Byta av anoder vad är rätt/fel ?

[albin1996 0]

Ska byta anoder på mitt alpha one drev. En del säger att det inte ska vara färg på under sidan där anoden sätts dit. ( där anodens sida möter aluminiumen från drevet )  en del säger att det ska vara rent från färg,att man ska skrapa rent så att anoden får metallkontakt. Vad är rätt och vad är fel ? man vill ju att anoden äts upp och inte drevet.

[Carl_Axel 4]

Den skall sättas direkt mot metallen - ingen färg alltså

 

Carl_Axel

[Westfjord26 9]

Absolut metallkontakt med jord på båten, annars ingen större idé med anoder.

[FredrikB 1]

Det är ju liksom själva iden med anoder. Att de ska ta de galvaniska strömmarna från drevet (t.ex) och frätas bort istället för drevet.

På min förra båt satt extra anoder på drevet LIMMADE med epoxy (nej, det leder inte ström). Det hade experterna på förra ägarens båtklubb sagt att man kunde göra...

[Grovah 0]

Låter ju logiskt med metallkontakt, men på mitt VP SP-A drev så är det färg på kontaktytan och det ser ut att vara orginalfärgen! Kanske räknar man med att dom rostfria bulten ner i drevet leder bra nog?

 

/Grovah

[Westfjord26 9]

Förmodligen har dom tänkt så, och det ser du själv om det funkar, funkar det inte så borde annan metall på drev och propeller bli anfrätt.

[BerraS 46]

Men vänta nu lite, det är vell endå så att vattnet som båten ligger i leder en del ström, vilket skulle betyda att pålimmade anoder har kontakt med drevet,

Titta på ett nytt drev så ser ni att ytan mot anoderna är lackade.

[forgus31 139]

Det blir enklare att förstå om man jämför med ett batteri.

Batteriet räcker länge om det inte är anslutet, dvs inte lämnar nån ström.

I båtfallet utgörs batteripolerna av zinken (magnesium) och aluminiumet. Är det ingen kontakt mellan de två metallerna är det ingen ström som går mellan dem. Zinken kommer inte att förbrukas=skyddar ej det som ska skyddas.

Däremot är det nog OK om man ser till att skruvarna som håller fast zinkplattorna är ordentligt ledande och färgen lämnas kvar på drevet. Man kan kolla att det leder med ett universalinstrument i Ohmmätning. Noll Ohm=OK.

[BerraS 46]

På landbacken funkar det så, men med en båt i plurret är det lite anorlunda, prova å dränk ett batteri vattnet så spelar det mindre roll om batteriet är anslutet eller inte.

[oceanis 2]

Jag förstår vad du menar, men......ursprungs batteriet finns kvar i och fungerar utmärkt. Dvs den galvaniska korrosionen bildas mellan den ädlare metallen typ propelleraxeln och den mindre ädla metallen drevhuset eftersom dessa fysiskt ligger väldigt nära varandra med en elektrolyt (sjövatten) emellan sig. Korrosionen kan köra på ohämat när man tex limmat på en offeranod eftersom denna ligger längre från korrosionsstället och man har mycket mycket små strömmar som inte kommer att ledas via vattnet eftersom det är för stort spänningsfall. Men om man fysiskt förbinder offeranoden och ser till att kontaktytan är så stor som möjligt kommer man att elektriskt kunna leda strömmen till den mest oädla metallen och låta den offras först.

Det är av den anledningen som gör att även om en offeranod monters på tex ett stålskrov så har den en begränsad yta den skyddar någon eller några kvadratmetrar. Spänninsfallet är för stort så även om man har perfekt metallisk kontakt så blir skydet begränsat ju längre bort från anoden man kommer.

D.V.S det måste vara metallisk kontakt och en epoxilimmad offeranod är verkningslös.

[forgus31 139]

Vill du utveckla det där lite. Just nu förstår jag inte hur en isolerad anod ska kunna ge ett skydd.

Vid jämförelsen med ett batteri är det alltså havet som är elektrolyten. Jag tycker analogin med batteri borde vara lättförståelig. Framförallt att det inte kan gå nån ström om man inte kortsluter med en galvanisk kontakt mellan zinken och aluminiumet. Går det ingen ström finns ingen jontransport som ger ett skydd i närområdet.

 

 

[Terrafobica 68]

Till Grovah.

Att ditt drev har originalfärg där anoderna ska sitta kan väl besvaras med att det är enklast att göra så när drevet lackeras.  Så här skriver Volvo själva om anoder:

Måla aldrig offeranoder, och tillse att dessa har god metallisk kontakt. Se till att monteringsytorna är rena vid byte av anoder

Det ska ALLTID vara metall mot metall.

 

[BerraS 46]

Isolerad anod ger inget skydd, det instämmer jag i. men finns det en förbindelse mellan metallen, direktkontakt eller via strömförande materia (Vatten) så funger jo anoden som det är tänkt. Men som någon påpekade så rör det sig oftast om mycket låga spänningar/strömmar så effekten av anoden avtar jo snabbt om det finns motstånd mellan metallen.

[forgus31 139]

Skyddsanoderna är till för att skydda när båten ligger i vattnet.

Det skall vara elektrisk kontakt mellan metallerna och inte genom vattnet.

Det är inte bra om fler tror att det är OK att göra som du anser är rätt.

Alltså bra elektrisk kontakt mellan zinken och riggen och testa gärna med en Ohmmeter om ni är osäker.

 

 

[BerraS 46]

Les mitt inläg en gång till...

 

[forgus31 139]

direktkontakt eller via strömförande materia (Vatten) så funger jo anoden som det är tänkt.

strömförande materia (Vatten)

är inte OK. Det måste vara god elektrisk kontakt mellan anod och katod (t.ex riggen på en utombordare).

Envisas inte med att lura folka att tro att det är OK att klistra fast anoder eller slarva med avisolering. Det kan bli dyrt misstag för den som blir lurad. Om t.ex en verkstad gör såna missar blir många drabbade.

[oceanis 2]

Håller helt med Forgus31 !!! För att offeranoden skall fungera så krävs god metallisk kontakt med den del man vill skydda. Att tro något annat är att lura sig själv och göra ett otroligt stort misstag.

Det är t.o.m så att tex rost mellan offeranod och den del man vill skydda (tex järnköl) kan isolera så mycket att allt skydd upphävs. Det är därför viktigt att ta loss och rengöra under anoderna när båten torrsätts. Jag har sett konstruktioner som legat i vatten kring australien som har fått stora skador trots att de hade monterats rätt men satt för långt ifrån stället där det bildades galvanisk korrosion. ´ Detta trots att man hade god metallisk kontakt och i ett sådant fall hjälper det inte att det fanns vatten som hade kontakt med alla delar.

 

[BerraS 46]

Det va la själva den va svårt då...

 

!. En isoerad anod fungerar inte som det är tänkt (Se mitt tidligare inlägg)

2. Det måste finnas kontakt mellan anoden och alu för att den ska fungera (Les mitt tidligare inlägg)

3. Har aldrig påstått att en påklistrad anod fungerar som den ska, dock med kontakt mellan påklistrad anod och alu så fungerar den som den skall. (Les mitt tidligare inlägg)

[Terrafobica 68]

1.  Alldeles riktigt

2.  Också alldeles riktigt

3.  Men här blev det fel, jag citerar dig från ett tidigare inlägg:

Isolerad anod ger inget skydd, det instämmer jag i. men finns det en förbindelse mellan metallen, direktkontakt eller via strömförande materia (Vatten) så funger jo anoden som det är tänkt. Men som någon påpekade så rör det sig oftast om mycket låga spänningar/strömmar så effekten av anoden avtar jo snabbt om det finns motstånd mellan metallen

Vatten duger absolut inte som kontakt mellan anoden och det anoden ska skydda, det ska vara metallisk kontakt och inget annat.  Helst ska det stålborstas först också så att det blir frisk metall mot frisk metall.

Den här tråden borde låsas nu, för det vore trist om folk får sina drev totalt uppätna för att de gör på ett sätt som de tror var riktigt men som var fel.

 

[oceanis 2]

Skall kanske inte lägga mig i din debatt med Forgus men jag mäste nog påstå att du uttrycker dig väldigt otydligt. Jag läser också dina inlägg som om du menar att det skulle fungera med vatten som enda kontakt. Vilket det inte gör.

Per

[BerraS 46]

Ingen fara för min del Per.

Vad jag ville få fram är att vatten leder ström, vilket jag trodde va basal kunskap.

Men ockå som jag skrev så är ofta dom galvaniska stömmerna så låga att med motstånd mellan anod och drev så avtar anodens effekt snabbt.

Det finns studier som visar på att båtägare har fått sin drev förstörda för att grannbåten har haft problem med galvaniska strömmar (Oftast i samband med inkopplad landström).vilket kan tyda på att även mindre strömmar passerar i vattnet.  Lite off-topic,men visar endå på vad jag menar och skriver i mina inägg.

[forgus31 139]

Det har ju i detta fall ingen betydelse hur mycket vattnet leder. Salt vatten leder t.ex mer än sött exempelvis.

Det är ändå inte vattnet som ska vara den elektriska förbindningen mellan anod/katod.

Det ska alltså inte vara vattnets ledande förmåga som ska förbinda skyddsanod med skyddsobjektet. Då är de basala kunskaperna inte så stora om hur elektrolysprocessen fungerar. Har du bara vatten som förbindelse mellan skyddsmetallen och metallen som ska skyddas kommer aldrig nån ström igång mellan t.ex zink och aluminium. Det är alltså som ett batteri som inte är anslutet. Först när batteriet kortsluts kommer verkligen strömmen igång. Analogin med zink som kopplas ihop elektriskt med aluminiumet.

Visst kan man limma fast anoden men den måste ha elektrisk kontakt med katoden.

Anoden ska också sättas så nära skyddsobjektet som möjligt. I en utombordare är det ju vanligtvis bara aluminiumet nära propelleraxeln som behöver skyddas. Bäst är då att anoderna utformas som en platta mellan propeller och lagerhållaren där axeln går igenom anodplattan. Jag kan se svårigheterna som en rostfri propeller kan utgöra. Den anod som från början skulle skydda aluminiumet nära axeln räcker kanske inte då en så stor rostfri propeller monteras. Då skulle kanske en skyddsanod som täcker nedre delan av riggen behövas. De flesta klarar sig nog genom att se till att lacken är oskadad. Ett bra vattentätt lackskikt skyddar bra.

Nu tror jag ingen missuppfattar det här med skyddsanoder längre. De ska alltså vara elektriskt förbundna med metallen som ska skyddas.

[-Torsten- 12]

Kan som fysiker inte låta bli att lägga mig i.

Vad du skriver i tredje stycket är korrekt. De galvaniska strömmarna är låga. Därför är det av största vikt att det är god elektrisk kontakt mellan derv och anod för att anoden skall skydda drevet. Den slutna kretsen blir då: anod - elektrolyt (saltvatten) - katod(drev tex) - och tillbaka genom drevet(i metallen, ej i vattnet) till - anoden. Varje elektrisk krets behöver vara sluten för att fungera. Detta förlopp är önskat och leder till att anoden kommer att offras istället för att drevet korroderar.

 

 

[Flipper_510_HT 1]

Lite märkligt att varje gång som detta diskuteras så dyker det upp nån förståsigpåare som hävdar att det bara är att skruva på anoder, och att det inte alls behöver vara kontakt med den del som ska skyddas. Dessa personer borde inte ha skolkat från kemilektionerna.

http://www.human-academy.com/vetenskaper/naturvetenskap/elektrokemi.asp#Galvaniskt

 

[Thomas-1 311]

God elektrisk metallkontakt mellan anod o katod behövs, håller helt med!

Men, eftersom kretsen verkar totalt kortsluten - ingen isolator behövs ju egentligen mellan saltvattnet och metallerna för god korrosionshämning - så är ju kretsloppet svår att se.

Kan ju faktiskt lika gärna ses som en enda rak ledare, låt vara parallellkopplad och där den goda metalledningen då ligger parallellt med den dåliga saltvattenledaren, mellan anod och katod. Totalledaren får väl f.ö. då, ur detta perspektiv, praktiskt sett samma resistans som enbart metalledaren.

För att få nån sorts rätsida på detta krävs nog tyvärr ett par extra begrepp, inbillar jag mig...

Joner och elektroner, helt olika slags laddningsbärare - där endast elektronerna kan transporteras inuti metalledare - och därför blir separerade utan egentlig isolator?...

Kretsen genomströmmas alltså i de olika delarna av elektriska laddningar, men där laddningsbärarna är väldigt olika. Netto-laddningstransport i kretsens olika delar är trots detta alltid lika stor och lika riktad oavsett bäraren, så utifrån sett uppför sig den elektriska strömmen alltså precis som vanligt.

Joner är atomer - eller molekyler - som inte är neutrala, de har alltså under- eller överskott av negativt laddade elektroner. De är - jämfört med elektronen - gigantiskt stora och tunga och kan som sagt inte ledas inuti metaller.

Nu blir det möjligt att iaf ana hur saltvatten (den sk elektrolyten) kan leda ström, det lösta saltet består av positiva natriumjoner och negativa kloridjoner.
Dessa kan attraheras och börja vandra i vätskor men aldrig inuti metall. Den saknade isolatorn behövs alltså inte, joner är ändå effektivt isolerade från metalledare.

Det motsatta, alltså fria elektroner som vandrar ut i vattnet (elektrolyten) och snabbt reagerar är obegriplig kemi, bl.a. utgör vissa av reaktionerna tydligen själva korrosionsskyddet genom att reducera syre runt skyddsobjektet.

Rätt flöde av elektroner (elektrisk ström) levererade via metalledningen till katoden (skyddsobjektet) utgör tydligen själva kärnan i korrosionsskyddet. Kan vara passiva system av zinkanoder (där f.ö. elektrolys normalt inte kan förekomma, eftersom detta verkar kräva yttre energitillförsel) eller elektriskt drivna och styrda. De senare finns f.ö. för större fritidsbåtar, enligt sajten:

http://www.drevia.se/antikorr.html

Tja, nån som blev nåt klokare av denna tilltrassling...?  
Får väl för tydlighets skull avsluta med;

Zinkanoder skall alltid ha god och nära metallisk kontakt med skyddsobjektet !!

[BerraS 46]

Tackar för dit uttömande inlägg i ärendet:) Detta visar på svårigheten i ämnet i sig.

Jag håller 100% med i att för att bibehålla bästa möjliga motstånd mot korriosin skall det finas bästa möjliga kontakt mellan anod och, i det här fallet drevet.

MEN, jag vet inte vart gränsen går i Ohm när motstånd mellan anod och drev blir så hög att anoden tappar sitt endamål. 0,002 eller 2,0 ohm, vet du det?