Självcirkulation i värmesystem

[toaen 510]

Peter_K

Jag läste nog inte ditt inlägg tidigare - förlåt.

 

Fastnade nog i tanken på tvårörsystem som oceanis skrev om.

 

Du missförstod mig nog när jag skrev om att använda sådana slangar som man lägger vattenburen golvvärme med.

 

Förra gången jag byggde ett vattenburet system använde jag plastklädda kopparör för de flesta raka sträckor, av den anledningen att de var stabila att montera och var relativt snygga där de gick öppet. De flesta böjar och anslutningar till bl.a de tre meterlånga konvektorerna gjorde jag med gummislang avsedd för värmesystem.

 

I den båten jag håller på med nu tror jag att jag har möjlighet att montera 11 st konvektorer. De flesta kan blir dock kortare än en halv meter. Som rör/slang mellan konvektorena funderar jag på att använda plaströr avsedda för golvvärme. Jag har inte kollat om de tål värmen från en panna som i värsta fall kanske kan komma upp i 100 grader. Golvvärme har ju betydligt lägre temperatur.

 

Slangarna kommer att dras i uppvärmda utrymme, även om de går genom tex stuvfack. Om jag låter slangarna va oisolerade avger ju de en del värme som ju kommer att komma båten till dels. De gammla plastbelaggda kopparören avgav i sig en del värme.

 

Sen funderar jag på om jag skulle låta returen från akterruffen gå några varv under durkarna i däckssalongen för att krama ur resterna av värmen där.

 

Vissa tankar blir ju lite motstridiga, men jag är bara i början av planeringsstadiet.

 

tommy

 

[oceanis 2]

Att det inte är för kallt är ju bra! Men använder du båten på vintern?

Att det inte är någon nämvärd skillnad på första och sista konvektorn är egentligen inget som talar för att det är ett fungerande system utan bara att systemet inte kan leverera all den värme som produceras i systemet. Antingen pga att det är för varmt i båten eller att du har för små konvektorer.

Om man tex har en panna som ger 5 kW så måste man normalt ha konvektorer som kan avge mer än så, annars får man inte ut vad pannan ger och då blir det som i ditt fall ganska varmt i alla konvektorerna i ett en sling system. Det måste helt enkelt både teoretiskt, praktiskt och enligt alla naturlagar bli kallare ju längre ut i systemet du kommer i ett en sling system om det är i balans.

Per

[Eilean 3]

Jag vill nog protestera mot att ett enrörssystem inte fungerar. Jag har det i min båt, det är inget litet värmesystem, kanske det största i tråden!?

En Webasto Thermo 90 med automatiskt variabel effekt mellan 1,9 - 9 kW. Till detta har jag 17 passiva radiatorer (i aluminium/koppar från Autothermo) och tre med fläkt. De sistnämda används bara under uppvärmningsfasen när en kall båt skall värmas upp snabbt eller när vi kör med gångvärme från motorn då nedgångsluckorna är öppna då.
Vi använder båten året runt om isen inte ligger och bryggseglar infrusa på vintern emellanåt. Vi har sovit ombord vid rekordkylan -17 grader.

Båten är en 42 fotare med däcksalong och stora volymer. Tre sovhytter, 2 toaletter och salong. Två hytter och salongen värms med både med 'utvatten' och 'returvatten', Dvs slingan lämnar pannan i aktern och följer hela babordssidan föröver och vänder vid ankarboxen, följer styrbordssidn tillbaks till pannan. En sovhytt som ligger på BB-sidan och toaletterna som bägge ligger på SB värms av en enda radiator till sillnad från de andra utrymmena som har radiatorer på bägge sidorna.

Visst blir det sista elementet i slingan något kallare än det första. Men skillnaden är minimal vid en bra flöde och dessutom kan man i någon mån kompensera detta vid installationen och se till att dimensionera respektive element utifrån detta, mindre elemnti början och större i slutet av slingan.

Visst är det fördelaktigt med 2-rör ur många synvinklar. Men med tanke på att det gick åt 52 meter slang/rör för bara 1-rörs känns 2-rör inte så hanterligt.
Det är ett rent helvete att få ett så stort system tätt och luftfritt!

 

[Peter_K 4 210]

Aha - då missförstod jag nog lite.
Tips, kolla efter PEX-slang, det är den som ibland används till golvvärme, och den som oftast sitter på baksidan av vitvaror typ tvättmaskiner eller diskmaskiner. Jag är ganska säker på att slangen klarar 100°C.

[oceanis 2]

Du läser nog in fel. Jag har aldrig påstått att det inte fungerar !!!!!!!!

Jag påstår att det blir kallare ju längre ut i systemet man kommer ! Det är ju en ren naturlag. Och om man inte får denna effekt betyder det bara att man har större panna som ger mer värme än konvektorerna kan leverera.

Sen är det så att i ett enkrets system får du effekten att det inte går att styra värmen dit du vill ha den. Om du stryper för första konvektorn så stryper du normalt för alla de andra också. Det du måste göra är att nogsamt räkna på varje konvektor så att de största finns i slutet av slingan. Och att köra någon sorts trial and error genom att byta konvektorer för att få balans är definitivt svårare än att balansera med en liten ventil.

Fördelen med ett tvårörs system är ju att som i mitt fall jag kan stänga av värmen i vissa hytter om jag vill och ha värme i vissa. Precis som hemma i huset.

Jag tror du totalt missat hur ett tvårörs system är uppbyggt för det är ju inte så värst mycket mer rör för det ena eller det andra. Definitivt är det inte så att det går dubbelt så mycket. Några avstick till respektive konvektor ger inte så mycket extra. Och att lufta var inget större problem så där håller jag definitivt inte med. Jag har iofs ett trycksatt system om nu detta kanske underlättar den proceduren.

Har själv en 46 fot lång båt och är tveksam att jag gjort av med mer rör/slang än du gjort kanske t.o.m mindre. Har pannan i den aktersta stuven. En framledning och en retur ger ca 15m *2 plus avstick till konvektorer. Har 9 st varav 7 är fläkt konvektorer. Sen har jag försökt att lägga hela rörsystemet under durkarna på så sätt att alla rör skall värma golvet/durken dvs nästan inga längs bordläggningen. Detta ger ett oerhört behagligt golv att gå på.

Men som sagt alla sätt är bra bara det fungerar och det finns nog massor av lösningar som fungerar.

Per

Senast ändrad av oceanis | 11 januari 2010 | 11:54

[gusten1 26]

Jadå, bilden visar hur det såg ut på nyårsdagen. Strax efter att kortet är taget fick vi vända pga för mycket is.

Visst är det lägre temp på slutet men det är ingen större skillnad som jag redan sagt. Jag har ännu inte upplevt att systemet inte fungerar. Som Eilean skriver så är problemet att få luftat systemet ordentligt. Jag använder mycket 22 mm gummislang från Kuntze (halva priset mot Hjertman) och det verkar som om det kommer in luft som måste luftas ur med jämna mellanrum.

Senast ändrad av gusten1 | 11 januari 2010 | 10:40

Senast ändrad av gusten1 | 11 januari 2010 | 10:44

[oceanis 2]

Ser kallt ut...! Har ungefär lika illa utanför min båt just nu.

Jag har valt att använda rör i större delen av systemet. En sort som är av plast/aluminium/plast och som används väldigt mycket ute i Europa. Det sitter presskopplingar med o-ringstätningar som verkar fungera bra. Det jag har haft problem med är de ställen där jag använt slang, verkade som om det var där det läckte i början. Hade bara enkla slangklämmor men har nu dubblerat och sen har det varit tätt.

Jag har ett trycksatt system med självavluftningar på de högsta punkterna så eventuell luft som åker omkring i systemet har själv avluftat efterhand. Om man har ett öppet system med ett öppet expansions kärl är det att rekomendera att man låter vätskan gå upp i expansionskärlet och avlufta innan man kör pumpar in i pannan igen. Finns färdiga sådana kärl om du inte redan har ett sådant. Vissa har ju bara en anlutning utan den möjligheten.

Per

[oceanis 2]

Jag har funderat och försökt förstå din installation. Vad menar du när du i ena stycket skriver att expansionskärlet och domen sitter högst upp på skottet. Lite längre ner skriver du att expansionskärlet och domen sitter längst ner i systemet under pannan vilket också elementen gör.

Fick du verkligen bra självcirkulation med pannan högst i systemet och hade du verkligen ett trycksatt expansionskärl i en anläggning som har möjlighet att koka om det skulle bli för varmt.

Per

[Eilean 3]

Oceanis, du skrev att enkrets fungerar 'väldigt dåligt'. Nyansskillnader, men visst, jag citerade dig fel.

Att räkna ut hur mycket större radiatorer som behövs i slutet av kretsen är inte särskilt svårt om man vet radiatorernas data. I mitt fall blev det helt OK, ingen 'trial and error'. Men jag kanske hade tur.
Hursomhelst, systemet fyller 10 år i år, vi är fortfarande jättenöjda och jag skulle inte tveka att tänka i samma banor nästa gång. Fast då med en Glembring/Refleks istället för Webasto.

Hur mycket slang som går åt beror nog på hur båten är disponerad. En sak är klar -  systemet lär inte bli lättluftat och antalet (potentiellt läckande) skarvar fördubblas. Att kunna trycksätta systemet är nog en förutsättning för lyckad luftning när det blir stort och har en mängd bukter i vertikalled. 

Mitt kunde jag omöjligt lufta innan jag byggde om det så jag kan ansluta det till vattenledningsnätet och spola igenom hela kretsen med vattenledningstryck tills all luft är väck och sedan koppla på det till min stora hålltank/expansionskärl på 80 liter utan att släppa in någon luft. Glykol fyller jag sedan i hålltanken.
Och hålltanken är gjord som Oceanis talar om, returvattnet rinner in upptill på ena gaveln och avtappningen, rakt ner till pannan, ca 60 cm under tar jag i botten på tanken. Så eventuella småmängder luft vädras bort automatiskt

Jag har också kunzeslang, 22 mm. Men inget läckage numera, jag har inte rört systemet sedan 2003 faktiskt! Däremot fick jag efterdra alla slangkopplingar dessförinnan otaliga gånger under säkert ett par års tid innan det blev 100% tätt. 
Gusten har nog samma problem, slangen är tät men inte anslutningarna. Dra efter en massa gånger när systemet är genomhett.

[gusten1 26]

Jag har inga problem med läckage, dvs att det läcker ut vatten. Problemet är att det verkar komma in luft. Jag har trådslangklämmor som tätar mckt bättre än de vanliga.

[Vegabjorn 18]

Finns inget som är Tätt ( inte läcker ? har jag fått lära mig vi använder Helium sniffer för att kolla läckage i AC på bilar

man bör ha automatisk avluftning via expanskärl för att det ska funka problemfritt

jag har själv gasol vattenburen med självcirkulaton i vegan   tar en stund innan det blir varmt men när temperaturen väll är uppe så här det inte några problem att hålla varmt med 7konvektorer 3i förpik 4i salong med slang i mellan

 

 

[toaen 510]

Vegabjorn

Hur är ditt system uppbyggt?

 

tommy

[Eilean 3]

Jo. Men när jag fått stopp på rena läckor hade jag också problem med att det kom in luft. Det gurglade och levde när jag slog på värmen. Så jag fortsatte att efterdra klämmorna och så småningom var faktiskt problemen borta.
Jag menar att det kan smyga in luft även om det inte syns en läcka.

[toaen 510]

Jag hade ett liknade problem på bräsleledningen till min första dieselmotor. För att få plats hade jag krökt ett kopparrör en aning för hand när det satt på plats i konan. Det blev inte helt tätt. På lång tid sögs det in luft. Dessvärre även när det blev mycket belastning på motorn. Efter en incident vid Stånge Huvud la jag ner mycket arbete att hitta problemet. Bytte rörstumpen mot en nytillverkad och fick dragit till ordentligt. Efter det upphörde problemet.

 

Det kan va små detaljer som påverkar.

 

tommy

 

[Vegabjorn 18]

Vegabjorn

Hur är ditt system uppbyggt? 

Tommy jag ska kolla lite närmare när jag kommer till båten i helgen även ta någon bild 

mvh Björn

 

[gusten1 26]

Jag har svårt att förstå att det kan komma in luft om det inte läcker vatten. Trycket i systemet är väl högre än utanför. Luft kommer det in så kanske du har rätt.

[Thomas-1 311]

Jo, det är märkligt att luft kan tränga in vid övertryck. Att luft kan tränga igenom lättare än vatten genom ytterst små hål, kan ju låta rimligt. Men röra sig mot ett högre tryck...?

I den digra tråden Kapacitet cirkulationspump? hade forgus31 (7/3 2009) ett citat från importören Knutssons support:

Allt som kokar vatten skapar luftbubblor, particiell kokning på branchspråk. Detta pågår konstant.
I system där värmaren arbetar direkt ut mot konvektorsystemet kommer till slut dessa småbubblor att samlas ihop och förhindrar normal cirkulation, urluftning blir en stående punkt på båtutflykten! (I system med luftfläktar ansamlas de där i stället, vilket vållar mindre problem men påverkar ändå cirkulationen).
En annan sak i sammanhanget, gummivattenslangar är inte det mest optimala transportmedlet vid längre rörsystem. De släpper (låter kanske lite underligt) in luft i systemet. Finns plaströrssystem (både enkla och billiga) som jag förordar att man i stället använder.

Fenomenet är tydligen känt och låter kanske lite underligt....

[Gäst Kalman]

Oj då!

Har jag lyckats fixa ett uttrycksfel igen?

Okey. Sä här satt grejerna i min båt.

Pannan på kojen i förpiken. Från toppen på den gick varmvattnet ut uppåt.

Där fanns det en T avgrening. (vrid den 90 grader). Den lodräta delen fortsatte uppåt till dom-en och från det gick det vidare till en nästan likadan burk som är expansionskärlet. Det var öppet exp. högst upp.

Från T-et gick slingan ner till konvektorerna som är av galvat järn. Det var vanlig 1 trädgårdsslang mellan dem. Slangen gick över till styrbord under sittbrunnen och sedan fram till förpiken och tillbaka till pannans underdel. 4 element och de var på ca 1,2 m var.

Luftningen satt under sittbrunnen mitt på slangen. Vet ej varför. Det var den ju lägsta punkten.

Men det funkade och alla elementen var varma. I början var ju den längst bort lite kallare men sedan var det ingen stor skillnad. Å domen klickade till då och då.

Alltså i nivå ordning: elementen längst ner, sedan pannan och sedan domen och högt upp exp kärlet.

(Om ni är snälla skall jag kanske gå ut i kylan och ta kort på grejerna om jag hinner)

Den värmare jag tänker montera är identisk sånär som att det är ingen fotogen med veke utan gasol.

 

Ang charmkursen Tommy...hänger inte alls med på vad du syftar på. Har jag upprepat vad andra sagt eller? Det är mässingsplåten som klickar, precis som du säger.

Nåväl....

[cerber0s 1]

En anledning till att det kan komma in luft i ett system är små, små läckor. Antingen högt upp i systemet så att vatten inte kan sippra ut, eller lägre ner. Är läckan tillräckligt liten och vattnet varmt så förångas det innan det börjar rinna och droppa. Eftersom man som så riktigt påpekats har ett övertryck i systemet, men samtidigt ett litet tryckfall i och med att det läcker någonstans så får man, när systemet kallnar, ett undertryck varpå luft sugs in. Har man inga höga böjar på rör eller slangar så borde luften försvinna i expansionskärlet.

 

[Eilean 3]

Kan hålla med om att det är märkligt.
Man faktum kvarstår: I början, efter att jag fått stopp på synliga läckor, hade jag problem med luft i systemet varje gång jag startade från kallt. Det gurglade och cirkulerade t.o.m dåligt ibland och dessa problem försvann gradvis när jag fortsatte att efterdra klämmorna. Och numera, sedan flera år är det alltid helt tyst när jag startar.

En möjlig teori kan vara att eftersom jag har en enkel slinga som är närmare 60 meter lång kanske det bildas lokala små undertryck när vattnet kyls ner och volymen minskar? Och att vattnets ytspänning (?) eller annat fenomen hindrar det från att sippra ut. Litet som Cerber01 är inne på

Eler så har jag haft en annan läcka någonstans som jag inte observerat och som självläkt, exempelvis i värmeväxlaren för gångvärme, 230V elpatronen eller i pannan. Men är det troligt, borde jag inte ha märkt en vätskeförlust?

Senast ändrad av Eilean | 12 januari 2010 | 14:38

[toaen 510]

Kalman skrev; Ang charmkursen Tommy...hänger inte alls med på vad du syftar på. Har jag upprepat vad andra sagt eller?

Hej Kalman

Nej du har inte skrivit nåt tokigt. Det var min åt tankegångar som for iväg åt olika håll. Den, kanske inte helt enkla bisatsen ang Charmkurs var egentligen överflödig. Det hade ju räckt att skriva om det du sagt och fråga om det var rätt uppfattat, vilket det tydligen var.

 

Jag har/hade en beskrivnig hur man bygger ett system för självcirkulation, och föjde det så noga det gick. Har för mifg att det fanns ett par alternativ angivna

 

GeHå- värmaren stod i garderoben strax akter om förpiken. Från toppen av värmarenb gick  en ledning rakt upp till domen. Expantionskärlet satt strax ovanför. Domen hade två ut/inlopp i underkant. Frågan är om de inte tom var märkta in och ut. Från domen gick ledningen till första elementet som i höjdnivå satt strax under domen för att sedan falla tills röret kom fram strax under värmaren. Systemet fungerade alldeles utmärkt.

 

tommy

[oceanis 2]

Nu förstår jag dig bättre........... men eftersom du var så kategorisk i ditt första inlägg och t.o.m använde versaler för att förstärka din åsikt så kunde jag inte låta bli att fråga.

Det du har längst ner i ditt system är definitivt ingen avluftning utan en avtappningsmöjlighet när du vill tömma ditt system. Avluftningen sker via ditt expansionskärl som sitter högst i systemet och som med största sannolikhet är ett öppet sådant.

Per

[forgus31 139]

Alltid kul med teknik.

En grej slog mig just. Aj!

Goretex - kunde det vara ett sätt att få ut luft ur en trilskande anläggning? Har sett något om automatiska avluftare, är det den tekniken som används där eller? En membranslang på rätt ställe skulle teoretiskt släppa ut gaserna men inte vätskan. En dålig gummislang skulle kunna göra samma tjänst. Man har ju hört att vissa toaslangar släpper ut skitlukten men läcker inte vätska.

Denna teorin kan vara tillämplig vid luftproblem. Ibland vill man inte ha luftgenomsläppliga slangar men på rätt ställe borde det kunna underlätta avluftningen.

Är det detta som händer när man kör med lite övertryck i systemet? Den tekniska förklaringen kunde då vara att gummislangar släpper ut luften som ev. finns i systemet men vattnet blir kvar. Lätt att experimentera med detta om en slangstump sätts på det eller de ställen man kan förvänta sig luftfickor. Skulle om teorin är rätt bli som att ha automatiska avluftningsventiler lite här och där utan större kostnad. Och så lite övertryck förstås.

En annan sak är att vattnet nog kan släppa ur sig lite gaser (andra än vattenånga) när systemet är fyllt med färskt vatten. Tycker jag märkt att elementen hemma i huset kan behöva luftning sedan man kompletterat med nytt vatten.

[oceanis 2]

En sak är klar -  systemet lär inte bli lättluftat och antalet (potentiellt läckande) skarvar fördubblas. Att kunna trycksätta systemet är nog en förutsättning för lyckad luftning när det blir stort och har en mängd bukter i vertikalled.

Vi lever 2010 och åtminstone jag vill ha samma komfort i min båt som jag normalt har hemma. Jag förstår inte riktigt varför man skall gör avkall på detta. Vattenburna värmesystem finns i oändlig mängd över hela världen i land och om man kan få dessa att hålla viss standard utan läckor och att det går att avlufta samt att det går att styra så att jag har den temperatur jag önskar i olika rum så varför skall det inte gå ombord.

Ja du får fler kopplingar men detta är normalt ett litet bekymmer med dagens moderna rör och kopplingar. Presskopplingar med o-ringstätningar är ett exempel som normalt håller väldigt tätt. De flesta plaströr för tryckvatten och värme system har kopplingar som håller tätt i de flesta lägen, så det är inget större problem.

Att välja din lösning med en slinga och ett minimerat antal kopplingar ger ett system utan möjlighet till reglering av temperaturen i olika rum utan att påverka hela systemet, något jag tycker är en stor brist i ett modernt system. Det finns stunder även på sommaren då jag vill ha värme på toaletterna utan att värmen är på i hela båten därav ett sk 2-rörs system. (ja du kan i viss mån styra med dina fläktkonvektorer)

Det här med avluftning är också ett mindre problem eftersom man, precis som i ett normalt värmesystem i hemmet, naturligtvis har avluftningar vid varje konvektor och om det behövs även på de högsta punkterna i systemet. Det finns ju sådana även för de som använder slang i systemet kolla på nätet hos tex Alde så hittar du dessa. Om du bara har avluftning via expansionskärlet så förstår jag att du har problem. Men det är samma sak här, varför ska man göra det krångligare än de beprövade system som används på land bara för det är en båt.

Att jag valt att ha ett trycksatt system har inget med avluftningen att göra!!!! Det är enbart för att jag skall ha möjlighet att tex ha handukstork installerad och för att det var svårt att hitta en plats för ett öppet.expansionskärl som är högre än handukstorken. Tyckte det var trist att sätta kärlet på däck....

Per

Senast ändrad av oceanis | 13 januari 2010 | 11:01

[Eilean 3]

Per/Oceanis.
Det känns litet meningslöst att bråka om vem som har 'rätt'. Självklart ger ett 2-rörssystem större möjligheter att justera in värmen och skräddarsy komforten, inget snack om den saken.

Det jag reagerar emot är dina påståenden att 1-rörs fungerar dåligt. Jag har haft det i två båtar och skulle inte tveka att sätta in det i en tredje. Alla system, hur fina dom än är i teorin, fungerar illa om de är dåligt dimensionerade och installerade.
 
Du är närsomhelst välkommen ombord på Eilean och pröva ut komforten. Systemet jag har har varit i drift sedan hösten 2000 och jag tror jag tillbringat mer tid mbord än de flesta, inte minst utanför sommarmånaderna. Jag har långseglat i 1,5 år, vi är ofta ute tills isen lägger sig och därefter bor vi ofta ombord fast båten är infrusen. Troligen gör vi det i helgen som kommer.
Visst - jag kan inte reglera värmen i de olika utrymmena jag har. Men har heller inte haft något behov av det under de snart 10 år som gått. Jag har en termostat placerad i så att den nås från min koj, för bekvämlighetens skull, och justerar jag in så att det är lagom att sitta i skjortärmarna i salongen blir det ett par grader svalare i sovhytterna, ungefär som man vill ha det.
Toaletterna har med avsikt gjort litet 'övervarma' dels för att det är omysigt att sitta med brallorna nere på en kall sits, dels för att få snurr på fuktig luft efter dusch och tvätt.
Dessutom, att reglera ner till att bara värma upp ett enstaka utrymme skulle inte fungera, minimieffekten på pannan är 1,9 kW och den skulle börja koka/överhetta omedelbart.
Hur har du löst det problemet?

Angående skarvar - systemet byggdes som sagt för snart 10 år sedan. Då fanns det enligt min mening inga beprövade alternativ till slang att tillgå. Så minimerat antal skarvar var viktigt. Idag, 2010 hade jag nog valt något annat än slang.

Angående avluftningar så har jag gödslat med dem, från Alde. Och för varje avluftningsventil introducerade jag två nya skarvar som verkade suga in luft...
Och de är till liten nytta i ett icke trycksatt system med massor av nivåer i höjdled. Jag har ju en däcksalongsbåt med fyra nivåer, akterhytt, salong, pentrydelen i salongen och förskeppet.
Skulle jag bygga nytt dag i samma båt hade jag skippat alla avluftningar och bara utgått från fyllning/luftning med vattenledningstryck.

[oceanis 2]

Oj, tog du det som bråk så var det inte meningen.

Jag bråkar absolut inte om vem som har rätt eller fel och som jag skrev i ett annat inlägg så fungerar naturligtvis båda systemen men på olika sätt. Och olika bra beroende på hur man ser på det.

Men lite av mina argument hänför sig till att tråden handlar om inlägg från några som håller på och skall montera nya system i sina båtar. Då tycker jag att man kanske skall fundera på om en lösning med moderna ideer kanske skulle vara bättre än att fortsätta att göra som man gjorde för 20 år sedan. Det finns otroligt mycket nytt material i handeln som inte först och främst är avsett för båtar utan för andra applikationer men som glöms bort och är bättre än vanlig slang tex. Man ska komma ihåg att vattenburna system inte är vanligt på båtar i sverige och det är få som använder dom överhuvudtaget under vintern vilket gör att det inte finns så mycket att hitta hos båttillbehörs affärerna och kunskapen/erfarenheten där är inte alltid den bästa. 

Jag håller med om att det för 10 år sedan nog var tunnsått med bra alternativ om man inte valde rör av koppar eller dyl. Men idag finns det fantastiskt fina plast rör av olika typer med kopplingar som är 100 % täta om dom monteras rätt. Vilket gör att jag inte kände tvekan om att använda dessa när jag monterade mitt senaste system 2007.

Som jag skrev tidigare har jag tre värmekällor, gångvärme via värmeväxlare, elpatron och en eberspächer. Anledningen är att jag skall kunna välja värme källa beroende på situation. Det ger mig möjlighet att få värme och framförallt varmt vatten vid alla tider. Att det skulle vara ett problem med en kokande panna bara för att man värmer ett enskilt utrymme upplever jag inte, detta kontrolleras ju genom att termostaten i elpatronen eller eberspächern stänger av värmekällan när det blir för varmt dvs ingen värme levereras i systemet. Det är av naturliga själ inga problem om jag kör med gångvärmen eftersom motorntemp brukar ligga på 80 grader och det kan ju inte bli varmare i värmesystemet än vad motortempen är.

Om man har en Glembring panna så beror det naturligtvis på hur man eldar i den men som alla värme källor så får man ju styra när den skall värma och inte värma. Har man en Glembring panna så har man automatiskt värme kring pannan så det kommer naturligtvis att bli varmt runt omkring den, det är ju svårt att undvika. Men om det är så att Glembring pannan riskerar att koka om det inte finns tillräckligt med konvektorer för att bli av med 1,9 kW betyder det att man minst måste ha 5-6 meter konvektorer av ordinär typ (dom avger ju ca 400 W/m).

Jag har ungefär samma erfarenhet som du och använder min båt i stort sett hela året och ligger just nu också infrusen så därvidlag är vi lika. Men jag kommer gärna ner någon gång och tar med mig whiskyflaskan så  om din inte värmare fungerar så kan vi bli varma inifrån istället

Per

Senast ändrad av oceanis | 13 januari 2010 | 17:51

[ciaraud 31]

Hur varmt det blir kring en Glembringkamin beror väldigt mycket på om den är isolerad eller inte. En isolerad kör ut ca 90% i slingan medans 10% i huvudsak strålar på ovansidan av kaminen. På själva sidorna blir det bara 35-40 grader varmt.  Har du en isolerad kamin på 4 kW som vi har kan du alltså inte få mer än 400W värmeeffekt runt kaminen. Ofta kör man ju inte på max heller så då är strålningseffekten ännu mindre.

Är kaminen oisolerad räknar man med att 25% går till strålningsvärme om man har ett vattenburet system

 

[Pheubus 2]

Vilken harligt trad detta har blivit! Om alla har samma asikter brukar tradarna sjalvdo snabbt.

Angaende sjalvcirkulation sa var jag pa London boat show igar. Jag fragade han som salde glembring (men aven sigmar och dickinson) i england om hur man far sjalvcirkulation pa ett system. Han menade det var valdigt svart eftersom det latt blir air locks men att cirkulation underlattas om man har en svag lutning uppat. Det ar ju tvartom vad kalman har for system sa kanske jag missforstod?

Han menade ocksa att det inte alltid var att rekommdera glembring i segelbatar eftersom brannare ar platt i botten medan sigmar o dickinson ar mer skalformade sa det fungerar i lutning ocksa. De gar dock inte att ha en vattenslinga inne i dom.

Ytterligare en tanke: Om man fryser fast i isen utan batterier, kan da inte bara tomma vattenslingan pa vatten eller lata den koka och bara kora med glembringvarmaren som en luftvarmare endast?

[gusten1 26]

Nej, kopparslingan i kaminen tål inte nån längre eldning om den inte kyls av vattnet. Elförbrukningen på min pump (2W) gör att det inte är någon större risk att tömma batterierna i brådrasket.

[Gunnar_ 5]

Ytterligare en tanke: Om man fryser fast i isen utan batterier, kan da inte bara tomma vattenslingan pa vatten eller lata den koka och bara kora med glembringvarmaren som en luftvarmare endast?

Jag kan bara svara från egen erfarenhet.

Jag har en äldre oisolerad Glembring, med vattenslinga.

När jag vid några tillfällen dragit ner cirkulationen för mycket ( jag har steglös varvtals/effektkontrol) eller kört med avstängd cirkulationspump så blir det rätt fort ohyggligt varmt i spiralen, speciellt i inloppet, den anslutning som ligger lägst i kaminen.

Jag har vid två tillfällen haft så varmt att gummislangen ansdluten till inloppet  (vi pratar bilvärmeslang) har smält till viss del och det luktat fränt av bränt gummi.

När man då drar på cirkulationspumpen så hör man tydligt hur det bildas ångblåsor i slingan, det puffar och stånkar i kaminen och bubblar i expansionskärlet.

Glembring säger i manualen att ett sätt att få regulatorn att slå till och dra ner temperaturen är att stänga av cirkulationspumpen (tanken är att avkännaren på utloppet då ska dra ner lågan) men det funkar inte (i vart fall inte på min kamin) reglerförloppet är alltför långsamt, slangen smälter innan temperaturen gått ner.

Dert är ju möjligt att min regulator (avkännren) är defekt, men enda möjligheten jag sett är att koppla bort slangarna helt (och hoppas på att kopparrörslingan inte smälter..

Med en isolerad kamin måste det vara ändå värre ?