Lohi34 0 Postad 11 Juni , 2009 Någon som kan säga mig vad denna klonkadonken är till för?? Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
denada 0 Postad 11 Juni , 2009 tändspole? Vart går sladdarna? Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Danjel 3 Postad 11 Juni , 2009 Den ser ut som den sitter bredvid en huvudbrytare, kan det vara någon form av konding för utjämning av strömspikar vid batteribyte vid brytaren? Det här var spännande. /Danjel Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Eilean 3 Postad 11 Juni , 2009 Jag gissar på ett laddfördelningsrelä. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
westerly 1 Postad 11 Juni , 2009 Jag lutar nog åt Danjels håll, en kondensator för att ta upp strömspiken vid skifte eller mer troligt att minska eller eliminera gnistbildningen vid kontakterna vid batteriskiftning. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Thomas-1 311 Postad 12 Juni , 2009 Ansluter mig till Eileans förslag, laddfördelningsrelä! En konding behöver väl knappast så grova kablar och säger ju inte heller klonkadonk. En äldre version av ett sånt här, kanske? http://www.primepower.se/pub_docs/extras/P1300031.pdf Kan ju testas om det klonkar vid en specifik spänningsnivå, så stilla gärna vår nyfikenhet! Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
forgus31 139 Postad 12 Juni , 2009 Ganska fyndigt annars med en kondensator mot spänningsspikar. Jag har monterat en liten sådant på ekolodets spänningsmatning sen jag fått byta drivtransistor två gånger på ekolodet. Misstänker spikar vid av eller påslag av huvudströmmen eller instrumentströmbrytaren. En kondensator kostar nästan inget och skyddar bra mot spänningsspikar från det egna elsystemet och i viss mån åsknedslag. Det skadar inte att lägga en sådan t.ex på batterikablarna eller motsvarande ställe i elpanelen, alltså plus och minus på 12 eller 24 Volten. Bryter man en induktiv last (solenoid, generator, motor mm) blir det alltid höga spänningsspikar som då äts upp av kondensatorn som fungerar som ett kortlivat batteri men väldigt snabbt uppladdat och ger mycket höga strömmar under kort tid. En elektrolytkondensator har Plus och Minuspol. Koppla kondenstorns till batteriplus och minus till batteriminus. En instrumenträddare för minimalpeng. Finns på Elfa t.ex eller Kjell & Co och likn affärer. Värdet på kondensatorn kan vara t.ex 10-1000uF 50V men spelar inte så stor roll. Ju större uF-värde desto större energi kan den lagra upp. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Eilean 3 Postad 12 Juni , 2009 Och om det vore en kondensator - varför 3 kablar? Nej, är rätt säker på att den är ett relä av något slag. Förutom de tre grova, finns det ytterligare någon klen kabel? Kanske frågeställaren kan kolla vart åtminstånde någon eller några av kablarna går? Är det ett laddfördelningsrelä bör några landa i den huvudbrytare man kan kan ana i bilden. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Danjel 3 Postad 12 Juni , 2009 Jag fick inte intrycket att den lät klonkadonk utan det var mer en benämning som makapär, eller grunkimoj... Låter den klonk eller donk när man vrider huvudbrytaren låter det mer rimligt att det är någon form av relä, fast det känns då onödigt att ha tre grova kablar och ingen mer styrkabel... the plot thickens... /Danjel Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Thomas-1 311 Postad 12 Juni , 2009 ...Ja, det är lite märkligt att det saknas klena styrkablar. Kanske har själva höljet en fjärde anslutning också? Dags för frågeställaren att skingra dimmorna och kolla upp hur det är kopplat. Om det nu klonkar och....kan tyckas. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Eilean 3 Postad 12 Juni , 2009 Naturligvis är det inget relä, det är en laddningsfördelare med dioder. Det förklarar att det bara finns tre kablar och inget mer. Ena tåten (röd?) är inkommande från generator. De bägge svarta är ut till respektive batteribank. och mellan röd och resp. svart ligger en diod inne i burken. Senast ändrad av Eilean | 12 juni 2009 | 12:47 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Danjel 3 Postad 12 Juni , 2009 Det låter rimligt /Danjel Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Thomas-1 311 Postad 12 Juni , 2009 Mysteriet tätnar....(i mitt arma huvud iaf)....för mig är en enhet med mekaniska kontakter som kan klonka och som är drivna av el, ett sorts on-/ off-relä. Solid state- alternativ är det alltså inte enligt min definition här, kanske ligger pudelns kärna där? (Ordet reläa betyder väl f.ö. egentligen bara vidarebefordra, så min egna definition är nog tvivelaktig.) Laddningsfördelaren i länken ovan verkar ha denna on-/ off klonkande egenskap (av schemat nederst att döma) och dessutom möjlighet att tvångsstyra via nån rätt osynlig ledning. Utan tvångsstyrnings-möjligheten krävs väl egentligen bara 3 st grova anslutningar (Som i frågeställarens bild)? Mkt preliminära slutsatser avseende en ev mekanisk klonk-laddfördelare: (spänningsstyrd elektronik relä) 1. Dioder har spänningsfall som kan undvikas om mekaniska reläkontakter används istället, priset blir då ihållande strömförbrukning till reläspolen. 2. Laddfördelare - oavsett typ, t.ex. länkens EDR skiljerelä - har fördelen att de är helautomatiska, kan inte glömmas som t.ex. manuella omkopplare. (Manuella omkopplare definierar jag alltså inte här som laddningsfördelare, även om funktionen är den samma.) 3. För att uppnå det bästa av av två världar, dvs inget spänningsfall och ingen glömrisk, finns egentligen bara sensor-ledningen på generatorn!?? Frågor: 1. Varför använda en laddningsfördelare ihop med en 1 2-omkopplare över huvud taget? 2. Varför ha en tvångsstyrnings-möjlighet över huvud taget? Edit: Enligt länken för att kunna starta motorn på förbruknings-batterierna! 3. Är laddningsfördelare och skiljerelä (battery separator) samma sak? 4. Finns alltså mekaniska kontaktrelä-laddfördelare utan tvångsstyr-möjlighet? Om det gör det kan det ju stämma med frågeställarens bild fullt ut. Trassligt värre.....kanske kan någon reda upp mina funderingar lite. Nånstans tänker jag nog galet. Senast ändrad av Thomas-1 | 12 juni 2009 | 16:40 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
forgus31 139 Postad 12 Juni , 2009 Det var ju en brydsam lek, vad innehåller svarta lådan. Dioder skulle kunna vara en variant men klonkar inte och kylflänsar saknas, borde bli rätt varm vid 40 A laddning, c:a 25W. Relä klonkar men kräver en sladd till minst (kanske höljet är den 4:e?). Jag gissar att det är ett relä och att det finns ett par tunna kablar i andra änden av burken. Men det finns också en manuell batteriväljare. Då blir det dubbelt. Men det kan vara en tidigare lösning som numera bara används som huvudströmbrytare. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Lohi34 0 Postad 12 Juni , 2009 Vad roligt att så många blev involverade i denna fråga!!!!! Den klonkar inte utan är bara ett skämtsamt ord för en sak jag inte vet vad det är Jag skall ner till båten i midsommar och skall då kolla hur kablarna är kopplade samt om jag kan se någon mer benämning på denna mystiska klonkadonk....... Tack för att ni alla vill hjälpa till!! Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Eilean 3 Postad 12 Juni , 2009 Så, eftersom burken defintivt inte låter, det var ett missförstånd, är jag än mer övertygad om att det är frågan om laddfördelningsdioder i ett tvåbatterisystem. Att ha ett sådant system med en 1-2 1 2 omkopplare är inte så vanvettigt. Man har två batteribanker man alternerar emellan, ingen blir liggande nästintill obrukad som startbatteriet annars blir, bägge bankerna får alltid laddning oavsett omkopplarens läge och i krisläge kan man koppla över till den andra banken. Nackdelen är naturligtvis att vid ett givet strömuttag djupurladdar man en mindre bank mer än om man slog ihop dem. Alltså eftyer ett dygn med mycket strömförberukning har man en rejält tömd bank samt en orörd - inte så vettigt sett ur batteriernas livslängd. Spänningsfallet (ca 0,7 V) över dioderna som brukar anföras som ett argument emot sådana kan man i vissa fall kompensera för, beror på vilken typ av regulator man har. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
