Seglar bättre på styrbords bog

[winga78 1]

Min båt seglar märkbart bättre på styrbords kryssbog (eller sämre på babords).

Vid kaj lutar båten lite åt styrbord (kanske en dm i vattenlinjen), har inte lyckats hitta orsaken. Masten står i lod. Alla vant spända med wajert(liksidigt).

Man är ju frestad att tro att det finns ett samband mellan slagsida åt styrbord och bättre fart!?

Nån som känner igen problemet, vad kan det bero på?

sven winga

[Gäst Matrix]

Svaret är enkelt på varför du seglar fortare, då båten troligen har som du säger en slagsida så seglar båten mer upprätt på styrbords bog och den extra tyngden båten då har omsätts detta till fart. På motsatt sida blir farten lägre av anledningen är att båten lutar mer och mer vind blåser ur seglet och farten kan ej fås. Alltså lutande kraft omsätts till fart om du förstår hur jag menar? Se på jolleseglarna som hänger sig ut från båten, där motviktar man båten för att få högre fart. Du har troligen felet med vattentank eller full dieseltank eller rent av mera plast i styrbords skrovhalva.

Senast ändrad av Matrix | 09 oktober 2009 | 21:02

[Peter_K 4 209]

Eftersom kölar sällan är symetriska på en båt (eller en båt rent generellt heller för den delen!) om man inte spacklar om den, seglar båten oftast bättre på ena bogen.
Inget konstigt.

[toaen 510]

10 cm är ju väldigt mycket i ett sån här sammanhang. Om masten står i lod när båten har 10 cm slagsida lutar ju masten väldigt mycket åt ena sidan. Skulle till nästa år barlasta båten så att den ligger i våg, dvs inte har nån slagsida innan masten ställs i lod.

 

Sen finns det många andra smådetaljer som kan inverka. Tycker alltid att mina båtar seglat en aning bättre, tex tagit bättre höj på ena bogen än den andra.

 

tommy

[mariatherese 0]

På vår båt verkar genuan bete sig lite annorlunda på styrbord och babords bog. Helt oförklarligt tycker jag. Men jag har börjat fundera på om det kan vara det faktum att genua UV-skydd ju alltid är upprullade åt samma håll på rullen?

Det är ingen stor skillnad så det har egentligen ingen praktisk betydelse... skulle bara vara intressant att veta om någon annan har sett motsvarande fenomen?

[toaen 510]

Jag har för mig att jag läste i nån tråd i nått av våra forum en liknade frågeställning. Kommer bara inte ihåg var och när.

 

Det var möjligtvis inte du som skrev?

 

tommy

[RalphEvert 0]

Styrbordsbogar är mer effektiva än babord på norra halvklotet!

Skota planare på babordsbog! 

[Thomas-1 311]

Kan ha varit jag, det gäller alltså bara ifall seglet inte är fullt utrullat dvs är revat. Rullens tjocklek blir då ett vindhinder, något som märks mer då rullen är på läsidan av seglets framkant.

Mao, om seglet exempelvis rullas in moturs - uppifrån sett - så blir kryssen sämre på styrbordshalsen. (Hmm...heter väl så...alltså då man slipper väja för mötande båtar.)

Effekten är som sagt tilltagande ju mer som rullas in, har själv märkt den tydligt med min genua som enda försegel i alla väder. Turbulensen på seglets läsida verkar alltså sabba dragkraften/kryssvinkeln effektivare än motsvarande på lovarts.

[trewq 591]

Känner igen problemet, men har börjat fundera över om det inte beror på att loggens givare sitter lite åt ena sidan.

 

[brstfanp 9]

Hej!

Jag tillför kanske inte något nytt men drog mig till minnes en artikel om en Scampi som kölopererades bl.a. för att kölen inte satt rakt. Symptomen var som du skrev att hon lutade vid bryggan och seglade bättre på en bog.

http://www.batbesiktning.se/Artiklar/Pdf/Segling_nr_2_1991.pdf

Prova att se om du kan loda upp båten under vintern och se om kölen hänger lodrätt.

Nu har du ju konstaterat att din båt lutar vid bryggan vilket säkert gör att man kan ringa in att det är ett symmetriproblem. Om det inte varit det så ligger det en hel del i inlägget om att vi på norra halvklotet seglar bättre för styrbords bogar. Särskilt märks det i byig vind så obromsad vind från högre luftlager kommer ned till ytan. Den obromsade vinden har en riktning som är mer åt styrbord (pga coreoliuskraften, pga jordrotationen).

Jag kan inte dra mig till minnes att jag seglat med någon båt eller hört talas om någon som seglar bättre på babordsbog än styrbords...

Lycka till!

./stefan

[winga78 1]

Intressant det här med corioliskraften, jag trodde att Ralp-evert skämtade, urskäkta!
Har läst på i bl.a. Wikipedia. Men kan det verkligen märkas på oberoende av åt vilket väderstreck man seglar? 
Om det är så och corioliskraften bara kan märkas i nord/sydriktning, kanske min observation hänger ihop med mina många kortare utflykter i hemmavatten; Bor i Västerås, vinden här kommer oftast från SSV, när jag seglar ut från hamnen seglar jag i riktning SO, dvs kryss på styrbords halsar. När jag sedan slår seglar jag i riktning SV, kryss på babords halsar. Båda bogar förhåller sig ju i princip lika till nor/syd linjen. Mysko!Får väl ta en sväng till Australien och kolla!

Annars kan det kanske hänga ihop med Ekmanspiral , se http://www.hamnen.se/vaderskola/vindar-venturi-och-vindskjuvning-del-6.html 

Hur som helst; Än så är det långt till vår, tar upp i morgon, suck. Skall då passa på att se om om det är någon höjdskillnad på skitranden efter vattenlinjen på båtsidorna. Det var ju en hypotes att båten lutar.    

[forgus31 139]

Det var intressant! Att få en teoretisk förklaring på något man har uppmärksammat i praktiken som en egenhet på båtarna man haft.

Jag har alltid skyllt på min oförmåga att justera riggen optimalt. Har inte heller varit överdrivet intresserad av detta. Men att styrbordsbogarna gått mer som en dans tycker jag är uppenbart. Har mer betraktat det som en slags högerhänthet. Samma när jag åker skridskor fast där är det åt vänster det är lättare. (Har senare upptäckt att det troligen beror på att vänsterbenet är något kortare så det kan inte ha med corioliskraften att göra).

Att man kan lova när det kommer en vindby har väl också med vindens resultant-vinkel. Vid en plötslig snabbare vind har båten vid tillfället en lägre fart och seglen tål då att man lovar. Sen får man falla tillbaka något när båten skjuter fart i den snabbare vinden. Det skulle alltså bli mindre by-lovning på en babordsbog.

Värt att studera.

Måste nog ta en tur och kolla!

[TorbjornH 0]

Hej,

Masten skall stå vinkelrätt mot båtens däckslinje. Om du ställer masten i lod (90 grader mot horisontlinjen) när båten har lite slagsida kommer masten att ha olika vinkel mot horisontalplanet när du seglar på olika bogar. Masten kommer då att vara mer upprätt på ena bogen och fånga mer vind och båten går fortare, och naturligtvis motsatt effekt på andra bogen.

Torbjörn

[Gaidin 298]

Det här ger ju lite lattjo trim-möjligheter. Någon som testat att trimma lutningen på masten i sidled?

[winga78 1]

Feedback: Har nu tagit upp båten (suck) och konstaterar att båten stillaliggande vid bryggan har legat 3 cm djupare på styrbordssidan. Skitranden efter vattnet ligger alltså 3 cm högre på styrbordssidan. Har mätt mot vattenlinjen inbakad i gelcoaten.
Har även mätt att båtens vattenlinje är lika hög på båda sidorna(för att eliminera eventuell felmärkning).
Får kolla upp nästa år om jag lastat asymetriskt eller om båten är sne. Hon reste sig i alla fall grymt mycket när allt var urlastat, å då hade jag i alla fall druckit ur det mesta

Har även mätt om masten stod i lod, mätte med storfallet avståndet från masttoppen till mantågsstötta på resp. båtsida. Det diffade 1,5 cm (borde väl vara tillräckligt i lod med 1,5 cm på 10 meter mast).

Kanske det då ändå (utan hänsyn till meterologiska fenomen) är så som Torbjörn m.fl. föreslår att fartökningen på styrbords halsar kommer av att båten/masten (i sin grundposition) lutar åt styrbord.
Jag har för mig att någon nämnt att kappseglare trimmar masten i sidled oxå.
Kul uppgift för oss alla att prova om så där ett halvår...........

[Thomas-1 311]

1,5 cm låter väldigt mycket med tanke på vinkeln. Drar man ner ena sidans sidostag 1,5 cm så flyttar sig väl masttoppen rejält i sidled?

Själv testar jag sidostagen respektive vanten genom att hålla in dom mot mastens sidomässiga mitt, alltså in mot likrännans mitt. Drar lika hårt och kollar om längden diffar. Stämmer i mitt fall på millimetern, så de är lika långa. Därför använder jag sen samma mått på de olika sidorna, mätt emellan vantkruvens gängändar. (De är också exakt lika.)

Vid trimning ser jag till att den parvisa likheten alltid bibehålls. Vid mastnedtagningen skriver jag upp måtten för att snabbt hitta rätt igen på våren.

Vet inte om detta är bästa metoden, kanske nån har ett bättre förslag?

[winga78 1]

Hmm, Thomas, du gav mig ngt att fundera över. Håller med att 1,5 cm på vantskuven drar över masten märkbart.

Det här borde man kunna räkna på , om man inte glömt sin trigonometri vilket jag har gjort(det var ialla fall snart 50 år sedan jag gick i skolan).
Masten är i alla fal 9265 mm hög, avståndet från masttopp till mantågstöttans topp uppskattningsvis 9200, d.v.s. den med storfallet uppmätta sträckan. Avstånd från båtens mittlinje till mantågstöttan ca 1500mm. Ena sidan var då 9200 och andra sidan 9215mm mätt med storfallet.

Hur mycket avviker masttoppen då från båtens mittlinje? Någon???? Har försökt rita upp det, kan det bli 10-15 cm?

Följdfråga: en avvikelse i masttoppen från båtens centrum i sidled på säg 15 cm, kan den få båten att luta så att vattenlinjen förändras ca 3 cm (deplacement 3100 kg).
En riktig utmaning, glad att kunna sysselsätta forumet en helg, håll till godo!

Fattade inte riktigt din metod att mäta att masten står rakt, mina vanter/stag är längre än masten, hur då mäta att vanterna är lika långa mot mastens segelränna

Senast ändrad av winga78 | 17 oktober 2009 | 17:31

Senast ändrad av winga78 | 17 oktober 2009 | 17:34

Senast ändrad av winga78 | 17 oktober 2009 | 17:35

[Thomas-1 311]

Fuskade å det grövsta och använde ett geometriprogram.

I brist på exakta mått satte jag masthöjd (A,C)=9265 och avståndet mastfot-röstjärn (A,=1460.

Struntade i spridarna - och dess eventuella bakåtsvepning - samt satte röstjärnsnivån i höjd med mastfoten (X-axeln). Staglängden får då bli 9379,3 mm för att det skall passa.

Drog av halva din 15mm:s differens, alltså 7,5mm, vilket ger ny staglängd= 9371,8. Den ena cirkeln är mastens sveplängd när den lutas, och den andra stagets. Där de korsas hamnar alltså masttoppen, och genom att zooma in kraftigt syntes resultatet. Som blev...hokus pokus...47mm:s sidoförflyttning av masttoppen.

47 mm märks säkert tydligt på seglingsegenskaperna. Slagsidan däremot, beror nog på nåt annat för den blev väl snarare mindre av snedtrimningen. Masten stod ju mer upprätt relativt lodlinjen och kunde inte hjälpa till att väga över båten åt nåt särskilt håll?

Min metod för att jämföra staglängderna har nog ofta den nackdelen att stagen är för långa och hamnar nedanför mastfoten. Jag mätte iofs med masten liggande och spridarna på plats så de övre stagen kunde dras in mot likrännan.
Hmm...kanske om man sätter tejpbitar tex 500 mm från stagändarna och sen drar in tejpmärkena mot likrännan? Kanske svårt att få bra grepp om själva vajrarna med masten ståendes? Att använda storfallet verkar nog enklast iaf om masten redan står upp.

 

 

[toaen 510]

Jag har vid tillfälle lagt en planka och ett vattenpass över sittbrunnssargen och flyttat nått tungt (fylld vattendunki, verktygslåda eller dyligt.) så att båten ligger i våg sidledes. Man måste ju stå mitt i båten när man kollar av passet. Sen har jag tagit en skifftnyckel i ett snöre och gått nån pontonbrygga bort och kollat att masten står i lod. Det kanske inte blir helt perfekt. Båtar är väl sällan helt symetriska. Men det duger för mig.

 

tommy

[forgus31 139]

Hmmm.

Jag är ju rätt kass på riggtrim så jag gör säkert galet.

Mitt sätt att kolla om masten står rakt är att ta ett fall och hålla det mot ena sidans relingslist. Sen ska den gå lika långt ner på andra sidan om masten står rakt.

 

 

[winga78 1]

Toppen Thomas, vilken insats! Jag skrev lite fel i min frågeställning, maststöttan i stället för mantågstöttan, men det genomskådade du väl. Har nu korrigerat frågeställningen ovan. Har även förtydligat några andra uppgifter om nån annan vill prova beräkningen.

När det gäller min frågeställning ersätts ju staget av storfallet(för mätningen av ev. lutning).

Varför tog du hälften av 15mm? I min (omformulerade) fråga mäter ju fallet ena sidan till 9200 och andra sidan 9215mm avstånd masttopp till relingslinjen(mantågstöttans toppknopp).

Har för mig att 9215 mm var på babord, då lutar ju masten åt styrbord. Vad väger en mast? Säg att min väger ca 3kg/meter vilket blir 27 kg för 9 meter mast. Den står ju på rufftaket, minst 1 meter över båtens tyngdpunkt längdskepps. 
Om masten lutar säg 5 cm åt styrbord i masttoppen, kan den då ändra båtens grundläge så att båten lutar åt styrbord(och i så fall hur mycket?).
Det kan man nog räkna på ochså eller hur Thomas  
Jag kan tänka mig att en enkel formel skulle kunna vara av intresse för många(hur påverkas mastens lutning av varje mm avvikelse mätt med storfallet och hur mycket lutar båten). Jag tyckte ju att 1,5 cm inte var så mycket...........

 

Senast ändrad av winga78 | 17 oktober 2009 | 18:16

[toaen 510]

Kan det verkligen stämma med 3 Kg/m. Min mast är ungefär lika lång som din och jag vill minnas att det är ganska tungt att bära den om man bara är två man. Vägde den bara 27 kg skulle jag gladeligen kunna bära den själv. Det gäller ju bara att få balans på den när man lägger den på axeln i så fall. Jag skulle tippa på att min väger långt över 100 kg.

 

Jag är inte speciellt stark, men jag är tung och har arbetat som linjemontör större delen av mitt liv, vilket ju innebär att man är van att hanterar tunga saker hela tiden.

 

tommy

 

[winga78 1]

Jag håller med dig, det låter väldigt lite.

Men om jag förstått Seldens katalog rätt http://seldenmast.com/ebrochures/SWE/index.cfm , jag har E-profil 130/93, så väger den 2,76 kg/m?!
Får du ut något annat av katalogen?

Tycker själv den känns tyngre, kanske beror det delvis på tillkommande stag, spridare, fall , genuarulle , winschar....och att den är otymplig att bära.

Frågeställningen gällde ju hur stor den krängand kraften blir hos en mast som inte står i lod, antagligen är det väl i huvudsak mastens övre hälft som räknas, alltså inte winschar, stag etc, åtminstone när båten ligger vid bryggan utan segel.
När den kränger av vindlasten, bidrar väl allt som ligger ovanför båtens tyngpunkt känns det som.

 

[Thomas-1 311]

Tänkte mig att om fallet t.ex. hamnade exakt på toppknoppen på SB-sidan, och 15 mm under på BB, så borde mastupprätningen 7,5 upp på BB samtidigt ge ungefär 7,5 ner på SB? Mao lika långa, alltså 7,5 under på bägge.

En liten rättelse:
Värdet 47mm på mastopps-förflyttningen i exemplet ovan skall vara 54 mm. Är nybörjare på geometriprogrammet och har nyss fattat att interception point beräknar noggrannare än bara inzoomning.
Annars ett välkänt och hyfsat lättbegripet peka o klicka-gratisprogram som f.ö. finns att hämta här:

http://geonext.uni-bayreuth.de/index.php?id=2277　

Googlade rätande moment, ingen speciellt lätt matte där inte. Vikt- och form-stabilitet och annat som trasslar till det.

Svårt att avgöra säkert ifall snedriggningen kan ha orsakat slagsidan, tror iaf att man teoretiskt kan ersätta masten med en lika tung punktformig vikt halvvägs upp, alltså 4,6 meter. Snedtrimmet motsvarar väl 2,7 cm i sidled på den höjden. Ifall vikten väger nånstans runt 35-40 kg och flyttas 2,7 cm på 4,6 m höjd, tja kanske...?

Senast ändrad av Thomas-1 | 18 oktober 2009 | 15:18