Kapacitet cirkulationspump?

[Luffarn 8]

Hade en telefonkonferans nyss med grannen som också pysslar med vattenburen värme i sin motorbåt, han har bilverkstad också så han pysslar med värmare annars med. Han trodde inte heller på att det skulle bli annorlunda med att ha värmaren lägre. Huvudsaken att pumpen och anslutningen från expansionstanken sitter lägst. Expansionskärlet sitter ca en meter högre än värmaren. Han trodde också det ev kunde bli bättre om jag vred värmaren så stosarna hamnar på sidan med utloppet högre än inloppet. Jag ska sätta dit ännu en avluftning också få se om det blir nåt annorlunda.

[Thomas-1 311]

Ja, en avluftning verkar vara en bra idé och även vridningen om det går hyfsat lätt att få till, tycker jag. Klurar på en annan test:

Det kan finnas en liten möjlighet att försäljaren har rätt, att den skulle funka om trycket var högre. Ebern är inte exakt jämförbar om den hade lägre effekt, andra temp-värden etc. Tror inte på det, men det borde testas iaf.
En hyfsad enkel metod kan vara att förlänga expansionskärl-slangen och hissa upp kärlet i masten!! Kanske är det lättare att använda nåt annat kärl eller grovt rör som tillfälligt exp-kärl. Slangen bör nog inte vara alltför klen heller. Funkar det inte har du lurats köpa fel värmare, och bör få en fungerande gratis!!
Funkar det blir väl trycksatt kärl den bästa permanenta lösningen, liksom Oceanis har. Vet inte vad trycket är i sådana men övertrycket i motorkyl-system är ca 1 atö. Det fås med ca 10 meters kärlhöjd. Själv skulle jag nog undvika fler tester som innebär håltagningar o annat i båten, fy tusan om det då inte hjälper.

Tja...bara en tanke i ottan.

/Thomas

[oceanis 2]

Jag kör med 0,5 bar i mitt kärl kallt. Men sen går det upp till ca 0,8 när systemet är varmt.

Det intressanta är att min cirkpump faktiskt sitter vid sidan om eberspächern, monterad på samma platta som värmaren. Detta medför att cirkpumpen sitter lika högt och enbart ca 100 mm under värmaren som sitter högst i systemet tillsammans med en automatisk avluftare.

Den automatiska avluftaren är en sådan där kaffekoppstor mässingbehållare som släpper ut ev luft men stänger så fort det kommer vatten. ´ Den sitter på en T-koppling på slangen in till värmaren och hamnar ca 70 mm över värmaren.

Jag har några gånger funderat på att flytta cirkpumpen men det fungerar helt perfekt så den har fått sitta kvar.

Värmaren 5KW och pumpen 15 lit/min och mycket slang, vinklar och element eftersom båten är 46 fot. Hela systemet är byggt som ett tvårörs system dvs till och avlopp för varjé element och inget enrörssystem (genomloppssystem) där man kör vattnet igenom de olika elementen. Det innebär att man kan balansera värmen så att alla element får lika mycket värme. och skulle man ha ett för stort tryckfall i ett element så blir ju inte de andra lidande utan får sin värme ändå.

Per

[forgus31 139]

Detta tips att höja trycket skulle vara värdefullt. Kan också vara enkelt att få till och lättare att finna ev. läckor.

Slangen behöver bara vara fylld med vatten. Nu när du inte har nån mast är det svårt att få 10 m vattenpelare men kanske 3-4 m med ett par kvastskaft. Det ger ju 0,3-04 Bar.

Har tipsat KGKnutsson om denna tråd.

På nåt sätt måste dit problem lösas.

[Luffarn 8]

Jag har masten på nu på land... Så jag kan skarva upp exp-tanken typ 14 meter högre upp!

Jag har även targabåge alldeles ovanför som jag kunde göra ett litet mer sansat höjningsförsök i.

Det där med att värmaren ska stanna pga tidrelääer som ska förhindra att den brinner upp.. Den går ner på halvfart fortare än de 76 minuter som tidrelääet ska ha på sig. Ska dricka mer kaffe, sen ska jag ner till det dagliga glykolbadandet.

[forgus31 139]

Kaffe låter gott. Jag höjer en balja för ditt dagliga värmarpyssel.

Hur testade de värmaren?

Mättes utgående vattentemperaturen eller tog man värdena som värmarens termistor ger? Är termsitorn felaktig så tror datorn också att temperaturen är t.ex 72 grader i maxvärde fast temperaturen egentligen är kanske 40-50 grader på vattnet.

 

[oceanis 2]

Sitter och läser igenom alla inlägg igen och funderar på ditt problem.

En fråga: Har du något rumstermostat kopplat till värmaren som skall styra och dra ner pannan om det blir för varmt i rummet ??

Per

[Luffarn 8]

Bilelkillen var ju först till båten en sväng och mätte, då var slangtempen 20 grader lägre än vad datorn visade.

När han mätte själv inne på verkstan skiljde det bara typ en eller två grader. Vet inte närmare hur han gjorde, mer än att han dels kollade datorn och mätte på utsidan av slangen med laserpistolen. Han hade kopplat ihop ett 20-liters system. Roligt hade varit att låta vattnet i en balja bli så varmt att värmaren gick ner på halvfart, sen med värmaren igång ösa ur varmvattnet med hink och ersätta det med kallvatten. Det tror jag aldrig gjordes, vet ej säkert. Jag tror inte värmaren skulle gå upp på helfart om man gjorde ett sånt här prov.

Datorn talade om att jag kört värmaren 700 timmar sen jag satte i den. På dessa 700 timmar har den aldrig nånsin gått från lågfart till max.

[Luffarn 8]

Jag har en rumstermostat som stänger av värmaren och fläktpaketen helt när det blivit nog varmt. Regleringen till halvfart sker helt inne i värmaren.

Sen är varje fläktpaket kopplat till en egen termostat. Så när det blivit varmt ska fläktarna stanna och den passiva värmen från konvektorerna ska räcka. Men eftersom värmaren bara ger ca 30 graders vatten funkar det inte, utan fläktarna går oavbrutet med oväsen och strömförbrukning. Ju mer jag tänker på det är köpet av den här burken det sämsta köp jag gjort nån gång. Första året med gamla Eberspächern hade jag inga fläktpaket alls. Det tog tid, men det blev rejält varmt ändå.

 

Senast ändrad av Luffarn | 05 mars 2009 | 10:57

[Thomas-1 311]

Luffarn skrev: På dessa 700 timmar har den aldrig nånsin gått från lågfart till max.

Kan det vara ett kretskortsfel? Uppstarten klarar tydligen att trigga maxvärmen, men när väl denna stängts av verkar det omöjligt att vid underhålls-värmning starta den igen. Elektroniken kanske hämtar sin starta max-signal från två ställen, där den ena faktiskt är paj?? Kan ju t.ex vara nån logik-grind typ OR, NAND eller så, där faktiskt en in-anslutning är bruten.

Har starta max-funktionen vid underhållsvärme-drift faktiskt testats ordentligt?? Vid testet kanske halvfart med perioder med avstängning räckte, för att hålla tempen?

[forgus31 139]

Bilelkillen var ju först till båten en sväng och mätte, då var slangtempen 20 grader lägre än vad datorn visade.

Underligt är ju att det blev lägre slangtemp. i båten än i verkstan. Vatten som vatten. Eller hade du så mycket högre fart på vattnet än bilelkillen hade. Sitter termistorn på så sätt att den inte mäter vattentemperaturen utan snarare brännarens. Man behöver sprängskisser och kopplingsschema, en grej man sällan får när man köper prylar. Då sitter man där i degen medan leverantören sitter och jäser och håvar in sitt dagliga bröd.

Hur fasen ska man gissa sig till hur värmaren fungerar. I broschyren står det i princip bara att det blir varmt och mysigt.

 

[oceanis 2]

Något stämmer inte, det kan omöjligt varit 20 grader mindre i båt jämfört med i verkstaden. Eller säg 20 grader högre i verkstaden än i båten. Jag tror inte på elkillen.

Vi pratar ju inte om rymdteknologi utan en enkel värmare som består av en kokare med en liten brännkammare omsluten av en vattenslinga i metall som värms av en liten öppen låga. Webasto eller Eberspächer är ju i princip samma när det gäller den värmeproducerande delen. Har sett hur min Eberspächer ser ut och kan inte tro att Webasto har utvecklat någon hitech variant.

Luffarn har ju mätt upp att temperaturen faller ca 4 grader från utlopp av värmaren  till utloppet av sista elementet. Detta är nog en rimlig siffra när ett värmesystem går i ett fortfarighetstillstånd. Jämför till- och retur i ett värmesystem i ett hus där har man ca 5-6 graders skillnad vilket är normalt. I princip spelar det inte någon roll om det är 50 grader ut eller 70-80 grader. Skillnaden här ligger mer på att ett hetvattensystem kan köras med mindre radiator yta. Nya moderna system kör på en uttemp av ca 50 grader.

Jag har i min tidigare båt kört ungefär som Luffarn med ett system som hade ett öppet exp kärl monterat 500 mm över värmaren och kanske 900 mm över lägsta punkt. Dvs inga höjder att tala om. Kan inte förstå vad detta skulle spela för roll för expansionskärlet har bara till uppgift att ta hand om värme utvidgningen och se till att det inte blir luft i systemet. Att man kör med lite tryck i slutna system är ju för att man ofta placerar kärlet i tex källaren och vill hålla tryck på högsta punkt som kan vara 5-10 meter högra upp i en villa.

Jag tror inte på kavitation och andra teorier, speciellt inte som detta inte är ett stort problem i tusentals och åter tusentals hus och mobila instalationer.

Sytemet har samma tryck i hela systemet och cirk pumpen finns ju för att hjälpa till med cirkulationen, man kan ju i princip bygga ett värme system som bygger på sjävcirkulation utan pump. De flöden som pumpen levererar medför inte stora tryckfall eftersom detta är prop. mot flödet.

Jag hade också som Luffarn i min förra båt ett enrörs system, dvs man kör igenom alla elementen efter varandra, det är inte optimalt men fungerar. De problem man kan få är att det blir varmt i första rummet där första radiatorn sitter men inte så varmt i rummet där sista sitter pga av att man har kallare temp på vatten in där. I ett tvåkretssystem som jag har idag har man samma temp in i alla radiatorerna efter det att man har balanserat och justerat tilloppet till varje radiator.

Om det inte är ett fysiskt stopp i Luffarns slinga någonstans så tror jag inte felet sitter där och det fungerade ju med ebern.

En pump skall räcka och jämfört med att jag kör med 15 lit/min så borde Luffarn klara detsamma med mindre båt.

Jag frågade om rumstermostaten eftersom jag misstänkte att kanske den spökade och gav signal att rummet var varmt trots att det inte var det, men enligt Luffarn så stänger detta termostat hela anläggningen totalt och därför kan vi kanske utesluta detta också.

Jag tror nog mer och mer på fel i givarna i värmaren.  Och det låter kanske lite förmätet men jag tvivlar på elkillens kompetens. Om han nu var ute och skulle vara expert så borde han kunna se andra installationsmissar som skulle orsaka detta problem.

Per

[Luffarn 8]

I går föreslog grannen som har bilverkstad och business att sköta att vi skulle kolla upp värmeriet efter att han lagat bilar klart. Så vi for till båten, provkörde, surrade, sen tyckte han att vi skulle provköra värmaren i hans verkstad. Så ur med den igen, sen monterdae vi upp den i hansverkstad, klämde fast den i ett skruvstycke och hade en 20 liters dunk med orginaltcirkpumpen på golvet. Och tammefan, det här tänkte jag nästan låta bli att skriva om, men värmaren fungerade som den skulle på graden. Vi kunde med en slang fylla på kallvatten och släppa ut hetvatten bredvid dunken, och då gick värmaren upp på fullgas igen. Det har den aldrig gjort förr.

Så trots att det är rejäl cirkulation om man kör systemet öppet i en hink och med länspump eller den nya 17-liters pumpen måste det vara att fläktpaketen bromsar vattenströmmen. Rören inne i de små paketen är bara ca 8 mm invändigt. Vi simulerade dålig cirkulation också i provbänken och klämde ihop tryckslangen, då sjönk värmen och den bettede sig som i båten!

Sen brakade vi ner till båten, då var kl halv tolv, satte dit värmaren i stuvfacket i kolmörkret, sen kopplade vi bort mitt stora paket helt och körde igång. Ett inte litet arbete under diskbänken. Med dennna operation ökade värmen i rören ca 10 grader. Så nu ska jag bygga om hela fan igen så att varje paket har en bypasslinga med en ventil som kan öppnas eller stängas mer eller mindre.

Vi höll på från klockan sex till tre i natt. Och Daniel öppnar verkstan före åtta, med hur mycket bilar som helst att fixa. Men han grinar inte för det, ju jäkligare nånting är ju mer skrattar han. Vilken bra polare, ni förstår ju själva!

Nu blir det en resa till Claes O för inköp av t-rör i koppar.

 

Nu undrar jag en sak: I skisser på system där varje fläktpaket sitter på en egen slinga från en huvudledning (med både tryck och retursida) så sitter ventilen på slingan in i fläktpaket. Jag har tänkt att man måste sätta ventilen på huvudledningen för att tvinga in vattnet igenom paketets smala innerrör. Får man tillräcklig cirkulation igenom paket även om vattnet har möjligheten att gå på utsidan av paketet i en 22 mm slang? Är det så skulle man ju kunna köra utan strypventiler, eller termostater som stryper vattnet till fläktpaket. Jag har ju elektriska termostater som slår av varje fläkt.

[forgus31 139]

Det verkar vara en skyddsåtgärd för brännaren att den inte vill upp på högeffekt när det strömmar lite vatten.

Vad jag inte begriper är varför det vid låg genomströmning inte blir riktigt hett vatten.Först borde väl vattnet bli riktigt hett och sen skyddet slå till. När det både kommer in ljummet vatten och går ut lika ljummet borde ju värmaren gå i högeffekt. Den har väl inte nån genomströmmningsmätare.

Troligen är brännarna i dessa värmare en grej som man lätt bränner sönder med hänglen och livrem som skydd.

Nu får du väl ta dig en lur Luffarn!

Du är på god väg att lösa ditt värmarproblem.

[Thomas-1 311]

Kanonbra!!! De dagliga glykolbadens tid verkar ju äntligen gå mot sitt slut !!?

Jag prövar med ett lite sammanfattande tonfall - besserwisser, kanske nån tyvärr tycker - av vissa delar av ämnestrådens slutsatser, den verkar ju gå mot sitt lyckliga slut !? Ha gärna synpunkter på dessa slutsatser, för resten!!

Att ha många 8 mm:s rör parallellt ger stor sammanlagd mantelyta (värmelednings-yta) och samtidigt lägre strömningshastighet, så att en tempskillnad uppstår mellan konvektorns in- respektive ut-vatten.

Jag jämför med min motor-värmeväxlare som har 31 st parallella rör. Där är det havsvattnet som går inuti rören, så det blir gärna stopp i fler och fler rör med åren. Lätt att rensa, för övrigt. Resultatet blir att vattnet går fort genom de kvarvarande rören, men hinner då inte värmas. Totala vatten-mängden är fortfarande OK, men det utgående havsvattnet - i avgasslangen - är kallt.

Kanske har din konvektor några igensatta rör, trots att du kör runt rent glykolvatten? Dessa är väl inte lätta att rengöra eller ens kontrollera, som motsvarande alltså är på motor-värmeväxlaren?

Hur mycket värme som konvektorns sammanlagda mantelyta avleder till luften beror också på tempskillnaden mellan vattnet och luften, förstås. Kyls rören av fläktdriven luftkonvektion samtidigt som de värms av tillräckligt stort o varmt vattenflöde, så blir tempskillnaden och därmed effektiviteten bäst. Stängs fläktarna av behövs väl iofs inte lika stort vattenflöde för att upprätthålla samma temp på mantelytorna, så istället stiger yt-tempen men värme-avledningen/ effektiviteten minskar ju ändå tyvärr. De termostat-styrda fläktarna har stor reglerande inverkan värme-mässigt, men tyvärr slukar de mycket elström.

Jag kan inte se - för att svara på den konkreta frågan - nåt skäl som tvingar till att dessutom också ha en ställbar shunt-ventil (vattentermostat) på konvektorn, utöver fläktregleringen.

Så hur kopplar man då - mer allmänt sett? Tja....
Är nog en balansgång mellan olika, och delvis motstridiga krav;

bra värmeavledning=stora mantelytor, lågt pumpmotstånd=stora eller många parallella rörareor, hög konvektortemp=stort flöde, hög tempskillnad på webastons in- resp ut-flöde (så den snabbare fattar att den behöver elda)=lågt flöde.

...inte lätt att säga, med andra ord!
Du har ju en effektiv vattenpump så det finns ju lite resurser att spela med där. Synd att de passiva rörkonvektorerna utmed skrovet är så instängda, men det är ju som det är. Än är väl inte gångvärme-växlaren tillbaka heller.
Den relativt låga (56 grader?) trigg-tempen för webastons högeffekt försvårar, bra vore om denna kunde flyttas upp lite. Nån sorts samarbete mellan rumstermostat o webaston vore nog heller inte fel, som det är nu kan ju rumstempen vara konstant för låg utan att webaston fattar att extraeldning är önskvärd. Fläktstyrningen reagerar däremot och slösar då med elström, medans webaston sover vidare nöjd med att tempen är över 56 grader.

All heder åt din gode vän, fler sådana och världen vore klart trevligare!!
Trevlig helg ! /Thomas

(Edit: bytte kylas mot värmas i motorväxlar-exemplet ovan, Inte lätt att hålla reda på alla hit o dit i tempmässigt motstridiga exempel.)

Senast ändrad av Thomas-1 | 06 mars 2009 | 16:24

[Luffarn 8]

Nu har jag åkt till Clas O i Gävle, 7 mil dit och sju hem. Har köpt sex t-rör, tre kranar , kopparrör, slangklämmor och stödhylsor, det blev ca 1000 kr. Grannen löder ihop t-rören åt mig sen. Nu måste jag ta en eftermidagslur.

[oceanis 2]

Man stryper aldrig huvudslingan utan på radiatorn/radiatorslingan och normalt på retursidan av densamma.

Per

[Ballad_kopian 6]

det är helt sjukt kompicerat ändå. man tänker det är bara vatten som skall igenom men det är så mkt mer att tänka på .  kul att folk tänker till. det hjälper många på forumet. jag suger åt mej som en svamp

[Luffarn 8]

Men om jag gör en liten 12 cm bypass förbi mia två förliga småfläktar, då kan jag väl knappast få nåt flöde genom dem om jag inte kan strypa matningen lite och tvinga in vattnet genom de smala rören? De är ju inga radiatorer i vanlig bemärkelse så vattnet kan stiga i dem pga värmen. In och out i paketen sitter i samma höjd.

Varför tar inte vattnet lättaste vägen? 22 mm invändigt borde vara en lättare väg än sju mm invändigt?

På det större pakatet som sitter direkt efter värmaren tänker jag dra returen från paketet direkt tillbaka till returslangen strax före pumpen. Och med kranen efter paketet.

[oceanis 2]

OK jag tänkte det som ett tvårörssyst. Om du bara bypassar funkar ditt föslag bättre.

Per

[Thomas-1 311]

Ballad_kopian:
Jag också, problemet är att jag har lite för avancerade synpunkter ibland också...ha ha.

Tydligen är inte Luffarns fläkt-konvektor ansluten med samma rördiameter (22mm) som de passiva. Det är ju även fallet med vanliga värmeelement i hus - där ju stammarna är grövre än de enskilda element-anslutningarna, så jag borde fattat det. 
Men min fråga blir: Hur vet man en konvektors strömnings-motstånd, egentligen? Trodde att själva anslutningsarean åtminstonde bibehölls inuti konvektorn, om än genom parallell-kopplade kanaler. Luffarns konvektor kan väl inte bestå enbart av en enda lång 8 mm:s kanal, rimligen (area motsv. 8 mm diameter, alltså) Har konvektorer datablad där flödesmotstånd uttrycks i erforderlig pumplyfthöjd på motsvarande men omvänt sätt som pumparna??  

[forgus31 139]

Jag lekte med en värmeväxlare från en bil. Växlaren kanske blir gångvärme i båten.

Jag märkte att det behövs väldigt lite genomströmmande vatten för att få ut värme!

När jag var nere i så lite varmvatten som ett par dl per minut hade det 50-gradiga vattnet svalnat 10-tal grader i nollgradig omgivning (utomhus). Då hade jag en kraftig fläkt (50W) som blåste igenom. Har du 70-gradigt vatten har du ändå 60-gradigt på utgången från en värmeväxlare. Du har visserligen större vvxlare men säg att du får 1-2 l/min som passerar vvxlaren så har du fullt tillräckligt med genomströmning.

Den genomströmningen tror jag att du lätt får då huvudslangen i sig själv hela vägen har ett strömmningsmotstånd med den fart du har i systemet. Vattnet tar gärna omvägen för att jämna ut trycket.

[forgus31 139]

Genomströmningsmotståndet i vvxlaren är som om det vore en 2 dm lång slang med diam. som in och utloppet c:a 12 mm. Alltså mycket litet motstånd. Troligen en massa parallellkopplade rör i vvxlaren.

 

[Luffarn 8]

Hm... Systemet är delvis tvårörs, hetvattnet som kommer från värmaren bak grenas upp i två rör, babord o styrbord med en liten fläkt på varje slang. Sen går de ihop i en monoretur som går i mitten av båten under durken, ger golvvärme. Så de två småfläktarna med spinkiga rör sitter parallelkopplade. Gamla ebersp-värmaren orkade hetta upp vattnet så det nästan kokade fast vattnet trycktes genom genom de här småpaketen utan möjlighet att gå runt. Det är det som är knepigt.

När jag nu sätter en egen retur på min aktre stora paket så blir det ett trerörs system, strömningsmotståndet måste alltså bli väldigt mycket lägre. Fast att det kommer att funka bra det tror jag inte på förrns jag ser det.

När vi körde nya värmaren inne på verkstan igår häpnade vi över hurt fort vattnet blevrtykande hett. Så vill jah ha i båten med. Nu sticker jag iväg för dagens första glykolbad...

[Thomas-1 311]

OK, nu är jag bättre med, hela flödet kan iofs till nöds ledas igenom, men det vore slöseri med pumphöjd till ingen som helst nytta. Nånstans går väl en sorts gräns för hur lite vatten som faktiskt bör ledas igenom, utan att det hinner kallna såpass på vägen att det på sluttampen knappt skilljer från rumstemp. Jag menar om, och bara om, ledig pumpkapacitet finns - utan, i stunden, vettig alternativt användningssätt - så kan en lite större del av den än vanligt hellre användas för att pressa upp tempen i hela konvektorn....nåt sånt!? Stort flöde i konvektorn ger - om än bara marginellt - hetare konvektor, och därmed en smula större värmeavgång till luften.
Hmmm...komplicerat var ordet, allt hänger ihop med vartannat så förbaskat intrikat!! 

NY FRÅGA: Konvektorernas termostater, sitter de så att de främst känner av luft-tempen eller känner de främst konvektorernas ytor (vattnets temp, till stor del)?? Har ju stor betydelse för strömförbrukningen om yt-tempen ökas, fläktarna slår på oftare ifall termostaterna känner mest vattentemp, enl ovan. De är väl iofs ställbara, förutsätter jag.

Senast ändrad av Thomas-1 | 06 mars 2009 | 18:16

[oceanis 2]

För att det inte skall missförståss vad ett tvårörs resp ett rörs system är så bilägger jag en länk till en båt som heter PimPim. Deras system är i princip exakt samma som jag har på min båt. (Men det finns en bra ritning på systemet i länken).

2 rörs system är det som nästan alla hus har dvs, varje radiator matas med tillopp och retur vilket medför att man kan reglera varje radiator separat. Jag tror att Luffarns i princip är ett 1 rörs system, dvs alla radiatorer ligger i serie efter varandra och blir beroende på flödet genom de som ligger före i kedjan. Detta är ju inget konstigt i sig och fungerar också, kan dock vara så att det blir lite olika värme i båten beroende på var radiatorn sitter. Men värmaren skall fungera oavsett detta.

Men det som förvånar mig, precis som Forgus31, är att om tempen i vattnet från värmaren bara är ca 29-30 grader så skall den inte gå ner på halvfart utan köra fullt.

Jag kollade lite i mina böcker för Eberspächern och pratade med Eberspächers generalagents ingenjör på mässan igår och enligt honom går en Eber upp till 80 grader sen ner till halvfart till ca 70 sen skall den upp igen. Webasto borde ju vara samma sak.

Och då undrar jag vad som är fel, det verkar inte vara något i vattenflödet för tempen är ju långt under dessa värden. Då skulle det vara totalstopp och att det isåfall blir för varmt inne i värmaren så att den går ner pga detta. Men Luffarn har ju mätt högre värden i inlopp än i utlopp från värmarna så det verkar konstigt. Jag hoppas att jag har fel för jag önskar att Luffarn skall få rätt på sitt system.

Ett temperaturfall på 5-6 grader på ett varv i värmeslingan brukar vara normalt i fortfarighetstillstånd. Märk att flödet får inte vara för högt så att man inte hinner avge värme under varvet för då kan ju regleringen börja krångla.

Ett identiskt system som PimPims har jag kört i två år, även vintertid, och jag reglerar lika bra som hemma i huset.

Klicka på mer information, det är en pdf fil som hela ritningen finns på.

http://fhm.mine.nu/PimPim/Projects/Heater.html

Senast ändrad av oceanis | 06 mars 2009 | 18:26

[oceanis 2]

Jag tror att Luffarn har konvektorer med en liten fläkt på, dvs konvektorn har ingen reglering för vattnet utan det är fri strömning och sen reglerar han en liten fläkt elektriskt som blåser över konvektorn och sprider värmen. Så fungerar de flesta konvektorer till fordon/bil eftersom ytan är liten och måste ha hjälp att kylas av, dvs avge värme till omgivningen. Så det är fläkten som styrs med termostaten.

[forgus31 139]

Jo, Luffarn, om du har slang i systemet skulle du kunna reglera flödet genom fläktkonvektorerna genom att trycka ihop slangen med t.ex en skruvtving om du tycker att vattnet blivit för kallt i utloppet från en fläktkonvektor. 5-10 grader kan du acceptera tycker jag.

Känner att jag skriver fast jag egentligen inte har nån erfarenhet (skrivbordsprodukt).

[Thomas-1 311]

Oceanis; Tack för klarläggandet, jag har hela tiden tolkat 2 rörs som två slingor (med seriekopplade radiatorer i varje) som är parallellt anslutna till värmarens in- o ut-gång. Där ser man; 2 rörs=individuellt anslutna radiatorer, alla parallella med egna till- o retur-ledningar till iaf grova stamledningar, om inte direkt till värmaren. 
Blir lite tveksam om ordena konvektor , radiator och element. Det sistnämnda används väl i hus, alla uttrycken gäller väl iofs element med viss egenkonvektion. Finns en fläkt så är det per definition en konvektor och inget annat. När fläkten går kallas det fläktdriven konvektion, annars är det vanlig egenkonvektion (pga att varmluft stiger). Är jag rätt ute?

forgus31: Ja, när jag använde termostat tänkte jag på tempstyrd strömbrytare till fläkten i inlägget ovan. Trasslade nog till i onödan där, den sitter väl så den känner lufttempen och är ur vägen för fläktblåset så att den inte börjar självsvänga (slå av o på pga blåset).

Håller med om att den låga värmartempen verkar mer än lovligt skum, får grubbla vidare...hmm?? 

[Luffarn 8]

Jag har inte stor sänkning av (differens) temperaturen före och efter fläktpakteten. Det är samma temperatur överallt i hela systemet. Har jag inte skrivit det flera ggr?

Jag har ett litet fläktpaket i förpiken, det matas av hetvattnet i babordsslingan. Fläkten har en egen rumstermostat som slår av fläkten när det blivit tex 19 grader. Under kojerna ligger det passiva konvektorer, egentligen är dessa bara 22 mm rör

I u-soffan i salongen, babordsidan sitter ett till litet paket med egen termostat. Det ligger . även flänsade 22 mm kopparrör under kojerna, värmen kommer ut genom hål i kojsidorna. Och det är hela idén med systemet. Om bara vattnet blir nog hett håller sig båten varm utan att fläktarna väsnas och drar ström.

Under pentryt sitter den senaste större fläkten. Den skickar varmluften genom två slangar, liknande luftvärme, en blåser ut i akterkojen, den andra nere vid golvet nedanför spisen.

 

I dag har jag tänkt ut hur jag ska dra separata returer till paketen och kapat kopparör och lött ihop t-rör till det. I går kopplade vi ju ur det störsat paketet som har suttit först på slangen efter värmaren. I dag lät jag värmaren gå några timmar, slog av de bägge småfläktarna när jag stack i väg och fixade med kopparören. Efter ca tre timmar kom jag tillbaka. Denna minskning av motståndet hade gjort att tempen på utsidan av kopparröret var 56 grader, förut höll den sig runt 32! När vi provkörde på verkstan och vattnet verkligen blev 72 grader var det 62 grader som varmast på utsidan kopparröret. Nu i kväll var det några minusgrader ute, och ändå nästan 17 plus inne i båten. Helt utan fläktar! Nu bränner jag fingrarna på rören. Med separata returer på varje fläkt kommer tempen säkert att stiga ytterligare.

Angående den inställda temperaturen så går Ebersp på maxeffekt upp till 80 grader, sen ner på halvfart. Fortasätter tempen att stiga ändå så stannar den helt vid 85. Sjunker den så går den på halvfart bara tills att den är lägre än 80 grader då gasar den på igen.

Webaston är mkt dummare ställd. Den går på fullgas bara upp till 72 grader, sen måste den svalna av ända ner till 56 grader! Sommartid kommer den knappast att göra det för mig. Så även om min Webasto har 1000 watt mer effekt än Eberspächern så blir det efter en stund varmare i en båt med en Eberspächer D3W. Idiotiskt att man inte kan höja dessa gradtal, och minska skillnaden på gradtalen i Webaston. De där gradtalen är ju säkert uträknade för att man snabbt ska tina upp en bil när det är minus 20. Och när värmaren en gång fått den upp 72 grader räcker det med drygt 56 för att bilen ska vara lättstartad och varm.

I morrn blir det ett riktigt stort glykolbad med tömning av hela systemet och omfattande ombyggnad. Blir det nånsin klart ska jag fota alltihop och även göra en ritning.

Senast ändrad av Luffarn | 07 mars 2009 | 00:07