Pentry byssa, matlagning på segelbåt, hjälp till kandidatprojekt

[klarap 0]

Hejsan!

Mitt namn är klara och läser vid lunds tekniska högskola, Industridesign och ska påbörja mitt kandidatprojekt.

Detta ska handla om matlagning och allt som kan röra detta på segelbåt.

Hade varit mer än tacksam om ni ville ge lite synpunkter och tankar på förbättring eller nuvarande redan 

fungerande instrument. 


Det kan handla om

teknik, gasol eller sprit? Bricketter? 

Hur lagar man mat i hög sjö? 

Alla tankar och funderingar är tillåtna!!

Med vänlig hälsning Klara

[Eilean 6]

Några funderingar från en som dels gärna långfärdsseglar och som gillar att laga mat.

Gasol är överlägset. Kräver hög standard på installation och underhåll för att vara säkert. Billigt, lätt att få tag på men flaskstandards varierar mellan olika länder.
Sprit är ineffektivt, relativt dyrt och svårt att hitta utomlands i rätt kvalitet.
Fotogen, omständigt att hantera, är svårt att finna till rätt kvalitet. Dyr spis.
Diesel, dyr spis. Praktiskt med bara ett bränsle ombord. Omständigt att hantera, avger mycket spillvärme.

Matlagning i sjögång kräver höga slingerlister, gärna något system med fackindelning på bänkskivorna så att saker stannar på plats. Gummimattor är bra.
Kardanupphängd spis är inte så bra om den inte går att låsa i krängt läge, den kommer annars i självsvängning i sjögången. Kokkärlen måste vara djupa och måste kunna låsas fast på spisen. En del långseglare struntar helt i kardanupphänging utan använder istället extremt djupa kärl.
Ugn är ett måste tycker jag.

Kocken måste kunna ta spjärn med fötterna och eventuellt ha en sele. Spisen måste ha skydd så att man inte kan ramla över den.

De flesta båtpentryn ser fina ut i broschyrerna, stora ytor. Men när man tagit av arbetsskivan över spisen och betänker att man ideligen måste öppna locket till kylboxen blir det inte alltid någon användbar arbetsyta kvar.
Skall man laga mat mer ambitiöst behöver man minst 0,5, helst 1 meter fri bänkyta utöver spislock och kylbox. Och andra avställningsytor. Dubbla diskhoar är också ett krav och de skall gå att tömma vid krängning på alla bogar.

Kylbox är att föredra ur energisynpunkt framför skåp där kylan 'rinner ut' när dörren öppnas. Men boxen är svår att plocka ur, man behöver lyfta ur andra saker för att komma åt.
Har man kylskåp måste dörren öppnas tvärskepps så att inte allt inne i kylen rasar ut när dörren öppnas under krängning.
Samma sak gäller skåp som sitter långskepps, det måste finnas arrangemang som förhindrar dem att tömma sig när luckan öppnas. Pålitliga luck- och lådlås behöver väl inte nämnas.

Senast ändrad av Eilean | 26 januari 2010 | 11:54

[stickanh 0]

Hej Klara

Bara genom att byta ut Spritköket mot Gasolkök så skapar man säkrare och bättre inombordsmiljö och förutsättningar för att kunna laga till Godsaker

• Ingen lukt från T-sprit och dylikt i ruffen (Mycket irriterande och stickande lukt)
• Slippa att stå och skvalpa med en flaska för att fylla på bränsle
• Lättare att reglera värmetillförsel
• Lågorna syns (på spritkök svårt att se = olycksrisk)
• Inga långa lågor som slår upp, då kokkärlet lyfts bort (Allt för många har fått eld i Tak, gardiner, handdukar etc.etc.)

Bilden visar tydligt att inga lågor kommer åt något även vid fullt pådrag att man ser lågorna och hur långa dom är.

//Stickan

 

Senast ändrad av stickanh | 26 januari 2010 | 11:52

[Fogel70 1]

Har lite svårt att se att de egenskaper du anger hos spritköket kan stämma.

Spritkök anses vad jag vet som den säkraste lösningen. Iom att spritköken inte använder tryck så blir de väldigt säkra och har ingen risk för explosion eller höga lågor som kan antända omkringliggande ytor. Förstår inte heller varför man skulle använda illaluktande T-sprit när det finns luktfria alternativ. Spritbehållarna fyller man lämpligtvis på utomhus eller i diskhon där eventuellt spill kan tas om hand.

Det största fördelen med gasolkök är att det ger lite högre effekt och att man kan använda stora gasolpatroner som räcker länge.

[LadyAnnila 2]

En spis som är lätt att hålla ren!

Inte en massa vinklar och kanter och annat som försvårar avtorkningen.

En ugn med termostat och över och undervärme eller som ialla fall sprider värmen jämnt i ugnen.

Om man får plats med underskåp i köket, gör skåpen antingen med utdragbara hyllor eller som lådor. Man slipper ligga på knä och rota efter det längst in.

Kylskåp och frys (om man inte har kylbox/frysbox) med utdragbara lådor isf fast hyllor.

I en båt som tillverkas med tanke på långfärdssegling. Utrymme för en hushållsassistent eller bakmaskin och en stor (5-10 l) gryta.

Ett inbyggt ställe att förvara vassa köksknivar på. T.ex knivfack i bakre delen av bänkskivan, typ knivblock fast nedsänkt.

Förvaringsburkar, luft och fukt täta, som passar i skåpen.

Senast ändrad av LadyAnnila | 26 januari 2010 | 14:39

[Gaidin 307]

Eilean skrev
Kylbox är att föredra ur energisynpunkt framför skåp där kylan 'rinner ut' när dörren öppnas. Men boxen är svår att plocka ur, man behöver lyfta ur andra saker för att komma åt.

Skulle man kunna göra en box med ett korgsystem som lyfts upp? En lämplig fjäder/hydralisk anordning som lyfter upp hela innehållet i boxen och gör den lätt tillgänglig medans den kalla luften stannar kvar i boxen? Bara en tanke.

En annan tanke är att den kyla som rinner ut bara består av den luft som kylskåpet innehåller och därmed inte så stor massa att det ger några reella energiförluster? Är det någon som har mätt på detta?

 

[LadyAnnila 2]

Men om man i ett kylskåp har lådor att dra ut isf en stor dörr att öppna måste ju spara energi. Dessutom blir det mycket lättare att hitta än i en box.

[toaen 510]

Till en L32;a som jag hade i några år köpte jag en kylbox i form av en draglåda. Den passade precis i ett befintligt utrymme under navigationsbordet.

 

Kompressorn satt längst in, men gick att flytta och sätta nån annan stans för att minska djupet.  www.bryggan.nu/isotherm/large/...

 

Kylen fick plats i ett befintligt utrymme under navigationsbordet utan nått större ingrepp. Fast det var ganska litet fick man plats med mycket för att allt blev så överskådligt när lådan var utdragen. En liknande fast med två eller tre lådor, eller kanske ännu fler lådor för större båtar. Man skulle ju kunna sätta två separata skåp ovanpå varandra, men då blir det ju två kompressorer.

 

tommy

Senast ändrad av toaen | 26 januari 2010 | 21:03

[Eilean 6]

Men har man lådor måste de ju vara rätt ordentligt perforerade så att kalluften kommer åt överallt - och då 'rinner' den väl ut snabbt också?

Husomhelst jag är inne på Gaidins linje, även om kylan rinner bort så går det så oerhört mycket snabbare att rota fram det man behöver så jag har kylskåp numera och kommer att ha det framledes också. Jag känner inte till några jämförelser.

Idén med korgar i boxen finns redan men kanske inte just fjäderbelastade. Men nackdelen med att en box stjäl dyrbar arbetsyta kommer man inte ifrån. Ock man får skarvar som släpper ner vätska och smuts.

Möjligen kan jag tänka mig att idén med draglådekyl är bra. Formad som en stor, grund box som huvudsakligen stuvas i ett lager. Men jag har inte sett några som är tillräckligt stora för mina behov. Och bygga själv, njaee....
Sedan har man problemet att aggregatet måste monteras i bakkant på draglådan, det går alltså inte med vattenkylt aggregat. Och det kan bli svårt att leda upp sval luft om man har konventionellt aggregat.

 

[cerber0s 1]

Ett tillägg bara. Tryckkokare! Kan fungera som vanlig tjockbottnad kastrull eller som tryckkokare. I dåligt väder öser man ner råvarorna, till exempel till en gryta i kokaren, låser locket och ställer den på spisen.

Fördelar:

* Det går betydligt snabbare att laga mat i tryckkokaren, potatis är t.e.x. färdigkokt på 7 minuter, nypotatis på 3.

* Eftersom locket är tätt, så när som på övertrycksventilen, och dessutom sitter låst på kastrullen så stannar innehållet kvar i grytan även om hela paketet får en flygtur.

* Maten smakar bra och enligt obekräftade källor ska man bevara viaminer bättre i tryckkokare.

* Eftersom koktiden förkortas radikalt så spar man även bränsle till köket.

* Det blir minimalt med ånga som slipper ut och man slipper en del fukt i båten, trycket kan tappas av i sittbrunnen.

* Efter som kastrullen är tät så fungerar den också fint som förvaringskärl, det är bara att låsa locket och ställa ner i kylen. Lika enkelt att ta upp och värma igen.

Nackdelar:

* Maten kräver betydligt mer kryddning för att smaka.

* Använder man råvaror som normalt har stora skilnader i koktid oh dessutom är känsliga för överkok så är det svårt att få till. Man får då tappa ner trycket, lyfta locket och slänga i pryttlarna efter hand och då har man ju förlorat lite av idén.

* Det kräver lite övning att få till käket i början. Den vätska som normalt finns i råvarorna blir ju kvar i kokaren, man får altså vara försiktig med att tillsätta extra vätska, det bit lätt för mycket och lite vattningt eller smaklöst.

* Ganska dyr.

Tryckkokarna i dag är inte som de på farmors tid, man behöver altså inte ta på skyddhjälm och gå ner i bunkern när man använder dem.

[toaen 510]

Tyvärr hör jag inte till den nyfikna typen av mäniskor som kollar på varje detalj.

 

På det kylskåp i form av en draglåda, som jag för övrigt köpte hos Erlandssons Brygga, satt ju kompressorn längst bak. Rör och ledningar till den var av sådan längd att det gick att flytta upp till en merer från kylskåpet. Ett alternativ som jag inte utnytjade. Hade jag haft kvar båten längre hade det kanske varit ett alternativ.

 

Hur förångaren var konstruerad och placerad kollade jag aldrig. Möjligtvis var det av den platta typen och monterad i taket över den täta lådan.

 

Jag har ju ett kompressorskåp som går på både 12 och 230 volt med en speciell kompressor, i min motorseglare. Skåpet diskuterade vi ju i tråden; http://www.sailguide.biz/forum2/viewtopic.php?f=3&t=6761&st=0&sk=t&sd=a

Det drar ju faktiskt mindre ström än jag befarade. Att lägga ut vissa uppgifter på forum på internet har ibland sina fördelar. Jag mätte förbrukningen på skåpet i sommras, men hade glömt bort resultatet. I tråden hade jag skrivt ner dom.

 

Skåpet har ju några år på nacken. Skåpet är ju ganska litet och det blir ganska rörigt i det. Dessutom har jag alltid haft box, där grejorna i alla fall ligger kvar när man öppnar luckan under segling. Dessutom har ju inredningen nog sett sina bästa dar.

Kanske dags att börja fundera på att bygga ett nytt. Djupare (det finns plats) med ett par draglådor, och vattenkyld kompressor. Kan man ha tex två förångare på en kompressor?

 

tommy

 

Det

[klarap 0]

Tackar hjärtligt för dessa svar som har hjälpt mig mycket i början av detta projekt och kommer att ha alla tankar och funderingar i åtanke i fortsättningen.

Tanken är att stoerleksmässigt vara runt 22 fot segelbåt och därmed begränsad arbetsyta.

En fråga som kommit upp är.

Sophantering, Hur hanteras detta då man är ute på längre seglatser?

Slängs allt i samma, finns där separat för olika typer av sopor.

 

Vänlig hälsning Klara

 

 

 

 

 

[cerber0s 1]

Vad menar du med längre seglatser? På en 22 fots båt finns det sällan plats för sopsortering.

Världshaven är indelade i olika områden beroende på hur känsliga de är, och i olika områden, på vissa avstånd från land, är det tillåtet att kasta olika sopor över bord. Mat är det som är tillåtet mest och närmast land, sen går det utåt därifrån. I princip så är det, ute på de stoooora haven, tillåtet att kasta allt överbord utom plast och kemikalier. Plast och kemikalier är aldrig tillåtet att kasta.

Här är en länk till vad som är tillåtet att kasta var. Som du ser så behöver seglingen inte vara särskilt lång för att man ska få kasta de flesta sopor över bord. http://www.marinewastedisposal.com/regulations.htm

 

[Gaidin 307]

Angående tryckkokare.

Dessa går bra att konservera mat i vilket kan vara bra under längre seglatser.

http://www.sailaround.info/artiklar/konservera.pdf

[Peter_K 4 379]

Min erfarenhet är att få båtar är utrustade med plats för sopor över huvud taget, oftast är det en lösning med påse på krok, ett påhängt kärl på sidan av ett skott eller liknande som gäller. Kanske finns detta på större båtar? Källsortering, nej. Matrester brukar fiskarna få...