Kapacitet cirkulationspump?

[forgus31 139]

Jag har inte stor sänkning av (differens) temperaturen före och efter fläktpakteten. Det är samma temperatur överallt i hela systemet. Har jag inte skrivit det flera ggr?

Vad jag inte begriper är ju varför har du dåligt strömning samtidigt som du har samma temperatur i hela systemet.

Rinner vattnet sakta genom systemet så ska det ju kallna på vägen runt. Då kommer kanske ändå inte ditt nya glykolbad att ge nån förändring.

Eller tänker jag fel?

 

 

[Luffarn 8]

Ja, visst är det konstigt? Men när vi tog bort ett av motstånden, det förstta fläktpaketet, så blev allt hetare. Det tyder ju på att det går för trögt ändå, trots 17-liters pump. I dag ska jag bygga om alltihop så alla tre paketen får egna returer och vattnet kan cirkulera helt utan motstånd i huvudledningarna.

Kom på en fråga idag. Varför vill man överhuvudtaget ha en ventil (möjlighet att strypa) på returen från varje paket? När fläkten är tillkopplad vill man väl alltid ha maxvärme på den? Sen slår el-termostaten av när det blivit tex 20 grader. Det är ju inget element som i en villa.

[forgus31 139]

Kom på en fråga idag. Varför vill man överhuvudtaget ha en ventil (möjlighet att strypa) på returen från varje paket? När fläkten är tillkopplad vill man väl alltid ha maxvärme på den? Sen slår el-termostaten av när det blivit tex 20 grader. Det är ju inget element som i en villa.

Nej precis. Här reglerar ju fläkten via termostat så hög genomströmning eller låg har ingen betydlse för värmeavgivningen.

Jag tycker du ska acceptera att du har ett bra flöde genom systemet iom att du inte får nån temperatursänkning. Felet ligger djupt begravt nån annanstans.

Börjar återgå till funderingar om värmeprocessen inuti värmaren. Kokar det i själva värmaren på nåt skumt sätt med en massa bubblor kan det göra att det blir för varmt i värmaren och termistorn slår ner till halvfart. Jag skulle testa att ha högre tryck i systemet. Har värmarn för liten värmeavgivningsyta. Varför skulle man sätta högtemp på 72 grader. Kan det indikera att man ligger på gränsen för kokning=dålig värmeavgiving=når kokpunkt. Är det så kommer en tryckökning i systemet att höja denna punkt med några tiotal grader.

En indikation om att det blir luft eller ångblåsor i systemet skulle du också få om du drar upp en transparent slang med vatten. Då kan du sätta ett märke och lättare se om du får en höjning om du får bubblor i brännaren och i övriga systemet. De tar ju plats och i en smal slang får man en tydlig indikering.

Samtidigt får du tryckökning i systemet om du drar upp slangen 5-10 m.

Synd jag inte bor i dina trakter längre. Då skulle jag absolut hjälpa dig med glykolkladdandet. Detta är ju superspännande.

Här ett klipp från KGK:s support

Allt som ”kokar” vatten skapar luftbubblor, particiell kokning på branchspråk. Detta pågår konstant.
I system där värmaren arbetar direkt ut mot konvektorsystemet kommer till slut dessa småbubblor att samlas ihop och förhindrar normal cirkulation, urluftning blir en stående punkt på båtutflykten! (I system med luftfläktar ansamlas de där i stället, vilket vållar mindre problem men påverkar ändå cirkulationen).
En annan sak i sammanhanget, gummivattenslangar är inte det mest optimala transportmedlet vid längre rörsystem. De släpper (låter kanske lite underligt) in luft i systemet. Finns plaströrssystem (både enkla och billiga) som jag förordar att man i stället använder.

Jag har sett att ett system man förespråkar har trycksatt expansionskärl och automatisk avluftare.

http://www.bilmarintrim.se/

Det ser ut som en panncentral i miniformat.

[Thomas-1 311]

Ja, det verkar ju mycket rimligt det som forgus31 skriver!
Själv har jag har kollat upp pumpens värden lite. Den är ju bra och effektiv men klarar ändå inte alltför mycket motstånd i kretsen, 17 liter/min vid 10 kPa motsvarar en meters lyfthöjd. Slutna system har ingen lyfthöjd, det som går upp på ena stället åker ner på nästa. Summan blir noll.

Friktion i slangar finns däremot och kan beräknas enl Pouseilles lag som nämnts tidigare i tråden. För att få en liten uppfattning om vad 10 kPa kan åstadkomma i verkligheten, har jag gjort lite beräkningar. (datorn, för att vara ärlig, själv är jag hopplöst benägen att räkna fel

Har kollat hur maxlång slang - med olika diametrar - där pumpen mäktar med att upprätthålla flödet 17 lit/ min. Alltså plant utlagd i en slinga på marken, ingen lyfthöjd. (Har f.ö. använt viskositeten för rent 20 C vatten, utan glykol, och värdena gäller bara laminärt flöde.)
Detta ger ju bara en grov bild, men antyder väl ändå att det nog kan löna sig att försöka reducera kretsmotståndet?

diameter (mm) = slanglängd (m) ger parvärdena : 22=203 , 18=91 , 16=57 , 14=33 , 12=18 , 10=8,7.

 

För den intresserade görs sådana här - och hundratals andra fysikberäkningar - lekande lätt på:
http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/Hbase/ppois.html#poi

Sajten har rikt med exempel o illustrationer, och navigering kan ske med klickning på bubblor ordnade efter ämnenas beröringspunkter.
Bilden ovan visar 22=203-beräkningen - om det nu syns nåt i bilden - där jag endast fyllt i 4 st värden i rätt ruta för: tryckskillnad 10 kPa, slangradie 1,1 cm, viskositet 1ggr vattnets, flöde 17 liter/min.
Sen tryckt på röda length i formeln ovan. Vips, allt klart med resultatet i sin ruta i centimeter.
Kommatecken skrivs med punkt, f.ö. Vilket värde som helst i formeln kan beräknas genom att klicka på motsvarande röda variabel. Ja... ni fattar säkert! Prova själv !!

[oceanis 2]

Ventilen behövs för att balansera systemet så attt man får samma temperatur i alla konvektorerna/radiatorna. I annat fall så får man högre temp i de första i systemet och mindre i de sista. Jag ställde in mitt system genom att öppna alla fullt och lät systemet  sen gå ett bra tag, mätte tempen på utloppet av varje konvektor och då ser man tydligt att de första ligger flera grader över de sista. Därefter ströp jag mest på de första och mindre ju längre ifrån värmaren jag kom tills jag hade ett system i värmebalans. Om man inte gör detta så kommer det alltid att vara kallare i de sista rummen, det enda sättet att få varmare där, om man inte har balans, är ju genom att stänga fläktarna i de första och det vill man inte.

Om systemet är i balans så har man max värme överallt och temperaturen blir inte beroende av hur de andra rummen har sin temp inställd.

När balansen är inställd så kommer fläkten att reglera tempen i respektive rum på ett behagligt sätt.

Strypningen är inte till för att på något sätt strypa hela systemet utan för att få samma max värme i alla konvektorer.

Per

[Luffarn 8]

Även i dag har det varit hårdkörning med slangar, ventiler, t-rör i stundom fakirplågaraktiga arbetsställningar. Jag tömde systemet med hjälp av cirkpumpen. Tog isär vid värmaren så kom det mesta ut, på slutet blåste jag i andra slangen, sen blev systemet helt tomt märkte jag när jag rev isär det. I morrn blir det montering av de sista grejerna, jag har gjort det mesta, och på de mest svåråtkomliga ställena. Några pryttlar till sen blir det provkörning av det nya systemet.

Snart är det sommar igen.

 

[Thomas-1 311]

forgus31 skrev: En indikation om att det blir luft eller ångblåsor i systemet skulle du också få om du drar upp en transparent slang med vatten. Då kan du sätta ett märke och lättare se om du får en höjning om du får bubblor i brännaren och i övriga systemet. De tar ju plats och i en smal slang får man en tydlig indikering.

Kan nog bli svårt att utföra, tror jag. Glykolvattnet utvidgas en hel del även utan onormala ångbubblor. Jag jämför här med min motorkyl igen, där nivån stiger några centimeter vid normal drift. Den har automatisk avluftning så det finns nog inte så mycket bubblor där. Dessutom hämmar väl trycklocket nivåökningen också.

Håller tummarna för det om-arrangerade systemet, men funkar det inte kan nog tryckökning stå på programmet? Behållaren som i så fall hissas bör nog ha skapligt utrymme för nivåhöjning, så glykobad inte blir till glykoldusch också.
Förbaskat opraktiskt med den låga trigg-tempen för högeffekt-eldningen, det går inte att lura värmaren på nåt vänster? Eller webasto själva kanske kan hjälpa till?

[Luffarn 8]

Ang tryckökning...

När vi körde Webaston i grannens bilverkstad satte vi värmaren överst i ett skruvstycke typ i brösthöjd, och rakt nedanför på golvet hade vi vattendunken. Det tog inte lång stund för vattnet att bli 72 grader, då ryker det av det. Slutsats av det är att det inte skulle göra nån skillnad om jag satte värmaren lägre i systemet, eller med tryckkärl. Eller slang upp i masten.

I dag gäller det. Sitter med kaffe och gruvar mig lite nu.

 

[forgus31 139]

Vi håller tummarna för att du har rätt medicin nu.

 

[oceanis 2]

Du kommer att få ljuvlig värme snart !!

[Luffarn 8]

Nu äntligen fungerar det! Rejält varmt i alla fläktar och rör. Nu är jag så slut att jag inte orkar rapportera nåt mer nu i kväll.

Tackar alla för all uppmuntran! Nu har båtsäsongen börjat på allvar.

MVH Håkan i Ljusne.

[oceanis 2]

Tror att vi nog är lika glada som du är

Trägen vinner och jag lovar du kommer att älska ditt vattenburna system, speciellt nästa höst när du glömt eländet och går omkring barfota med varma durkar.

Jag har själv lagt mina slingor (rör) under durkarna så det känns som golvvärme och det är häftigt att gå på i en båt.

Per

[forgus31 139]

Gratulerar!

Det har varit en segsliten historia. Verkligen roligt.

 

 

[Luffarn 8]

Jag fick rätt i en liten detalj; Jag satte ju kranarna på de nya slangreturerna från fläktpaketen efter paketen för möjlighet att strypa paketen om det skulle rinna igenom för mycket så det skulle bli kallt längst fram i båten. Så gjorde jag på det bakre större paketet och det i mitten. Med det i förpiken sitter där returen börjar, och matas av styrbordsslingan, där satte jag strypningen på slingan för att kunna tvinga hela vattenströmmen att gå igenom paketet. Även det funkade, det blåste hetare med stängd kran. Nu kan jag med kranarna till aktre och salongsfläktarna stängda styra värmen till förpiken och ha snål-kallare akteröver om vi bägge sover fram.

Med kranen till den bakre fläkten helt öppen går mycket av vattnet runt bara i den och tillbaka till värmaren. Perfekt när båten är iskall och man vill ha varmt snabbt. Det tar inte många minuter för vattnet att bli hett när det mesta cirkulerar där bak.

Noterade även att om värmaren går på lågfart med ingen av fläktarna ikopplad och jag sen drar på alla tre så sjunker tempen i rören och värmaren går upp på max igen, något den aldrig gjort förut. Det blev så varmt idag av de passiva konvektorerna att alla tre fläktarna slog igen emellanåt, med drygt 20 grader inne i båten.

Hade det varit möjligt att höja de bägge grad-gränserna från 72 och 56 till 75 och 65 hade det varit ännu bättre. 56 grader är en märkligt låg nivå för att den ska gasa på igen...

Senast ändrad av Luffarn | 09 mars 2009 | 00:00

[Thomas-1 311]

...Ja, då hade den nog blivit som en riktig vébastu!!
Gratulerar!

[forgus31 139]

Vad jag skulle vilja veta är vad är det för fysikalisk förklaring till vad som hänt. Har man inte kläm på fysiken kan det vara en väldigt svår balansgång att få något att fungera. Ändras förutsättningarna lite grand kan det plötsligt bli fel igen. Det är en regel jag lärt mig som servicegubbe på elektronik-finmekanik. Det tenderar att bli väldigt mycket reservdelsbytande också om allt ska testas utan ansats med botten i en fysikalisk teori.

Ett typiskt uttalande från en förtvivlad serviceman till kunden vars grunka fortfarande inte fungerar: Jag har bytt allt!

Då säger kunden som inte kan nåt alls: varför har du gjort det? Räcker det inte att byta den trasiga delen eller?

Kan det vara att en konvektor (eller fläktelement) kyler ner vattnet och det blir stopp på nåt vis? Då borde väl strömningen bli så låg så att vattnet blir kallt när det gått ett varv i  slingorna. Dvs vara så svalt att värmaren går på full effekt.

Om nu det blir så i ett fläktelement att det blir stopp så borde det bli kallt då vattnet inte går den vägen utan passerar förbi. Det har  du Luffarn möjlighet att testa eller har redan sett tendensen? Kan det vara att fläktelementen går bra så länge de inte kyls av fläktarna.

Det verkar vara så att även värmarsäljaren vet att det inte går att göra en slinga med allt hängande i serie då de pekar på den komplicerade apparaten med separat värmeslinga och varmvattentank, automatavluftare, trycksatt expansionskärl osv.Då känner de sig säkra. Bättre vore att köparen fick vissa förhållningsorder, t.ex i stil med ska du ha fäktelement så ska du ha dem kopplade på visst sätt.

Jo Luffarn, nu kan du väl dra ner på pumpkapaciteten? Kanske inte värt att röra ett fungerande system just nu men kolla tempen innan och efter värmaren.

Jag gläder mig och beundrar din omåttliga envishet. Det är trots allt den viktigaste egenskapen när det gäller att lyckas.

[Thomas-1 311]

Ja, det vore intressant att begripa vissa underligheter lite bättre, tycker jag också. Kunskap tynger ju inte, sägs det. När man väl har den vill säga, själva inhämtandet är väl tyvärr alltför ofta en plågsamt långsam process?

Det verkar ju säkerställt att iaf denna webaston är väldigt känslig för slangförträngningar / cirkulationsnedgång på ett sätt som får en att undra om den mäter flödet, vilket knappast är fallet.

Funderar på om den i istället håller örn-koll på tempens stighastighet? Då skulle temp-skillnaden per tidsenhet indirekt snabbt avslöja flödet, eftersom värmaren ju vet den tillförda värmeeffekten. Onormalt snabb uppvärmning kan väl i så fall endast bero på minskat flöde, vid given total-vattenmängd i systemet? Webaston har väl f.ö. en mikroprocessor och kan nog lära sig och anpassa sig lite till systemets tröghet efterhand, misstänker jag!? (Den har ju möjlighet att visa statistik o servicedata.)

Varför hela systemet var i stort sett jämnvarmt är ju ytterst märkligt!! Ju sämre flöde desto högre temp-skillnad mellan värmarens in o utgångar (s.k. tempgradient) måste väl rimligen gälla, i alla fall inom rätt vida gränser?
Jag kan bara hitta ett antal småeffekter som tillsammans möjligen skulle kunna förklara en liten del av den försvunna tempgradienten. Måste nog ha förbisett nåt viktigt här, med andra ord. Mina försök till delförklaringar går ut på; olinjärt samband mellan vattenflödet och avgiven värme, samt tveksam exakthet i temp-mätningarna. Svagt, det erkännes, men säg mig vad som fattas??

Värmeenergi kan överföras på tre sätt, enligt fys-boken; strålning, ledning eller konvektion. (Strålningen, IR-ljusets effekt är nog helt försumbar i sammanhanget.)

Värmeledningen (genom fasta material som t.ex. rör-väggar) är proportionell mot tempskillnaden, medans egenkonvektionen (den stigande luftrörelsen nära rör o element) nog iofs är lite nyckfullare.

Inne i rören är flödeshastigheten störst i den centrala delen, med alltmer fallande hastighet ut mot rörväggarna. Hastigheten exakt vid rörväggen är alltid noll, märkligt nog! Låg hastighet innebär här kallare vatten, så rörets centrala varm-ström måste värma denna denna på sin väg mot rörväggen.

Man kan nog enklast se effekten som en sorts vatten-isolering som bildas närmast rörväggen, och vattnets ledningsförmåga är faktiskt usel. Se mer:(scrolla till fluid velocity profile)
http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/Hbase/pfric.html#lam

Många svag-påverkande variabler blir det, men att systemet var jämnvarmt är ju också mycket förvånande. Otroliga beteenden kanske har otroliga förklaringar? Tror inte riktigt på det faktiskt.

Bilelkillens IR-pistol avslöjade den exakta tempen på rörens ytterytor, men där är tempen beroende av omgivnings-tempen och t.o.m. vinddrag o luftfuktigheten. Tvivlar f.ö. på att han kunde kompensera sin absoluttemp-avläsning korrekt för detta. (Uppgiften att 20 grader fattades baserades nog nästan enbart på webastons interna servicedata och stämmer säkert.)

Den relativa tempskillnaden däremot mellan in o ut-vattnet, borde avslöjas skapligt bra med en IR-pistol, givet att den riktats mot två jämförbara rörtyper i någorlunda samma omgivningstemp och luftdrag.

Själv skulle jag nog husbehovs-mätt genom att lägga min mätprob mot (helst) en kopparledning, virat runt blank reflekterande folie och sen massor av isolering över det. Väntat en rejäl stund, tills mätproben kommit i jämnvikt, innan avläsningen av värdet. Mätt på detta sätt skulle en större tempskillnad i systemet avslöjats, tror jag!?? Kanske gjordes faktiskt mätningarna på detta sätt?

Om värmaren har mikroprocessor, vad hindrar en omprogramering av den förargligt låga starta maxeldnings-tempen?? Inget annat än att den nordiska marknaden är för liten, t.o.m. för en så enkel åtgärd?

En webasto nordic-variant (inkl. konverterings-kit för eftermarknaden) blir kanske möjlig om tillräckligt många efterfrågar den? Tills dess, köp den inte ifall du inte råkar ha extra stora radiator-ytor för ditt värmebehov!! Tja....och inte ens då till samma pris som en motsvarande Eberspächer, tycker jag.

Senast ändrad av Thomas-1 | 09 mars 2009 | 18:08

[Luffarn 8]

Var där på em och röjde nödtorftigt så det gick att vara där. Hittade ett läckage, bara att dra slangklämman hårdare. Typ en plusgrad ute, då blev det ganska snabbt varmt med fläktarna på fullt. Testade lite olika spakinställningar på ventilerna. Det är ventilen vid första 3000 watts paketet som är den viktigaste. Har jag den helt öppen går mycket av vattnet den korta vägen runt mellan värmaren och det första paketet, det gör att vattentempen stiger fort och fin värme sprutar ur slangarna. Med den ventilen helt öppen blir slangreturen från paket två sval om den fläkten snurrar, stryper jag första ventilen till hälften, 45 graders vinkel på spaken så kommer värmen tillbaka i slangarna vid paket två.

Värmaren går ner på halvfart nu med efter ca 45 minuter, men nu blir det varmt i båten. Det allra bästa är att när jag och båtpolaren som kom på besök för att kolla hur det gick med värmen suttit och gaggat några timmar så höll vi 19 grader vid pentryt/nedgången, och 21 vid salongsbordet, helt utan fläktar! Mina passiva radiatorer ger när systemet varit igång tillräckligt länge tillräcklig värme utan fläktpaketens assistans. Och skön golvvärme. Det var vid kl 2100 och tempen ute var en minus. Till slut var tempen på första konvektorns utsida 62 grader, det motsvarar 72 i vattnet enligt vår provkörning i verkstan, och då knallar värmaren på halveffekt. Mätte inte längre fram i systemet, men det känns lika hett överallt. Sommartid kommer sytemet att bli helt suveränt, varmt o skönt och strömsnålt. Och dieselsnålt. 0,29 liter diesel i timmen ska den dra på lågfart.

Undervattenskroppen är enkellaminat, resten divinycellsandvisch, och av erfarenhet vet jag att undervattensbiten kyler en hel del när båten står på land på vintern jämfört med sommaren, även om det inte är så varmt i vattnet på våren.

Att byta cirkpumpen från 17 liter till 7,5 med bibehällen 14 watts strömförbrukning är ju ingen vits som jag ser det.

[Thomas-1 311]

...Nej det vore nog ingen vits med pumpbyte, tycker jag också. Klurade en vända till på varför värmaren tidigare hade så låg ut-temp. Kanske har den 2 st tempgivare? En för in- och en för ut-temp. I så fall skulle den genast märka att flödet är litet, genom att temp-skillnaden ökar vid given värmeeffekt. Varför den sen inte ville värma tillräckligt, 20 grader fattades ju tydligen, är fortfarande lite besynnerligt. För liten eldnings-yta så lokal kokning riskeras, är ju en möjlighet.

Nu verkar ju allt funka bra så man behöver ju inte fundera på det, annat än för nyfikenhets skull.

Bra jobbat !!

[gusten1 26]

En variant är ju att byta pump till en 3-wattare med 7-8 l kapacitet.

[Luffarn 8]

Nej, Webaston har bara en tempsensor, Eberspächern har två. Polaren med båt/bilverkstad har ju en nyare Eber D3W och den är så, det var även min gamla Eber D3W. Fast de nya som han har är inte alls roliga de heller. När man startar ett sånt här system första gången är det lätt gjort att cirkuklationen blir dålig, då känner Eberns två tempgivare av en ev skillnad på mer än 10 grader in/ut ur värmaren och slår av. Händer det tre ggr låser sig Ebern och man måste ta den till en serviceverkstad där de har det rätta diagnosinstrumententet för att datorvägen kunna låsa upp den igen. (Min Eber var en så gammal beg från en bil att den inte hade den finessen) Och tar man lös den och sticker till en verkstad så är det ju snart gjort att få in mer luft och tre nya tjuvstopp nästa gång. Så bilmekskompisen som har Ebersp i sin Bayliner köpte ett diagnosinstrument som han har med sig hela tiden i båten.

Nu håller han på med en större ombyggnad av sitt vattenburna system, han bygger allt i kopparrör, och pressar ihop kraftiga kopplingar med en elpress. Han har även en liten fläkt plus en större med luftslangar på. Nu sätter han ventiler överallt för att kunna styra värmen dit han vill, den båten har bla en midcabin för att sova i. Som kuriosa kan nämnas att han har sitt expansionskärl lägre än värmaren! Ändå rinner inte vattnet ut, han har inga backventiler heller.

Under allt härjande med det här har vi lärt oss det mesta om resp värmares egenheter, och har kommit på en fördel med Webaston. Om värmarna stannar för att de gått förbi högsta tempen, 86 grader på Ebersp och 76 på Webaston, så startar Webaston på lågfart när tempen gått ner lite, Ebern startar alltid på fullgas, det ger högre ström/dieselförbrukning och ojämnare värme, fler av och påslag med strömdyr glödning. Och på det sättet är Eberspächern mkt sämre, i glödningsfasen drar den mycket mer ström än Webaston. Eberspächern har ett gammalmodigt glödstift typ forntidens Mercadieslar medans Webastons har keramisk tändning. Jag kör igång min Webasto med enbart batteriladdaren inkopplad på supplyläge, batterierna har jag helt kopplat bort för att spara livslängden på dem. Laddaren är en CTEK 25 amp.

Skulle jag nu sätta dit en strömsnålare pump skulle jag kunna slå vad om vad som helst att värmaren går ner på halvfart tidigare än nu och får ett liknande beteende som den hade förut. Jag har även en sån superströmsnål pump, lika som Hjertman säljer, som jag nu använder att pumpa färskvatten med. Ljudlöst och bra i gästhamnar. Men nu får det här vara som det är ett tag, båtar har ju en del andra saker som man vill fixa med.

Senast ändrad av Luffarn | 10 mars 2009 | 10:19

Senast ändrad av Luffarn | 10 mars 2009 | 10:55

[Luffarn 8]

Värmemätning. Mätte och skrev upp lite ovetenskapligt angående bätvärmen idag.
Anlände till båten, minus tre och grinblåst ute. Nån plus inne i båten, glömde att titta.
15:30. Slog igång dieselvärmaren, fotogenlampan, gasolspisens tre lågor och en kupévärmare.

15:40 plus 11 grader 20 cm ovanför salongsbordet.

15:45 plus 13.

15:50 plus 16. Stängde av spisen.

16:00 plus 18,9.

16:05 plus 21,3. Stänger av kupevärmaren, vrider ner trålarlampan på minilåga och far till Konsum och köper pyttipanna samt ägg.

Blir borta sladdandes med en riktigt manligt svenskbyggd bakhjulsdriven bil ett tag, när jag kommer tillbaka har alltihop stannat, huvudtermostaten stod för lågt. Knäpper på igen och upptäcker då att jag hela tiden har kört mitt största fläktpaket på lägsta farten! Lagar mat, äter och tar en tupplur i akterkojen. Detta är jag värd anser jag för mig själv. Skriver lite vetenskapligt strunt på datorn som jag har med. Just nu startar värmaren om, den stannar tillfälligt varje 76:e minut av nån anledning. I akterkojen blir det inte den rätta hettan, sittbrunnen är av enkellaminat. Vid salongsbordet är det mkt göttigare. Ska nu klicka iväg detta och gå på studiebesök i andra delar av fartyget, så som tex toaletten och förpiken. Ska medta digitalmätaren från ÖoB.
Återkommer med pikrapport.

Håkan på Kättingkajen.

[forgus31 139]

Gott med värme i båten. Jag har börjat med vårrustningen och lunchen åt jag i kajutan. Då var det över 20 grader (elkamin 2kW). 5 grader ute.

Soligt och 3-4 m/s. Tvättat ena sidan och polerat/vaxat. Gjorde andra sidan igår.

Jag brevväxlade lite med Webasto-Knutsson. Sista svaret var:

Hej igen Bo

Kul att höra att ”Luffarns (?)” problem har löst sig, att trägen vinner gäller väl i högsta grad i detta sammanhang!

Beträffande din kommentar att återstart vid 56°C är för lågt så håller jag med, speciellt om värmaren är installerad som i detta fall.

Dessvärre är det juridiskt lite svårt att tillåta omprogrammering ute på ”fältet”. Tillverkaren måste följa det (EU-) reglemente som ligger till grund för typprovningen och har givetvis producentansvaret. Bortsett från rena tekniska regler, t ex att angivna värden (värmeeffekt mm) måste hållas inom en given % -sats, så ligger fokus på säkerhet.

År 2004 antogs ett nytt, skärpt, regelverk som bland annat innebär att värmaren måste försättas i ett obrukbart tillstånd om upprepade förbränningsstörningar eller överhettningssituationer har uppstått
(för Webastos del sker hävningen via elsäkringen vilket betyder att man kan göra det själv men först skall givetvis orsaken utrönas och åtgärdas).

Att då tillåta ”fältmässiga omprogrammeringar” skulle sannolikt medföra att typgodkännandet upphör att gälla (producenten har inte längre kontroll över värmaren programmering).
Nu brukar man kunna lura värmaren, via externa termostater, att återstarta tidigare men för att klura ut hur behövs givetvis erfarenhet.

Vi på KGK-Webasto har legat lite lågt med marknadsföringen av vattenburna värmaresystem för egeninstallation. Detta dels beroende på att vi inte har tillgång till (första-) leverantörer av all den kringutrustning som behövs (vatten/vattenvärmeväxlare, plaströrssystem osv) och dels för att det, av naturliga skäl, genererar en mängd frågesamtal från kunderna. Så för vår del är det samarbete vi har med firma Bil & Marintrim för närvarande gynnsamt ur alla synvinklar.

Som kuriosa kan jag nämna att jag för några år sedan började skriva på en allmänt hållen installationsanvisning för vattenburna värmesystem (båtar, husbilar/vagnar, isolerade fritidshus etc) där jag försöker beskriva för- och nackdelar med olika systemlösningar. Grundorsaken till skrivklådan var att regelverket kring gasdrivna värmesystem skärptes (årliga besiktningar via auktoriserade verkstäder) varför jag såg en given marknad för dieselvärmare. Dock har detta regelverk nu omtolkats så kravet på årlig besiktning verkar ha fallit (vad jag vet och hört). Men texten har jag kvar så kanske…….

Med vänlig hälsning

Lars Larson
KG Knutsson AB
Webastoavdelningen

 

[Luffarn 8]

Citat:
Dessvärre är det juridiskt lite svårt att tillåta omprogrammering ute på ”fältet”.

Det låter ju som att det är möjligt att ställa om värdena? Fast så varmt som jag får nu med någon minusgrad ute och utan fläktarna igång och med värmaren på halvfart kommer jag inte att behöva ändra nånting inför sommaren. Tempen i rören kommer nog sakta men säkert att stiga till runt 70 grader även på lågfart när den ger 2700 watt (lite osäker på watten) Och det är väl bättre än att den hoppar upp och ner i effekt. Den blir snålare på både el och dieselåtgång än Baylinergrannens Eberspächer som går aggresivare.

Men att gradtalen skulle bero på EU-bestämmelser låter konstigt när Eberspächer låter sina värmare gå upp till 80 grader innan de går ner till halvfart, och redan vid 70 återigen gasa full. Det är ju bara 2 grader lägre än Webastos Maxtemp! Struntar Eberspächer i vad EU säger? Kunde man ställa om värdena till tex 78 och 66 grader skulle jag göra det.

 

 

[forgus31 139]

Det där med typgodkännande är nog att om man gör en ändring så ska det vara ett nytt typgodkännande i värsta fall.

Sen är det nog så att värmaren är gjord för bilar i första hand och då räcker det med den lägre tempen.

Skulle tro att det räcker även för din del nu när du fått ordning på flödet. Åtmintone om du ska segla. Du måste ju ha fritt vatten. Vintern på land är ju en annan sak.

 

[Luffarn 8]

Man kan antagligen, om man ger sig f-n på det, flytta sensorn från insidan av värmaren ut på ett av kopparrören.

Det skulle vara intressant med en köldknäpp på 15, 20 minus och se om det räcker till då. Troligen inte.

 

Senast ändrad av Luffarn | 12 mars 2009 | 09:48

[forgus31 139]

Sen är det ju en annan rätt viktig sak och det är att värmaren inte ska starta och stoppa stup i kvarten.

Jag hade en skåpbil man kunde sova över i och det blev en väldigt orolig sömn med en värmare av ebertyp som termostatstyrd gick igång varje kvart. Hade den istället haft den här halvfarten hade den istället gått åtminstone nån timme eller drygt det. Helst ska en värmare gå hela tiden. Med ett evigt susande sover man nästan bättre då andra bakgrundsljud då täcks av bruset. Det är de plötsliga ljuden man vaknar av. Viktigt med ljuddämpning.

Om du har några frågor verkar det som att Lasse på KGK kan en hel del. Han svarar snabbt också vilket kan vara bra när man sitter i knipa på Norra Ishavet. Eller i Ljusnebukten.

 

[Luffarn 8]

Att Eber D3W alltid startar på högfarten är nåt Baylinergrannen retar sig på. Den går ju ner på lågfart vid 80 grader. Är det då redan varmt i båten fortsätter tempen att stiga även på halvgas. Vid 85 slår den igen helt. När den kallnat till 70 grader kör den igång igen, och då alltid på maxfart som den går på tills den återigen uppnår 80, sen fortsätter den på halvfart till 85 grader där den stoppar, osv.

Om den i stället hela tiden kunde gå på halvfart  när den startade om så skulle antalet start/stopp på en natt bli kanske mindre än hälften så många. Så gör ju webaston när allt blivit genomvarmt, den startar alltså om på halvfart om den en gång stannat vid 76(?) som är stoppgränsen.

I dag ska jag testa att köra igång den med fläktarna avstängda och fara till stan på lite ärenden nån timma och se om det blivit nån värme alls av det på em...

 

[Luffarn 8]

Efter ett nytt test idag är jag helt säker på att värmaren är felställd i värmenivåerna, åtminstone den lägre på 56 grader.

Slog på värmaren med fläktarna avstängda, nollgradigt inne i båten. Var till stan, kom tillbaka efter tre timmar, då var det sju grader i båten och värmaren gick på lågfart. Då slog jag på max på alla tre fläktarna. Trots tre fläktar tog det en dryg halvtimme innan värmaren började ticka på helfart, och nästan en halvtimme till innan den riktigt goa värmen började blåsa. En stund senare var det dags för halvfart igen. Inget vidare alls.

Måste ringa Knutsson. Går det inte att höja temperaruren är det nog lika bra att skaffa en annan värmare. Nog för att jag får varmt när tillräckligt lång tid gått och det inte är kallare än ett par minus, men jag vill ju kunna utnyttja alla 4,5 kw, inte bara 2,7 kw.

[forgus31 139]

För min del tycker jag att ju mindre fart du har på vattnet desto kallare borde vattnet bli när det återvänt till värmaren. Kallt vatten in i värmaren borde innebära högfartsläge.

Men då är du tillbaks till Gå igen förmodar jag. Kolla vad Hr Knutsson säger. Prata med Lasse han verkar bra och har diger erfarenhet från bil och bussinstall.

Troligen kommer anläggningen vara bra för dina turer sommartid. Men det vore ju bra att ha ett högfartsläge. Snabbuppvärmning när du ska ner och fika vintertid. Finns det nåt goare än när värmen stiger så man ser det på termometern.

Och så en panna kaffe.