikt!! Cirka 6 ton. Det svåra är inte att segla en större båt, utan som ovan påpekats, att lämna förtöjningsplats samt att förtöja. Viktigt tycker jag, numera, innan dess har jag i alla år slarvat, med livlina och den skall vara KORT !! Du skall inte hamna i vattnet. Flytväst är och har alltid varit en självklarhet, även på bryggan(!), sedan jag var en liten knatte, för 50 år sedan! Rullfock är nummer ett, roderlås, kostar 375 kr och är en enkel 'autopilot', jag funderar på en Raymarine ST2000 som bara klarar upp till 4,5 ton, men det räcker, blåser det mer sitter du vid pinnen, Scampin hade också en för 'klen' autopilot, Autohelm 1000, som jag innan använt till en Express. Det gick bra. Nu har jag skaffat en GPS för första gången, detta eftersom myndigheter räknar med att 90% av båtägare har en sådan (!) och inte ersätter försvunnen utprickning, nedsläckta fyrar etc, kan det vara bra att ha, inte minst när skymningen faller på.

Till sist vill jag bara önska dig lycka till, samt lova dig att det är faktiskt mycket avslappnande att segla ensam. Man har t.ex. aldrig några skilda åsikter med med övriga besättningen :-)

Segla väl!

[gladius 26]

Hej och tack för all info och alla tips!

Jag ska definitivt köpa en ny flytväst och ska då skaffa en  med inbyggd säkerhetssele. Ska också dra fallen till sittbrunnen så jag slipper stå på däcket för att hissa storseglet. Först måste jag dock hitta lämpliga segeltravare till min mast. Hur mäts likrännan? Är det bredden på springan eller djupet som styr vilken storlek man ska ha på segeltravarna? Att skaffa rullfock verkar ju praktiskt men det tror jag jag väntar med, kostar ju nästan hälften av vad båten kostade. Uppmuntrande att höra att storleken även här har ringa betydelse. Även om jag förmodligen mestadels blir en soloseglare kan även jag nu drömma och fantisera om en betydligt bekvämare och större segelbåt. Ett roderlås är nog också en nödvändig investering det har jag redan lärt mig under min korta seglingskarriär nu under senhösten. Ser med stor lust och glädje och stora förväntningar fram emot nästa segelsäsong.

mvh Thomas S

[Doktorn 0]

Jag är övertygad av ditt svar, att det kommer gå bra för dig! Leta efter en begagnad rullfock, det behöver inte bli dyrare än neddragna fall! Rullfocken löser i princip alla dina svårigheter. Inga segelbyten, lätt revning och den sker ju från sittbrunnen. Roderlås har du redan snappat, är faktiskt guld värt. Säkerheten har du tänkt på - bra!

Lycka till och berätta gärna hur det går/gick!

 

[toaen 510]

Det är ju en liten båt och det höjer ju inte båtens värde nåt nämvärt att plocka på en massa prylar - om man tänker byta upp sig till en större inom en snar framtid. Ur den aspekten är varje nedlaggd krona en bortkastad krona. Däremot blir båten kanske mer lättsåld.

Har den twinkeel - så den kan stå på land utan vagga eller att välta?

 

När det gäller rullfock så kanske det går som docktorn säger att få tag på ett begaganat. Hade för mig att Hjertmans hade nedsatt pris på det minsta plastimobeslaget, men jag hade fel.

http://www.hjertmans.se/webshop/framesets/siteframe.asp?rubnr=276&artname=Rullfocksystem - Plastimo&sok=plastimo

 Det kan också varit hos nån annan båttillbehörsaffär. Eventuellt hade rean på det upphört. De brukar alltid ha rea på en massa saker under December. Är det nåt man vet att man skall ha, kan det va ide att handla det då. Brukar själv handla det mesta av de dyrare grejorna som jag vet att jag behöver då. Även sånt som inte är rea på. Rabbaten stiger med stigande totalsumma.

Du klarar dig med det minsta beslaget  406S.

Det finns ett annat beslag, som jag egentligen tycker är skit. Ett budgetbeslag, där man kapar befintligt förstag och där det sitter två lager i förstagen. Det satt ett sånt på min nuvarande båt när jag köpte den och när jag spännde upp riggen, (fast långt ifrån så mycket som det borde va - knappt hälften -) så gick det inte att rulla runt det. Jag kasserade det ochköpte en ny rulle  rulle. http://thallatha.blogspot.com/2010/02/rullfocksproblem.htm

Det undre lagret hade rostat ihop. Lyckades inte få isär så jag kunde byta lager, men råkad få rostlösande olja på lagret och till slut hade jag gjort rent så mycket  för rost att lagret snurrade lätt och fint. Fyllde lagret med bra vattenfast fett. Har nu degraderat rullen till gennackerrulle. Skall hämta den något modifierade genakern/lättvindsgenuan på måndag från min segelmakare.

Cu-rullen som det billiga rullfocksbeslaget heter har också den fördelen att man inte behöver sy om seglen, utan man hakar på segelet med pistolhakarna. Det kostar ju ungefär en 1000-lapp att ta bort förliket och sy dit ett nytt förlik som passar i riktiga rullfocksbeslags likränna.

Om det fungerar att reva med arrangemanget vet jag inte, men det kan nog Killerboo svara på. Han har ett sånt på sin Maxi 77 - trots att jag varnade honom.

www.rullfock.se/produkter.htm

Om jag skulle montera en dylik rulle, skulle jag välja en ögleterminal  i stället för de medleverade virelåsen. Men det är ju en kostnadsfråga. En ögleterminal för din båt kostar mellan 200 och 300 kronor och virelåsar fungerar säkert på din båt. ( det där om bortkastade pengar)

Om man bara vill kunna hissa och ta ner förseglet från sittbrunnen kan man ju ha en nedhalningslina som löper från fallhornet längs förstaget. Då kan man i alla fall få ner seglet till däcket om det är nödvändigt, utan att behöva gå fram på däck. Fast det är inte något speciellt bra alternativ - tycker jag. Jag har provat.

Sen är ju de prylar som behövs för att dra ner fall och rev till sittbrunnen inte gratis de heller.

Beträffande travare har jag ingen aning, men det vet nog båttillbehörsaffärer eller segelmakare.

 

tommy

Senast ändrad av toaen | 03 november 2010 | 09:50

[Doktorn 0]

Håller med Tommy till 100%!

Thomas verkar så 'taggad' och nyfiken så han kommer gilla det här med att ta hand om båten på egen hand och då gäller det som Tommy påpekar att inte plöja ned för mycket pengar i det lilla start objektet. Kanske ett roderlås är allt som behövs? Annars är sanningen den Tommy skriver, du får knappast en krona för det du lagt ned, dessutom kommer du vara mer observant på att nästa båt har det u vill ha i utrustning. Jag tror du relativt snabbt kommer att 'byta upp' dig, när du fått blodad tand!

Billigaste utrustningen är den som sitter på plats!

Välkommen bland oss som seglar mest på egen hand!

Doc

[Ormen 7]

Hej,

Du kan få många bra och enkla tips kring ensamsegling genom att läsa Erland Kruckenbergs lilla bok 'Ensamsegling'. Där visas hur man hanterar en ganska stor båt utan dyra modifieringar. Själv anser jag att neddragna fall inte är någon självklarhet. Om något hakar upp sig vid masten kan det bli knepigt att reda ut detta om fallen är neddragna och man är ensam i båten.

//Orm

[Doktorn 0]

Hej Orm,

var finna denna skrift? Jag har många ggr hört om den men kan inte finna den vid sökning.

Är det den fullständiga titeln, eller...

 

Ha dé

Doc

[toaen 510]

Boken heter just Ensamsegling och är utgiven 1983. Här i min närhet finns ett ex på Hamburgsunds bibliotek och det finns med all sannolikhet fler ex ute i landet. Kan fjärrlånas på alla bibliotek. Här hemma kostar det inte något extra längre.

Jag läste en liknande bok för några år sen, men vet inte om det var den. Den boken jag läste var för mig gamal skåpmat och tillförde för min del inget nytt. Inget av det som stod i den boken gjorde att jag skulle vilja va utan de förändringar jag har gjort på mina båtar.

Den aktuella boken är beställd för min del, så jag kan kolla.

Visst händer det att nån lina trasslar sig eller fastnar vid enstaka tillfällen och man därför måste gå fram på däcket. Det finns ju alltid en orsak till detta och jag försöker om möjligt att bygga bort proplemet om det går. Men det har  inte ens varit en gång per år som det har uppstått sådana problem för mig de senaste 20 åren. Om man jämför med att springa fram på däcket flera gånger varje seglingsdag. Jag har nog i snitt haft minst 30 seglingsdagar om året de senaste 20 åren.

 

tommy

[Ormen 7]

Hej,

 

Bokens ISBN-nummer är 91-7136-338-6. Den handlar mest om hur man utnyttjar och manövrerar en 'vanlig' båt vid ensamsegling utan att behöva göra kostsamma modifieringar på den. Jag har själv haft god nytta av den.

Angående nerdragna fall kan de naturligtvis vara ok förutsatt att man kan sköta hela revningsproceduren för storseglet från sittbrunnen. Kan man inte det tror jag det är säkrare att ha fallen vid masten. På många (de flesta?) båtar med nerdragna fall måste en person gå upp på däck och kroka i revlöddran i bommen medan en annan sköter fallet från sittbrunnen.

//Orm

[ciaraud 31]

Jag ensamseglade i stort sett alltid innan jag träffade min man. Hade de sista 10 åren en Karlskronavigg där jag satte dit en sk Tillerlock som då kostade ca 700:-. Den låste rodret precis i den position jag ville och fungerade jättebra. Man kan dock inte ha den på alla former av rorkultar.

Innan jag skaffa de den satte jag en vanlig  spindel (gummiband med krokar i ändarna) ett par varv runt rorkulten och krokade fast ändarna i kistluckelåsen som sitter lämpligt till på Viggen. Det fungerade också hyfsat. På det viset kunde jag tom gå ner och koka kaffe under gång.

Problemet är ju som man säger ovan inte själva seglingen om man inte ska jättelångt utan tilläggningar. Man fick välja hamn och väder efter förmågan och jag låg ofta på svaj. (hade en liten uppblåsbar badbåt om jag ville iland)

[Thomas-1 311]

Passar på att åter propagera lite för stor-revning med båten liggandes bi.
Har alltså inte neddragna fall, utan bara revlinor genom akterliks-löddrorna till ett förligt bomknap plus en fast bomkrok för de främre revlöddrorna. Även ensam kan jag enligt inlägget reva dessa relativt säkert med ett tillfälligt hjälp-skot ...
http://www.maringuiden.se/forum/;thread=337982

/ Thomas

[chrand 0]

Hej!

 

Jag ser att Du fått en hel del förslag som skall underlätta ensamsegling. En självslående fock är rätt bra att ha och en sådan kan Du lätt fixa själv med några block och en tamp.

Titta på denna sida http://www.seniorseglarna.se/ och bläddra ned till fotot av självskotande fock och klicka på den så ser Du hur det skall funka

 

//Christian

[gladius 26]

Tack alla ni som svarat på mina frågvisa frågor. Jag är oerhört glad och överraskad över alla bra och intressanta svar. I dag fick jag hem boken  Ensamsegling av Erland Kruckenbergs till mitt bibliotek. Det ska bli spännande att läsa den när jag kryper ned i sängen. Jag har många idéer efter alla bra tips och ser med stor glädje fram emot en ny härlig seglingssäsong.

/2mas

[Gäst Kalman]

Instämmer med de flesta i det mesta. Nån hjälpstyrning så man kan gå och slå en sjua eller kolla kortet lite djupare är viktigast av all utrustning och hjälpmedel anser jag.

Något som ingen tog upp men som jag finner svårast är att hålla sig vaken. En natt utan sömn, och i allra värsta fall en till, men sedan är det kört. Man måste alltså planera sin rutt så att man  kan och hinner gå in bakom en skyddande udde eller ö dä man kan ankra tryggt och sova ut.

Inga problem i skärgården. Men lite längre överseglingar ställer till. Där finn inga skyddande uddar och för djupt att ankra. Även om man är två kan det vara problem med sömnen och måste tänka på det när man planerar rutten. Vi var tre man förbi Spanien-Portugal och över Biscaya och det hade behövst en till, det blev för lite sömn för alla.

[toaen 510]

Ang att dra ner fall till sittbrunnen. Det är natuligtvist meningslöst att bara dra ner fallet. På mina senaste båtar har jag dragit ner fall revlinor och trimlinor till sittbrunnen.

Två linor för varje rev. En lina för halshornet och en lina från revlöddran i akterliket. Det har fungerat klockrent. Provat med bara en lina över en massa brytpunkter/block, men jag tycket att det gick för trögt. Att investera i en singelrevbom tycket jag var för dyrt - till egentligen ingen större nytta, än det som en lina och några block gav.

Beställde hem Ensamsegling av Erland Kruckenberg från mitt bibliotek. Det var den boken jag läst tidigare. Då tyckte jag inte den tillförde något för min del. Nu läste jag boken med lite andra ögon och jag tycker den är mycket bra och håller med om det som skrivs till övervägande delen, både när det gäller utrustning och handhavande. Jag har själv tillämpad det mesta han beskriver  boken.

För nån som inte har seglat så mycket är den guld värd att få en inblick i hur man kan bete sig i olika situationer.

Boken gavs ju ut 1983 och mycket har ju förändrats sen dess.

Använder nästan alltid motorn in och ut ur hamn, även om jag ett antal gånger fått segla ut från nån besvärlig naturhamn och även gästahamn pga att motorn krånglat och då även lägga till i hemmahamnen för segel. Så var det ju när jag började segla, visserligen i mindre båtar, men man hade ju inge motor, så man måste ju segla. Men eftersom man så sällan seglar ib och ut ur hamnar nu för tiden, känner åtminstone jag mig lite ringrostig när jag måste, fast jag egentligen är ganska van.

Senaste gången jag tillämpade att hala mig ut till en boj och sen kryssa mig ut ur en mycket trång gästhamn, var på Hönö Klåva 2007, när motorn hade pajat.

För min del är även autopilot och rullfock en självklarhet. På min nuvarande båt har jag tre rullar En för genuan på 26,5 m2 på förstaget. En på kutterstaget där jag för en mindre genua på ca 15 m2 och en rull för gennakern/lättvindsgenuan i spinnakerduk på ca 35 m2. Den sista är, som tur är, lätt nerstuvbar i segelsäcken med rulle och allt.

Några neddragna fall behöver jag inte längre då masten står i sittbrunnen.

 

tommy

Senast ändrad av toaen | 27 november 2010 | 12:17

[Thomas-1 311]

Ni som har - eller har haft - revning ifrån sittbrunnen, hur är det löst med travarlåset?
(Har själv en metallspärr som hindrar att travarna rappar ur vid segelnedtagning, och som ju måste öppnas vid revning.)

/ Thomas

[toaen 510]

På min havsfidra som hade den gamla modellen av mast med öppet segelintag, tog jag ett SRS-rör 32 mm. Sådana rör som elverken använder när man drar kabel ovanpå tex berg. Kapade till lämplig längd och sågade ett längsgående spår på ena sidan röret med snickerimaskinens klinga. När man slitsar upp ett plaströr på det sättet går ju springan igen, så jag fick såga några gånger så att springan blev så stor, efter att jag pressat in den i masten, att travarna löpet lätt ner i springan. Lite justering med fil av kanterna så att de inte blev så vassa.

Det finns färdiga kasetter att köpa, men det visste jag inte då. Rörerstumpen ca 25 cm stal jag på jobbet och arbete utförde jag själv. Man får inte va dum, för då kan man bli arbetsledare på elverket.

 

På min Storfidar var det en likartad mast. Där hade den tidigare ägaren specialtillverkat en rostfri historia som hade samma funktion som mitt SRS-rör.

När jasg köpte ny Seldenmast till min Bianca 27 var masten hade masten en metallspärr som man fick trycka in när man förde in eller tog ur travarna från masten. En manöver som man gjorde vår och höst. Annars sammlade sig travarna ovanför bomens mastfäste, precis om det gjorde på Storfidran och havsfidran.

När jag revade - oavsett vilken båt det var, släpte jag på storskotet jag ann dirken, släppte på fallet, tog hem på revlinan till mastlikets revlöddra, sträckte upp fallet. Däreter tog jag hem på revlinat till akterliket, släppte dirken och tog hem på skotet osh seglade vidare. Överkottet på duken var det ytterst sällan jag bundit upp. Det hände väl kanske nån enstaka gång om jag visste att jag skulle segla hen hel dag med revat storsegel.

Hur din mast är kostrueras om du måste öppna spärren för att ta ur travarna när du revar, kan jag inte se framförmig/förstå. Jag har aldrig någonsin tagit ur en enda travare för att jag revat.

 

tommy

Senast ändrad av toaen | 27 november 2010 | 15:07

[Thomas-1 311]

Antar nu att frågan om travar-utsläppandets nödvändighet bottnar i mitt val att utesluta antingen fler revlinor eller uppdragning av befintliga linor till de främre revlöddrorna.
(Skulle nog annars ge lite yxigare placering utanpå den numera oanvända bomrull-mekanismen, för att få belastningen koncentrerad till en punkt där enbart den avsedda&stålförstärkta löddran - utan ovidkommande belastning av själva segelduken - tar upp all belastning?)

Amigon är ju långkölad och ligger bi mycket bra med saxade segel, dvs stora vågor förmår knappast att sätta snurr på båten så till den grad att ofrivillig gipp eller krysslag kan överraska. Den ligger mao väldigt snällt o beskedligt kvar i sitt lugna nedpressade och saktfärdiga enknopsläge, så man vågar sig fram till masten (inte ända till fören, där åker man hiss obehagligt mycket - rullfock är lösningen på det).

I skissen är första revläget ikrokat, återstår egentligen bara att dra ner bomen till rätt anspänning av mastliket. Det är här travarutsläpps-problemet uppstår, för att revlöddran ska nå kroken måste väl alla travare under revlöddrans nivå tas ur.
Men nu är det ju som det är, och jag är f.ö. mycket nöjd med min biliggarmetod som inkluderar fladderfritt användande av ett extra tillfälligt hjälpskot vid ensamsegling.

Hoppas skissen är begriplig, börjar trots allt till slut få en viss vana med att hantera det bångstyriga paintprogramets olika nycker.

Mvh Thomas

Senast ändrad av Thomas-1 | 27 november 2010 | 19:44

[toaen 510]

I och med att jag använder rep för att dra ner seglet mot bommen, så är det ju inte nödvändigt att revlöddran nåtr ända ner dit kroken normalt sitter. Första revet brukar komma långt ner. Andra revet kommer inte lika långt ner. Nu har jag aldrig revat till andra revt under segling, bara när jag povat att det fungerar.

Du skriver tre rev. Hur ofta revar du med andra respektive tredje revet?

tommy

 

 

[Thomas-1 311]

Jo, det blir ju skillnad utan fast krok. Inte så lätt se såna detaljer framför sig utan skiss.
(Inte ens då man ritar en skiss ur minnet, det veckade liket hamnar ju förom revlöddran/kroken snarare än under/akterom som jag råkade rita.

Amigo 23:an är vek, skall tydligen ha extra lösa blyvikter har jag sent omsider förstått, så revläge två används relativt ofta. Rev tre har jag knappast aldrig använt annat än för att testa, beställde det mer som en extra säkerhet. Stort bara som ett större vindsurfingsegel, fallhornet kommer bara runt en meter över spridarnivån.
(Masten blir f.ö. ostabil vid så stor revning om inte över/under-vant skiftas och riggen ansätts ordentligt, som jag skrivit om i nån äldre tråd. Undervanten skall alltså till de främre röstjärnen.)

Brukar i mitt fall bli lagom med rev1 vid 8-9 m/s, rev2 vid 12-13 och rev3 vid 16-17, nåt sånt.
Beställde alltså seglet sådant, vet inte hur ev originalmått (2 revrader?) ser ut exakt.

/ Thomas
 

Senast ändrad av Thomas-1 | 27 november 2010 | 20:51

[toaen 510]

Jag tyckte din skiss var fin. Skulle inte klarat att gjort en tillnärmelsevis lika fin själv.

Jag är nog lite tvär emot. Det är jag nog i det mesta - förresten.

 

Jag ritar sällan på de projekt jag skall gör. Jag mäter mycket och jag måste se hur det blir när det blir klart - in i minsta detalj - för min inre syn, innan jag kan börja. Det har hänt att jag funderat på en sak i ett par år innan jag satte igång. Ankarboxen på min Storfidra tex.

När man sen fått ett system, revning av storsegelet tex, att fungera är det i regel lätt att kopiera det på nästa båt. Sen blir det ju inte exakt lika dant från båt till båt. Vissa förutsättningar skiljer sig åt. Men i princip.

Sen är vi människor olika. Det som passar perfekt för mig, kanske inte passar alls för dig. Det gäller att sovra och ta till sig det som passar en själv.

Sen sätter ju åldern till förtrer. Det som jag klarade galant när jag var 20 år, är helt omöjligt att utföra för mig idag. Då får man hitta på nåt enkelt hjälpmedel.

 

tommy

[Thomas-1 311]

Jo, jag brukar också värka fram nya lösningar under lång tid. Mest för att jag är för lat för att ens riskera att göra några fel som jag sen måste göra om ... har jag riktig tur kanske omständigheterna ändras så att lösningen blir inaktuell innan jag måste börja fila på den ...

Med min krok kan jag spänna upp likena hårt om jag vill.
Har en känsla av att detta inte funkar lika bra då masthornet dras ner med lina? Att upptajtning akterut av bomliket rentav kan dra i nedersta travaren??
Spelar kanske inte så stor roll, men trim-möjligheterna på segelformen blir kanske inte riktigt lika bra som orevat? Har du lösfotat segel?

(Passar på att förtydliga krokens läge och utseende, som iofs är lite större än skissen ovan råkar antyda.)

/ Thomas

[Thomas-1 311]

Inget hindrar väl att man har både en krok plus neddragna fall/revlinor samtidigt.
För ofta revar man väl redan på hamnplatsen om det blåser mycket, och då kan man ju lätt ta ur travare, binda ev bindrev osv.

Tänkta vitsen skulle då vara att få - redan från segelstart - bättre form/reglermöjlighet på seglet, att kunna plana ut det ordentligt ifall vinden råkar öka ytterligare.
Ofta har man väl en flyttbar regler-tamp som drar seglets skothorn akterut på bomen, och i bekvämt hamnläge kan man kanske rentav flytta denna till revlägets aktuella skothorn-revlöddra, tänker jag mig? (Borde nog trots revlinan finnas möjlighet att dra skothornet ytterligare en bit akterut.)

Ett utplanat segel ger ju märkbart mindre kräng, och eftersom jag inte fått svar ovan på hur pass säckigt/missformat seglet egentligen blir med enbart revlina vid masthornet så frågar jag igen ...

Kan det alltså vara motiverat även i fallet neddragna fall med en extra bomfast krok enligt ovan, för att plana ut/ fördröja nästa rev om vinden ökar. (Eller är den revade segelformen ändå såpass plan/välformad att extraarbetet inte motiveras, trots krokens enkelhet?)
Bara ett förslag, själv förlitar jag ju mig till enbart krok och gillar att masthornet alltid hamnar bergfast helt nära mast/bom-hörnet, och sen alltid helt oberoende kan följa hela bomhöjds-reglerspannet samt kan belastas/sträckas akterut utan att travare ev påfrestas.                   

Tankar om detta, är jag månne ute i ogjort väder? ...
/ Thomas