Segla på Europas kanaler?

[Antonblom 0]

Hej

 

Undrar hur reglerna är med att gå genom Rhen och Donau (via Rhein Main Kanal). Får man bara gå för motor, och inte segla alls? Jag har en liten 18-fotare (Hurley). Gör det skillnad, att båten är mindre?

 

Fresh wurst!

Anton

[Gaidin 298]

Jag tror att du måste ta av masten för att komma under broarna så det är nog inte möjligt att segla ändå.

 

[Eilean 3]

Vissa sträckor kan du naturligtvis segla då det är ganska långt mellan broarna. Men det underlättar att ha en mast som går snabbt och enkelt att fälla, På floderna är segling normalt tillåtet, däremot kan de grävda delarna ha restriktioner som exempelvis ha motorn startberedd eller t.o.m igång, reglerna varierar från land till land.

[Styrbjrn 1]

tro får du göra i kyrkan. på det här forumet vet vi! Prova Aftonbladets chatt där kommer du nog känna dig mer hemma

[Westfjord26 9]

Du skulle kanske fundera på Match.com, där finns det vänner för dig

[Antonblom 0]

Tack, vilka länder är det tillåtet att segla i? jag vill inte gå för motor, inte alls.

[xyz123 1]

Du kan ju börja med att läsa informationen på:

http://www.algonet.se/~carlto/

Sen bör du nog fortsätta med att ta kanalintyget, helst hela utsjöskepparintyget.

[toaen 510]

Det framgår inte var trådskaparen bor nånstans i vårt avlånga land, men Kryssarklubbens Västkustkrets har platser kvar på endagarskursen när det gäller Kanalintyg Onsdagen den 18 November. www.vastkustkretsen.se

 

Mötte för några år sen en seglare från tyskland som hade en konstig ställning i aktern. Tillsynes av mer permanent art. När jag frågade honom vad det var, talade han om att han kom från Berlin och att det var en ställning som han la masten på när han måste fälla den för att kunna komma under broarna. Han hade en kraftig mastfot också sk tabernakel.

 

Allt blir ju mer hanterbart med en mindre båt.

 

Kan dessa två filmerna va till lite inspiration.

 

 

 

tommy

Senast ändrad av toaen | 08 november 2009 | 17:58

[forgus31 139]

Det ska också finnas vind för att kunna segla. I inlandet med störda vindar blir det sämre med orken då vindarna har lite olika riktning pga turbulens bakom berg, kullar, träd, hus osv.

Jag försökte lära mig surfa en gång i världen i en insjö och det var inte det lättaste. Vinden fanns ibland men plötsligt gav den sig och då fick man bada. Barnen hade väldigt kul då farsan stöp ivattnet hela tiden.

Sen kom jag ut till kusten och det var ingen konst alls. Här blev vinden ett stöd. Det var bara att vinkla seglet och ta den kraft man behövde för att hålla balansen.

När man anlägger vindkraftverk är den effektiva vinden viktig för bra effektutbyte. Vind som hela tiden blåser i samma riktning.

 

[Eilean 3]

Då skall du nog överväga andra resrutter.
Även om du framhärdar i att resa masten och sätta segel så snart det är möjligt kommer du i slutändan tvingas gå nästan uteslutande för motor.

[jrmanner 0]

Gå inte uppför Rhen med en Hurley. Den klarar inte motströmmen!

 

[Marrexxx 66]

Donau är segelbar - Jag läste en segelgudie där författaren på grund av motorras i princip seglar större delen av floden.

 

 

[forgus31 139]

http://www.pinta39.com/brev2.htm

kan vara värt att läsa. Lyftverk lyfter 40 meter. Men masten kan inte vara på så motor är nödvändigt. Nedför Donau mot Svarta havet kan det nog gå att segla möjligen. Men hur gör man när man vill bromsa in vid en brygga om vinden inte vill sig vilket den sällan gör i inlandet?

Kan bli riktigt spännande.

[redneck 0]

Nu är det ju inte upp til mig (tyvärr) Alla dessa förb... intyg! Kanl avg. utsjö, insjö, intyg hit & intyg dit... Har funkat bra utan i hundratalsår! Vad är det med myndigheter & detta överförmynderi? JAg älskar havet & sjömanslivet. Tror det är genetiskt & längtan & känslan om frihet. kanske ska införas intyg på detta också?...

[toaen 510]

Hur starka motsrömmar rör det sig om?

 

tommy

 

[mariatherese 0]

I boken jag har står det att man skall ha en båt som klarar att gå minst sex knop för att ta sig genom kanalerna. Detta kan man vid tveksamhet behöva visa innan man får anlöpa kanalen. Vet inte hur stark strömmen kan bli men kravet ger ju en fingervisning?

[Gantika 14]

6-7 knop i värsta fall på de stridaste delarna

Senast ändrad av Gantika | 25 januari 2010 | 14:24

[Eilean 3]

Kom ihåg att dessa siffror gäller under höstregn och vårflod. Sommartid är strömmarna betydligt beskedligare. Och Rhen går ju att undvika.

[toaen 510]

Gunnar

 

Vad har du för uppfattning om strömmen sommartid.

 

Min båt är 6,48 och det ger ju en teoretisk maxhastighet på 6,4 knop (knappt). Enligt vad säljaren påstod hade båten innan dom köpte den i Danmark, Hade den seglat i de Tyska kanalerna och det kan säkert stämma. Alla handböcker mm är på Tyska.

 

Det kanske hade varit något att om några år lurat med frun på en resa på Europas kanaler.

 

tommy

 

[mariatherese 0]

Har man otur kan tydligen strömmen bli uppemot 4-5 knop även sommartid. Men det var i Juli i Frankrike 1997 enligt litteraturen.

Jag skall snart ta kanalintyget därav detta intresse...

[Eilean 3]

När det gäller Donau vet jag inte. Jag har fått uppfattningen att den floden är sämre reglerad. Men Rhen och Rhône, vilka är de två andra 'problematiska' är sällan över 3 knop. Men visst, häftiga och långvariga regn kan ändra saken. De numera torra somrarna på kontinenten brukar snarare leda till vattenbrist framåt sensommaren.

Vi gick uppför Rhône i början av maj 2005 efter en ganska nederbördsrik vinter. Och blev varnade att vi var tidiga och kunde möta höga flöden. Och Saône (ovanför Rhône) var bitvis något översvämmad. Men vi hade som värst 3 knop i smala partier i kombination med yttersväng. Snittet låg på 1,5.

Jag tror att varningarna för strömmarna dels bygger på förhållanden under höst/vår och dessutom är en kvarleva från förr då fritidsbåtar hade små och klena motorer. Jag vågar nog påstå att alla moderna segelbåtar absolut inte har några problem sommartid.

Men MariaTherese - har inte ni ett djupgående på 2 m? Då kan ni glömma kanalvägen ner till Medelhavet.

Senast ändrad av Eilean | 25 januari 2010 | 23:49

[mariatherese 0]

Vi har ett djupgående på 1.80 så i teorin skulle det kunna gå... men skall jag ta mig genom kanalerna så skall jag inte alls göra det med den båt vi har idag.  Blått skrov och slussning tror jag skulle vara en skadlig kombination för mina nerver.

Innan vi kommer så långt att vi faktiskt tar oss genom några kanaler söderut har vi nog hunnit byta båt. Men vi börjar med kursen...

[Eilean 3]

Äsch - vekling!

Vi sticker också 1.80 och har svart skrov! Dessutom 4,10 brett...

Men du, du skriver 'kursen'! Du vet säkert att för att ta kanalintyget måste man bara kunna visa att man kan hitta och läsa i regelverket (CEVNI). Så det räcker med att du köper exempelvis den engelska upplagan 'Euro Regs for Inland Waterways' bläddrar igenom den och sedan avlägger provet med den i näven.
Något annat krävs ju inte om du inte har en båt längre än 15 meter och snabbare än 11 knop.

[mariatherese 0]

Visst är det så, och kurs är inte rätt ord kanske. Två föreläsningar och ett prov är inte mycket till kurs.

Med största sannolikhet kan man säkert ta alla de andra intygen jag har också utan att gå kurs. Men att gå kurs om än bara lite kortare ger väldigt mycket mer än bara kunskaper för att avlägga provet. Kanalintyget är ju normalt en del i utsjö, men hela utsjö hinner vi inte med i år så vi gjorde en liten snikning.

För att inte vara oartig mot trådskaparen så kommenterar jag också huvudfrågan. Enligt Handbok för kanalfarare så kan man segla på stora delar av de kanaler du nämner. Boken finns på Adlibris och kostar inte så många kronor och ger ganska detaljerad information om broar, slussar, djupgående, ström mm. Inte allt för sexigt presenterat dock...

Senast ändrad av mariatherese | 26 januari 2010 | 12:49

[toaen 510]

En liten utvikning från ämnet om djupgående i kanaler.

 

Jag har ett permanet båthus i Munkedals båtklubb, en bit upp i Kvistrumsälven. En mätsticka vid kranen visar ungefär det djup som är vid utloppet mot Gullmarn. När jag gick upp med min Storfidra, som sticker 1,25, visade mätstickan 1,3 meter. En stund efter att jag lagt till vid kranen, kom det upp en annan segelbåt, fenkölad. Jag kunde inte låta bli att lite förvånad fråga den äldre mannen som kom med båten hur djupt den stack; 1,6 meter

Men hur kunde du komma in när det bara är 1,3 meters djup i mynningen?

Jag seglade in.

[jrmanner 0]

Jag gick från Medelhavet till Östersjön med min Norlin 37, som sticker 2,0 meter. Ingen höjdare för folk som har svaga nerver. Jag plöjde genom leran mest hela tiden i de franska kanalerna och två gånger satt jag fast så duktigt att jag trodde att jag skulle behöva anlita bärgare. Men jag kom loss till slut och kunde gå vidare. En fransk f.d. slussvakt, som jag träffade i Grekland innan jag vände stäven hemåt tipsade mig att starta så fort som trafiken på Rhone öppnas på våren. Då är visserligen motströmmen som kraftigast. Men vattenståndet i kanalerna är maximalt. Detta i förening med att jag inte mötte någon peniche på de smalaste och grundaste ställena gjorde att jag kom igenom. Men jag gör inte om det med den båten!

 

Rhen var också tuff på grund av all nyttotrafik och strömmen var stundtals över fem sex knop. Vågbildningen från den uppströms gående trafiken var både hög och brant så jag hade vatten på däck mest hela tiden. Vid ett tillfälle mötte jag tre jättestora lastdragare - en om babord och två om styrbord och alla tre i jämnhöjd med varandra - samtidigt som jag blev omkörd av en lika stor drummel. I själva mötet var det alltså fem båtar i bredd! Rhen är ju hyggligt bred så det var ingen omedelbar fara för ombordläggning. Men jag måste medge att jag kände mig ganska liten just då!

 

Jag såg också resterna av en större motorkryssare som hade fått motorstopp och drivit emot ett brofundament mitt i Rhen där den trycktes fast av strömmen, vattenfylldes och sjönk. Allt gick på nolltid. Så jag avråder från soppatorsk eller motorhaveri. Skulle man inte fastna på en bropelare så är risken stor att man blir överseglad. Man har ju ingen styrfart eftersom man rör sig med samma fart som strömmen när motorn har stannat. Och att ankra mitt i farleden är inte att tänka på!

 

[Eilean 3]

jrmanner:

Tur att du klarade slusströsklarna! Vi sticker 1.80 och hade bitvis problem, särskilt vid möte som vi fick några gånger.

Men vid ett tillfälle hade de läckage i en kanalsträcka och det saknades vatten, nvån var -15 cm. Vi hade att välja mellan en längre väntan eller att chansa på egen risk, vilket vi gjorde. Vi släpade kölen i dyn mest hela vägen. Men med 75 hk diesel och stor propeller gick detb ra. Men när vi skulle slussa ur den delsträckan snuddade vi vid slusströskeln. Och insåg påtagligt att där kan det bli ett obevekligt stopp.

[jrmanner 0]

Nej, slusströsklarna kände jag aldrig av. Den där våren var vattenståndet så högt att det rann över slussportarna. Däremot hade jag problem med att komma under gångbroarna över slussarna. Radarn hade bara någon centimeters frigång och man fick ibland försöka luta båten så att man kom under. Men det hände att radarn skrapade i. Man hade således 0-10 cm under kölen och halvannan cm över radarn. Inte undra på att jag inte vill gå där en gång till med den båten. Till detta kommer att vid de kajer och bryggor där det annonserades om vinprovning var det för det mesta för grunt för mig. Att tvingas avstå från sådana lockelser på grund av båtens djupgående var inte särdeles muntert.

 

På tal om läckande kanaler kan jag berätta att jag en morgon gick in i en bräddfull sluss. Men verksamheten verkade att ha stannat av helt och hållet eftersom vattennivån inte sänktes. Så jag sökte upp slussvakten för att efterhöra orsaken till dröjsmålet. Kom med här så ska du få se sade han och förde mig till den främre slussporten. När vi blickade över kanten blev jag alldeles iskall. Där nere fanns bara en liten rännil med några få decimeters djup! Och slussvakten berättade att nästa sluss en halv kilometer nedströms under natten hade utsatts för sabotage och öppnats på vid gavel med påföljd att allt vatten runnit ur kanalsträcksträckan! Man hade dock lyckats återställa slussen och därför kunde jag efter några timmar fortsätta min skumpande framfart i leran.

 

 

 

[Eilean 3]

jrmanner!

Sköna berättelser!

Vi mötte några penicher i de smala grunda kanalerna och utvecklade så småningom tekniken att ta fart och köra in i kanalbanken med god fart. På det viset blev vi stående rejält fast i leran, inga sug från pråmen rubbade båten och det var ca en halvmeter tillgodo till pråmens fribord.
Men en vacker dag ligger det väl en sten eller ett motorblock där...

Första mötet försökte vi göra 'flytande' och det var bara tack vare en outsägligt hygglig skeppare det gick bra. Han passerade i lägsta snigelfart medan vår fenderplanka (stege) gled längs sidan och våra fendrar pressades lövtunna, pråmen tryckte oss helt enkelt upp mot land tills vi inte kom längre.

Men jag trivdes i kanalerna även om vi längtade till havet efter drygt 2 månader och återvänder gärna dit. Så min nästa båt blir nog en sänkkölsbåt med 0.70 cm djupgående i 'canal mode'. Med masten i tabernakel så att man kan sänka den själv har man det bästa av två världar - hav och inland allt efter lust.

[jrmanner 0]

Eilean!

 

Jag har också haft tankar på ett sådant koncept. Det finns några franska aluminiumbåtar med centerbord, som  dessutom kan stå för sig själv på botten när den frilagts av ebben. Men jag tror inte att de har tabernakel. Då får man istället se till att få masten fraktad dit man behöver ha den. Det har jag redan provat med gott resultat.

 

Jag hade tänkt lägga upp det så att jag seglar i skandinaviska vatten sommartid, när det är alldeles för varmt i de europeiska kanalerna. Under hösten drar jag mig neråt kanalerna och när kylan börjar komma så sakta går jag till Kanarieöarna för övervintring.  Påföljande år tillbringar jag våren i the Med och kanalerna för att till sommaren fullborda rundresan i skandinavien. Hur många år man orkar med ett sådant program visar sig väl. Och då är det nog i alla fall dags för mig att svälja ankaret!