Gå till innehåll
söndag 09 februari 2025
erreko

Plastpest? Vad göra?

Rekommendera Poster

Mitt i vårrustningen upptäcker jag et drygt tiotal runda märken på vardera sidan av rodret.

De ser ut som när man klämt en finne, en lite vit plupp i mitten. Någon som vet någon som kan åtgärda problemet eller hur jag själv kan ta hand om det?

Kan man göra något provisoriskt aoch sedan ta hand om problemet under vintern?

Tacksam för alla tips.

 

;-) Ragnar

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det låter inte som plastpest. Även om det är det så behöver du inte göra något nu. Det är inte alls så farligt med böldpest som många tror. Segla du på i godan ro och fixa till vintern.

Om det är plastpest eller inte kommer dessutom att visa sig efter en säsong i vattnet. Blåsorna sjunker ihop på någon månad efter att båten kommit på land och syns sen inte längre.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Som cerber0s säger så är debatten om plastpet oftast väldigt överdriven. Man känner igen problemet på att om man petar hål på finnarna så innehåller de en vätska som luktar ättika.

 

Har du bara några enstaka blåsor på rodret så kan du lungt sjösätta och avakta till hösten och kolla vidare då. Låt finnarna va och peta inte hål på dom heller.

 

Bifogad bild visar kölen på en av mina båtar under reparation av en begränsad böldpestskada på kölen.

 

tommy

post-945-1394235848,6435_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det kan bildas osmosiska blåsor under färglagren också, och det är absolut inget att bry sig om.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Gå till biblioteket och låna boken Plastbåtsvård av Peter Behrens, där står all du behöver veta. Mycket illustrativt och bra skrivet tycker jag. Den finns väl även att köpa hos välsorterade bokhandlare.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Boken är väl ok, men ta ändå det han skriver med en nypa salt. Läser man boken, framstår det som om epoxy är det enda saligörande när det gäller reparationer på plastbåtar. Vid skador under vattenlinjen brukar jag använda epoxy då jag ändå skall epoxybehandla efteråt. I (i stort sett) alla andra fall använder jag polyseter - då avhänder man sig inte möjligheten att fixa ytan med topecoat.

 

tommy

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

håller helt med. duger utmärkt med polyester i dom flesta fall.  epoxi är dyrt och kraftigt allergi framkallande, finns folk som bara av att gå igenom en lokal som man arbetar med epoxi fått  en allergi shock  och sen kan man glömma att sitta i en nyare bil och mkt annat som har epoxi i sej.

 

Jag inreder epoxi båtar på jobbet och har gått en epoxi kurs.  man skall även undvika att hetta upp härdad epoxi. typ när man sågar den eller borrar och det börjar ryka lite, röken är väldigt giftig.

 

därimot så har epoxin många fördelar gentemot polyester. men det är svårt att få nånting att fästa på epoxi.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

därimot så har epoxin många fördelar gentemot polyester. men det är svårt att få nånting att fästa på epoxi.

Jag har just boken Plastbåtsvård hemma och har tydligen stenhårt gått på propagandan för epoxi.

Men om det är svårt att få någonting att fästa på epoxi, varför är t ex Hempel Light primer grundfärg epoxibaserad?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har samma problem.

När jag skrapade av bottenfärgen under vintern upptäckte jag att gelcoaten framkom fläckvis (pga förhöjningar). Förhöjningarna var inte höga. Gissar på någon/några tiondelar. Vissa förhöjningar fick en liten spricka i sig när jag skrapade och dessa förhöjningar mörkfärgades pga att det fanns fukt i dem. Då stack jag hål på alla som jag upplevde något större. I kanske 50% av alla (100-200) som jag stack hål på fanns det fukt i. Det rann inte men man kunde se att det fanns lite fukt i dem.

Började googla som en galning och bedömde efter kontakt med experter (som alla tänkte olika) att det bästa var att epoxibehandla nästa år.

epoxibehandling kräver torrt skrov varför jag beslutade mig för följande:

1. Slipa upp alla blåsor för att avbryta den kemiska process som pågår.-klar

2. Låt torka under vintern.-klar

3. Spackla igen under våren (gelcoatspackel ej epoxispackel).-klar

4. Bottenmålar ej då jag då skulle vara tvungen att skrapa av all färg igen nästa höst innan slipning och epoxinehandling.-klar

ÅTERSTÅR:

5. Slipa ner gelcoaten nästa höst (rugga upp) för att skrovet enklare ska hinna torka under vintern

6. Fuktmäta både vid upptagning och 2 ggr på våren. (Vill se att torkprocessen avstannat)

7. Spackla upp skrovet där det behövs för att få en fin yta.

8. Epoxibehandla.

 

Det kan låta lite omständigt men jag bedömde att mitt skrov inte skulle hinna torka för att jag började lite sent med skrapning och slipning förra hösten/vintern.

Anledningen till att jag spacklade med gelcoatspackel var att jag inte ville blanda in epoxispackel innan slipning av hela undervattenkroppen nästa hösa.

Tror att jag valt ett sätt som gör att jag minimerar arbetsinsatsen. Hitintills har det bara tagit några timmar med slipning och spackling. Blir nog jobbigare nästa år men jag kan slipa direkt efter upptagning istället för att först vara tvungen att skrapa bort all bottenfärg. (För mig är det inte ett alternativ att slipa bottenfärg. Det är en för smutsig historia och jag tror inte att båtgrannarna skulle vara så nöjda)

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Min båt byggd -95 har pest i polyesterspacklet som ligger under den förebyggande epoxybehandlingen bestående av epoxyprimer. Laminatet underst är (hitills) helt opåverkat. Utifrån var det innan ordentlig skrapning omöjligt att se skillnaden mot böldpest i laminatet.

Jag lär ju spackla ovanpå epoxyn nästa gång, med epoxyspackel.

Jag har nu ett hästjobb med att ta bort allt gammalt spackel. Fördelen är ju att jag slipper den tidsödande tvätt/torkningsprocess som följer en riktig osmosisbehandling.

Undersök noga orsaken till blåsorna innan ni drar igång en fullskalig osmosisbehandling. Särskillt om blåsorna är koncentrerade till fläckar, kan man kanske misstänka tidigare reparationer eller profilspacklingar med undermåligt polyesterspackel.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej

Min tilltro till Epoxybehandling mot osmosis har fått en rejäl knäck!
Är det någon av er som sett resultatet in på bara skinnet av en sådan
behandling efter ett tiotal år? Jag har det. Efter borttagning av åtskilliga
lager bottenfärg för att komma ner till frisk epoxy inför den nya
bottenfärgen upptäcker jag på ett antal ställen samma typ av blåsor
i epoxyn som man får i gelcoaten vid osmosis. Denna epoxybehandling
är utförd för omkring 10 år sedan av fackfolk på ett helt korrekt sätt.
Där dessa blåsor uppträder har epoxyn en konsistens som ost och är
lätt att skala av. På övriga ytor är epoxyn ok men mjuk och väldigt
lätt att gå igenom. I skarven strax under vattenlinjen mellan gelcoat
och epoxy kan man jämföra, gelcoaten är betydligt hårdare.

Så nu står man där som den berömda åsnan, vad göra? Egentligen
skulle man dra på något lättslipat eftersom man tydligen inte
blir av med pesten en gång för alla med epoxybehandling. Det
blir ju i så fall enklare att slipa ner allt med jämna mellanrum för
en koll och en ny behandling.
Frågan jag ställer mig är om inte toppcoat vore ett alternativ eftersom
den gammla gelcoaten är hårdare (och lättare att slipa) än epoxyn.

Mitt förslag till frågeställaren som började tråden blir sålunda:
Slipa upp skadan och topcoatera den. Det arbete och den kostnad
som en epoxybehandling av ett helt skrov innebär kanske är
tid och pengar bokstavligt talat kastade isjön

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

torkprosessen är en omständig procedur om den skall göras rätt. Torka -tvätta av med vatten torka - osv.

 

tommy

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det tar betydligt längre tid att torka ut ett skrov än man tror. Vi trodde i vår enfald att 1 vinter skulle räcka..... Hon stod på garageuppfarten i 5 år.......

Hon är en plastbåt byggd 1964, som fick en proffesionell osmosis behandling för ca 20 år sedan. Vi har nu i efterhand kunnat konstatera att hon inte blev torr vid den behandlingen. 
Nu kan man fuktmäta utan pip nästan överallt på skrovet under vattenytan. Vi vet att vi fortfarande har fukt i skrovet över vattenytan, men då det inte är så mycket så låter vi det vara.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

För det första behöver man ju bara åtgärda där problemet faktiskt finns, vilket var på rodret i det här fallet. Finns ingen direkt anledning att ge sig på hela båten för det. (Men det kan ju vara värt att undersöka att det inte finns på fler ställen).

Jag hade samma sits som Snoilsky nämnt, när jag tog bort tjocka lager av gammal flagande bottenfärg för något år sedan upptäckte jag svaga knottror på delar av båten. Det är framförallt området kring akterspegeln som är drabbat. Det är en lite besvärlig dubbelkrökt yta under vid skäddan där man förmodligen misslyckats lite med vidhäftningen i gelcoaten vid tillverkningen. Det underliggande laminatet verkar helt friskt och det ligger inga öppna fiber någonstans som jag har kunnat se, utan det är mellan lager i gelcoaten, eller i något värsta fall mellan gelcoat och laminat.

Jag har grunnat på epxoybehandling men kommit fram till att jag skippar det av flera skäl.

  1. Jag tror inte att det är så allvarligt som en del vill göra det till, särskilt inte när man som jag inte kan se att det är någon vatteninträngning i själva laminatet.
  2. Det är lite mycket pengar att lägga på min båt för ett så tråkigt ändamål. Det är bara att inse att jag aldrig skulle få tillbaka dem och båten fungerar alldeles utmärkt ändå.
  3. Jag tror inte att jag skulle kunna utföra det på ett tillräckligt bra sätt.

Den sista punkten tror jag är viktig. Jag tror att det väsentligen är dömt att misslyckas med en epoxybehandling som utförs utomhus under normala rustningsförhållanden. Det blir nog mer att man gömmer problemet under en yta som är jobbig att få bort som westerly berättar om. Det svårt att få båten att torka ut ordentligt. Underarbetet blir lätt inte riktigt vad det borde när det ska utföras utomhus. Det är svårt att få en tillräcklig temperatur för att epoxyn ska härda ordentligt, inte bara luften utan även båten ska vara tillräckligt varm.

Epoxybehandling har setts som ett stort plus på begagnade båtar. Jag har svårt att förstå varför det är bra att man har smetat på ett tjockt, hårt pansar som gör det väldigt svårt för mig att bedömma omfattningen utanpå ett problem. Det är en helt annan sak när det görs på en ny båt ifrån början. Jag skulle nog föredra en obehandlad båt i gott skick framför en behandlad båt jag inte riktigt vet någonting om.

Min taktik har varit ungefär som westerly, jag slipade upp och punkterade de lite större blåsorna (vi talar några mm i diameter här, och någon tiondelsmilimeter i förhöjning, det går knappt att se dem om man inte har ett färglager att slipa igenom som avslöjar dem), spolade rent och lät torka. Har spacklat igen lite varierande med gelcoat- eller epoxyspackel. Sedan har jag glatt primat över det hela ordentligt och målat på bottenfärg. Jag har bara en tunn, hård, icke-eroderande biocidfri bottenfärg (ligger i Mälaren), och inspekterar varje år. Det har i alla fall inte blivit värre och tanken är att det är ganska lätt att få bort färgen om jag skulle ändra mig och behandla i alla fall. Men det blir väl allt mindre troligt att det blir av.

Om det som i fallet i trådens början, bara rörde sig sådana små blåser på rodret, hade jag nog antingen helt enkelt struntat i det till vintern, eller pillat upp blåsorna, sköljt med vatten, låtit torka och spacklat igen med gelcoatspackel. Och sedan till vintern monterat av rodret och tagit med det hem eller någon annanstans där en riktigt uttorkning och epoxybehandling kan göras på ett bra sätt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej

Tackar Fjollberg du skriver precis vad jag menar. Nu är vi
åtminstonde två om om dessa teorier. Jag håller precis på
att göra som du beskriver eftersom det verkar till att vara
det mest rimliga. Det var detta jag menade med lättslpad
färg - att enklare komma åt underlaget. Och som Fjollberg
skriver, laminatet under är helt ok därför lär det hålla mer
än min livstid.

Claes

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...