Gå till innehåll
tisdag 24 december 2024
Peter_G

Vi fortsätter whiskypratet här

Rekommendera Poster

Jag kopierade över mitt inlägg hit.

Jag var på en whiskyprovning för några år sedan som hölls av en Mr John McDougall, (http://www.whiskyguiden.se/Anders/Johnmcdougal.html) han åker runt hos tillverkarna och provar olika tunnor, hittar riktigt goda och köper tunnan. Åker sedan runt och håller provningar och naturligtvis säljer flaskor av det vi provar. Jag köpte en Milton Duff 11 år Longmorn 15 år och en Singel Islay malt som visade sig vara en Caol Ila.

 

 

KillerBoo (Amiral)

Antal inlägg: 1284

Medlem: 2006-09-29

Status: Offline

 

Visas

Skicka

 

 

arrowdown.gifTill senaste inlägget

 

hanglas.gif Ämnet är låst    report_icon.gifRapportera Skrivet: 08 november 2009 | 08:18
Peter_G skrev:

Vilken tur du har Scotch Whisky och inte en Scotch Whiskey, för då hade det blivit en Canadian eller en Irish.

Men vilken skillnad det är på de olika ländernas drycker.

/Peter Ps. sitter själv med några droppar Milton Duff, flaska 197 av 278 Cask No:10607

 

haha, ja det är en milsvid skillnad på stavningen i just det fallet..

Milton Duff... det var nåt nytt för mig. Aldrig hört och än mindre smakat. Men numrerade flaskor innebär ju ett viss mått av seriositet.  Varirån är den?

If there is a God, he must be like me!

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jo Longmorn 15 har jag testat, likaså Caol Ila av olika årgångar. Milton Duff var däremot som sagt helt nytt för mig..  Varifrån kommer den? Är det en sån där goood rökig rackare fr Islay?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst moderator

Tråden ligger på ett bra ställe här i matsnack.

Däremot så är väl vissa ordval lite väl provokativa och grova Killerboo MEN vi förstår varför.
Du är varnad en gång Styrbjrn. Låt det inte bli fler.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har kopierat från whiskyguiden och ändrar till rätt stavning innan jag blir rapporterad för felskrivning.

 

Miltonduff distillery

Speyside

Destilleriet grundades 1824 söder om Elgin av Andrew Peary och Robert Bain. Miltonduff var bland de första destillerierna som erhöll licens i Skottland. Först på plats var dock benediktinmunkar som troligen behärskade konsten att destillera aqua vitae. Dokumentationen kring det är dock något oklar. Säkert är att innan grundandet 1824 fanns det över 50 illegala destillerier på den svårtillgängliga platsen. Under några år ägdes destilleriet av James Grant som även ägde Highland Park Distillery. 1866 köptes destilleriet av William Stuart som i slutet på 1890-talet renoverade och expanderade destilleriet. Som så många andra destilleriet tvingades de stänga produktionen under världskrigen på grund av restriktioner på korn. Mellan åren 1964 till 1981 producerades en whisky kallad Mosstowie tillsammans med Miltonduff. Orsaken till det var att de dåvarande ägarna Hiram Walker & Sons tillverkade flertalet olika blendedsorter och därav en stor efterfrågan på olika sorters malt. Destilleriet installerade två kopparpannor av Lomondmodell vars egenskap var att de kunde destillera olika sorters sprit beroende på refluxen i pannan som gick att reglera. Att produktionen av Mosstowie avbröts var att den komplicerade funktionen på pannan med reglering av refluxen visade sig svår att underhålla tillsammans med att destilleriets egen produkt, Miltonduff, efterfrågades allt mer. Lomondpannorna byggdes om för att producera Miltonduff whisky och årsproduktionen hamnade på 5,4 miljoner liter. Gordon & MacPhail buteljerar ett fåtal Mosstowie som single malt.

1992 förvärvades Miltonduff av Allied Distillers Ltd. På området finns nu utöver destilleriet även Allied Distillers laboratorium, centrala verkstad, tekniskt centrum och administration för stora delar av verksamheten. Miltonduff Distillery producerar huvudsakligen maltwhisky till blandwhisky och då i synnerhet Allied Distillers storsäljare Ballantines Blend. De få flaskor som släppts som single malt buteljeras av Gordon & MacPhail.

Den Miltonduff jag köpte och drack är mjuk och rund i doft med lite vanilj, choklad inte alls torvig eller rökig.

Gillar även The Balvenie Doublewood. Först lagrad i traditionellt ekfat och sedan i ekfat som det har lagrats cherry i. Prova den, vilken underbar frukt.

Ps jag häller inte i vatten i whiskyn, jag låter den luftas under tiden jag snurrar glaset och inhalerar den underbara doft som en god whisky avger. Prova även att ta en mun kallt vatten, skölj runt, svälj och sedan ta en smutt whisky.

 

/Peter G

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Här får man sig verkligen en lektion i denna ädla dryck.

Ska nog inte beskriva hur jag tar min wirre, då får jag psykstämpel på mej.Cool

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Andra sätt är säkert bra, smaken är som baken, delad.

 

Jag berättar bara hur jag tycker, min svåger häller vatten i.

 

/Peter

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jamen visst är det så.

Alla får göra som dom vill liksom.

Jag är absolut ingen kännare alls. Jag är däremot inte privilegad att fått möjligheten att prova lite dyrare/finare sorter utan blir mest typ Lafreud (stavfel kanske) och dyl.

Jag har inte vatten i och gillar on the rocks, Lyfter mina smaklökar lite men olika beroende på whiskey.

Är villigt okunnig och hoppas att få äran och lära sig mer.
Min Whiskeysamling har en tendens att hålla sig till en flaska och en trave tomglas.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag häller också lite lite vatten i mina singelmalter men min svåger rynkar på näsan o säger att jag fördärvar den hehe

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hahaha, en underbar beskrivning på en samling som avnjuts på det sätt det är avsett... Att drickas

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Beträffande Balvenie Doublewood så har jag en halv flaska kvar.. :) Men jag tycker nog den är lite mesig. Jag gillar kraftiga rökiga doningar :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Laphroaig är ingen billig whisky men för rökig och tjärig för min smak, jättebra om man ska tjära båten dagen efter, det är bara att andas ut två gånger/sida så är det klart.

Prov:

the Balvenie doublewood (artikelnummer: 10477)samma pris som Lappen

the Macallan 12 åring, (artikelnummer: 478) 469kr

Lycka till i whiskydjungeln.

//Peter

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Är själv en Whiskyälskare och tycker bäst om rökig single malt och kan starkt rekomendera en prisvärd i form av Islay Mist, ligger under 300 spänn och är helt okej, inget höjdare men passar skitbra om man redan har dövat smaklökarna med nåt annat innan flaskan kommer fram.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Sitter själv och drar på en Bowmore Cask Strength single malt, jätte god men på gräsen till för stark 56%. skål på er tills vidare

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

DEN är fin... fast jag häller i en extra skvätt vatten i cask strength whiskies :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Westfjord, om du gillar rökiga rackare, och letar prisvärda centilitrar kan jag varmt rekommendera MacLeods Islay. MacLeaods har iofs whisky fr andra distrikt med och dom andra är fina också, men just Islay´ n tycker jag är extra prisvärd.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Taget, den skall provas till helgen. Tycker det är okej att ha en prisvärd drickwhisky hemma och snåla lite på skåpwhiskyn

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Samma här, jag har ett par fina sorter som det bara tas någon liten stackare ur ibland, när man har besök osv. Men för vardagen tar jag gärna någon billigare sort. Utan att för den delen inleda mig på dumheter som Lord Calvert o liknande förstås hehe

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Husets whisky, Highland Park 12 years old. Slår enligt min smak allt jag smakat hittills, men jag fortsätter ändå med glatt mod, och någon gång med tungt huvud, efterforskningarna.

Sea Maniac

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Var inne på Butiken idag för att bunkra öl... Kunde inte hålla mig så det blev en Highland Park 18-åring samt en 15-årig skönhet vid namn Glenfarclas. Den första vet jag är god, den andra var en chansnig. Återkommer med betyg så snart jag inte kunnat hålla tassarna i styr ;)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag gillar inte whisky men fick en flaska Aberlour 10 årig som tack efter en trafikolycka. Funkar iaf i kaffet. Det är väl som svära i kyrkan i den här tråden.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hur får man ett tack efter en bilolycka, är det något att tacka för? ps. du kan skicka flarran till mig om du inte tycker om den ds.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

haha, nä alla sätt är bra utom de kanadensiska ;)

Aberlour är förresten en riktigt fin whisky, om man är lagd åt det lite mildare/snällare hållet

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag stannade och ringde ambulans samt vittnade senare till stackarns fördel. En annan bil körde rätt ut mot rött och han hävdade att han inte gjorde det. Efter sjukhusvistelsen och inköp av ny bil ringde han mig och tackade. Ville komma och lämna något vilket jag först motsatte mig men han var påstidig.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

VAd trevligt att denna tråd fortsätter med whiskyprat.

 

//Peter

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Whisky är ju både kul och gott :)

Har just provsmakat min Glenfarclas. Inte riktigt i min smak, med väldigt liten rökighet. Däremot en ypperlig whisky för nybörjare eftersom den var väldigt snäll mot läppar och gom. Jag är ingen sån där som hittar dom olika frukterna osv i sprit o vin så fråga mig inte vad den smakade egentligen.. jag vet bara at den INTE var särskilt rökig, nästan totalt saknade tjärsmaken och sältan man finner hos wirrar fr mitt favoritdistrikt, Islay. Glenfarclas är en högländare, och en ganska typisk sådan. Smakrik men mild.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

T-Röd, Lord Kulvert eller Black Velvet.. kärt barn har många namn hehe

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...