Gå till innehåll
söndag 24 november 2024
detskaga

Segla i dåligt väder ?

Rekommendera Poster

Någon med stor erfarenhet o kunnande som ger sig ut i lite sämre väder.

Gärna regn,kallt och för blåsigt.

Skulle gärna vilja få följa med då, för att skaffa mig erfarenhet (förlite av den varan i dag)

MVH Landkrabban

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det kan nog vara svårt att få tag i nån som ger sig ut i storm. Det är nog mer något man råkar ut för under en segling där man inte hinner in i hamn utan får ta det som det kommer på bästa sätt.

Det blir väl mer att teoretisera och på så sätt vara förberedd på hur man ska bete sig i vissa situationer.

En svår sak är ju den kraft som kommer med ökande vind. Det är ju exponentiellt.  Vid dubbla vindhastigheten blir kraften fyra gånger så stor. Att få ner en genua t.ex kan bli svårt i styv kuling eller storm. Genuan som normalt rasar ner av sig själv kan behöva dras ner med stor kraft vilket kan vara svårt när vattnet sprutar över och båten lutar. Det kan då vara bra att vända båten till läns (medvind) och få lä bakom storseglet. Båten rätar upp sig och om rorsman håller rätt kurs blir det lä bakom storseglet och lättare att få ner förseglet. Samma med rulle att en krummad förstagsprofil kan bli omöjlig att veva in med tryck i seglet. I medvind och lä för storseglet ordnar det sig.

Ja så kan det fortsätta med teorin med andra som bygger på så får vi en trevlig lång tråd med detta intressanta ämne.

Bra initiativ att försöka haka på nån som ger sig ut för att träna vilket verkligen behövs. Att bli överaskad av de hårda krafterna kan medföra panikhandlingar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Allt skämt åsido - sa kärringen som sorterade äpplen i Småland

Vill du ha dåligt väder får du väl hänga med mig nästa gång jag har semester Skrikandes

Jag brukar nämligen i stort sett alltid få skitväder på mina semestrar.Cool Regn, kallt och blåsigt. Därför har jag nu skaffat mig en motorseglare med invändig styrplats.

Var i Sveriges avlånga land finns du?

Själv bor jag i Kungshamn på Västkusten

 

tommy

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Äntligen en broder som har samma tur med vädret som jag.( hänvisar till tråden sommarbilder)

Jag skulle tvärtemot trådskaparen vilja lära mig segla i solsken o måttliga vindar.Skrattande

Nu kanske jag överdrev lite, men lite bättre flyt med vädret skulle inte vara fy skam.

Knaske vi skulle mötas upp i sommar. Två negativa fronter som möts bör lösas upp till ett positivt. Vilket högtryck vi skulle få. Dessutom ost mot västkust.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag skull nog inte våga vänta till läns med storseglet uppe i styvkuling eller storm, då känns det myckett säkrare att gå upp i vind för att plocka ner genuan om man dumt nog inte har gjort det innan.

 

Jag har aldrig varit ute i storm eller änns styv kuling på öppet hav, som mest är det enligt väder rapporten 11-14 i en segling från västervik till nynäs vi genande direkt mot nynäs alltså utanför skärgården, då hade jag inte mer än 1/3 - 1/2 genuan utrullad och inget stor segel uppe, farten penda ändå mellan 5-8,5 knop beroende på om båten var påväg uppför eller nerför vågorna.

Jag skulle dock vilja testa på att vara ute i storm på öppet hav under kontrollerade förhållanden så man bara har någon distan till att komma in bakom sjölä och kunna ta sig hemmåt inne i skärgården.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nej, hur man än gör så är det inte lätt att klara av att få ner seglet i storm. Gör man det i vindögat så gäller det att få båten att gå på den kursen vilket ger ännu högre vindhastighet med båtens fart. Har man vanligt försegel vill det åka till väders vilket väl beror på förstagets lutning. Halvvind ger lättare nertagning men med då har man full vind i seglet och seglet riskerar gå i sjön så då gäller det att ha styrkan att hämta hem tyget. Risken finns att seglet hinner blåsa sönder.

Klarar man att styra med vinden har man fördelen av lä av storen och kan få en lugnare nedtagning. Man slipper få in sjöarna över däck som riskerar att spola bort besättningen.

Men inget lätt beslut att ta. Det handlar också om hur stark besättningen är och hur rädd om seglet man är. Ett segel som fladdrar i storm håller inte så länge men går ju alltid att laga.



Senast ändrad av forgus31 | 22 december 2008 | 16:20

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Är det så mycket vind att det börjar bli svårt att pilla ner försegled så är det som forgus31 säger, bättre att ta det på undanvind. Går man upp i vind i de vindstyrkorna och med lite motsjö så stannar båten upp nästan innan man hinner fram på fördäck, sedan är man helt utlämnad åt vind och vågor. Tappar man farten så trycker sjöarna runt fören åt ena eller andra hållet och man sitter snart i en vilt rullande båt med fladdrande segel och utan styrfart. I det läget är situatiopnen för den som jobbar på fördäck nästan ohållbar och man får bita sig fast med näbbar och klor samtidigt som man ska försöka bärga ett segel. Undanvind, men inte plattläns, utan med lite marginal till gippen är det bästa sättet, om det finns utrymme för det.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

När jag har varit ute och det blåst rätt mycket och gått hyffsat stora vågor med min gamla båt som jag saknade rulle på så löste jag det genom att gå upp mot vinden, men innan jag gjorde det så startade vi alltid motorn och med den och rätt mycket gas framåt så var det aldrig några problem för den som skötte rodret att hålla båten i vindögat.

Dock utan motorns hjälp är det förståss lätt att scenariot du nämner kan inträffa. Har även i mycket kraftig vind bytt rullgenuan till en rullfock genom att göra så (även fast det var svårt och jobbigt, var helt slut efteråt) och det fungerade dock så var det bara kraftig blåst men sjölä, om jag bytt bog till läns så tror jag aldrig att jag hade klarat av att få ner genuan från rullen.

Så med motorns hjälp vidhåller jag fortfarande att gå upp mot vinden är det sättet som är bäst att bärga en genua i hård vind/sjö. Dock så slipper i dagsläget majoriteten den övningen nu genom att ha rulle som är oerhört smidigt, en gång rulla alltid rulle känner jag nu efteråt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja, jag ska inte säga att du har fel. Alla sätt är bra, som får jobbet gjort och besättningen tryggt i hamn. Det finns även de, oftast lite stärre båtar med mer fartresurser, som startar motorn och går undan vinden. Med motor, sjö och storsegel som knuffar så minskar den skenbara vinden ganska ordentligt och man kan få riktigt lugnt på fördäck.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag seglar i regel alltid själv. Jag har dessutom en ganska liten båt, bara för att den skall va lätt och hantera själv - i alla situationer.

 

Min utgångspunkt är att jag, till havs, aldrig skall behöva gå fram på däck. Nu är det tyvärr inte alltid möjligt. Skot kan haka sig vid enstaka tillfällen. Man kan behöva beslå storseglet mm. Då är det sele och livlina och några, i förväg förberedda, punkter att fästa sig i, tex jackstays, som gäller.

Jag har till min hjälp en autopilot (stark och snabb) och vid tillfälle också motorn.

 

De tre senaste båtarna har varit kostrar. På två av dem har jag monterat peke och flyttat fram förtaget på vilket jag har haft genuan på rulle. I den gamla förstaginfästningen har jag monterat ett kutterstag där jag har kryssfocken på rulle. Jag har på det sättet möjlighet att vändra ytan på förseglet inom ett stort område. En tanke jag haft är att skaffa en liten, högt skuren klyvare att sätta på genuans plats, som stormfock, i de fall man måste gå när det är dåligt väder.

 

Jag seglade en längre sträcka i somras med enbart genuan. Det blåste 10 - 13 m/sek med över 15 m/sek i byarna. Större delen av sträckan hade jag halv vind eller slör. Dock var det ett par distansminuter med kryss med ganska tätt mellan slagen. Jag har alltid tänkt mig att byta till kryssfocken om jag måste kryssa nån längre sträcka, men det var inget problem att hala igenom genuan i den smala spalten mellan förstaget och kutterstaget trots att det blåste mellan 10 till 15 m/sek ( en kappseglare kanske inte hade tyckt att den kryssen var nåt lyxande, men det var helt ok för mig)

 

För storseglets del, har jag alla linor, fall, rev och trimlinor dragna till sittbrunnen.

 

Ibland önskar man att man kunde få upp en obegränsad stor mängd segel när vinden är svag, men jag tror det är viktigare att man har en strategi för hur man skall kunna minska segelytan och anpassa den efter rådande förhållanden.

 

Det är NU man skall fundera på hur man kan reva på ett adekvat sätt, så att man kan göra de förändringar som krävs gör att reva i samband med sjösättningen.

 

Att börja fundera i de banorna när man ligger ute till havs och fått en styv kuling över sig är egentligen för sent.

 

tommy

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag funderar i andra banor.

 

Jag hade båt i Stockholmsområdet några år. Strålande väder och lagom segelvind varje gång jag skulle ut och segla. Det var från den dagen jag lämnade gästhamnen på Öja (Landsort), för att segla hem till västkusten igen, som jag varit förföljd av dåligt väder så fort jag har semester.

 

Lösningen för min del är kanske att segla tillbaka båten till Stockholms skärgård. Dessvärre inte möjligt förrän sommaren 2010. Vi kanske ses då.

 

Dessutom finns det ju inga grund i Stockholms skärgård. På de år jag seglade där hittade jag inte ett enda.

Jag har redan, förliden sommar, hittat ett för mig okänt grund i Fjällbackas skärgård.Gråter

 

tommy



Senast ändrad av toaen | 23 december 2008 | 09:51

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jodå, ett par stenar har vi, hittade en för ett par år sedan. Men det var helt o hållet mitt eget fel. Navigerade lite tokigt o gick på fel sida om ett skär. Enligt sjökortet så skulle den ligga på 2m, jag sticker 1,70, tydligen lite lågt vattenstånd vid tillfället. Men jag gled loss så fint.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det närmsta jag har varit, var en gång på väg från Furusundshållet till Svinninge. Min båt stack 1,6 m och jag noterade som hastigast att just där jag befann mig fanns ett grund på 1,6 m utsatt på sjökortet. Om det fanns ett grund i verkligheten vet jag inte. Jag märkte i alla fall inget.

 

God Jul

 

tommy

 

post-945-1394235731,1462_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja menade kanske inte i storm men att ge sig ut i lite sämre väder hade varit lärorikt.

Finns i skåne men har inga problem att ta mig upp till stockholm i varje fall.

Eller är det någon som vet några kurser där man får segla i lite sämmre väder ?

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Då ska man allt ha tumme med hon där uppe eller han där nere. Annars blir det svårt att bestämma kursdatum  Glad

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Utan att vara dumdristig så är det en god idé att vara ute på sjön i lite sämre väder för att lära sig och att lära känna sin båt. (ock faktiskt ganska kul) Dessutom kan man ha mer glädje av sin båt om man vågar och kan ge sig ut även när det inte bara är sol och blåser lätta vindar.

Kanske ska man försöka att unvika kyla, blåst och regn samtidigt, men inte ska man dra sig för att bekanta sig med ett av elementen åt gången.

Att ge sig ut bara när det blåser sju-åtta sekundmeter är en helt annan sak än att vara på sjön när det bara är små böljor.

Ett annat sätt kan vara att ge sig ut och känna på vågor när vinden mojnat men det är gammal sjö kvar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är ingen dum ide att lära sig sin båt i dåligt väder. Se bara till din egen och båten säkerhet. Inga dumdristigheter.

Mycket nöje

 

/Benny

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej,

ska nog som landkrabban ta tillfällen i akt och träna i successivt tuffare väder. Men funderar på alla beskrivningar av att ta ner genuan i hård vind. Skaffade själv rullfock för att slippa det problemet. Har en mastheadbåt och tycker det är suveränt att med ett drag i ett snöre från sittbrunnen få så stor genua jag önskar. Att ha för mycket segel ger ju inte mer fart, bara lutning och påfrestning på segel och stag. Vad är fördelen med att ha fasta försegel, mer än att det kostar att byta? När man behöver reva är man ju oftast uppe i maxfart för båten.

Att det sedan är bra att ha skaffat rutin av sämre väder den gången man drabbas av det oplanerat låter klokt.



Senast ändrad av Ratata | 03 januari 2009 | 17:45

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Fock eller genua på rulle är helt suveränt, men har ändå smärre nackdelar. Vid kraftig vind gör det delvis inrullade seglet att främre delen, nära förstaget, vindläas av rullbunten. Märks nog lättast på att båten tar sinsemellan olika höjd på kryssbogarna. Fördelaktigaste bogen blir den då rullbunten ligger i lovart.

Seglets form blir nog heller inte optimal jämfört med fasta segel, vilket kan ge mer kräng och mindre fart. Revas storen flyttas tryckcentrum förut så för att kompensera hela segelmassans balans borde helst förseglet flyttas akterut. Större båtar har bl.a. därför ofta två rullar, genua och en inre kryssfock. Själv har jag bara en rullgenua och då tredje revet i storen tas, balanserar båten bra helt utan försegel. Kryssförmågan blir dålig och med höga vågor blir framfarten nästan noll, tyvärr.

Sammantaget blir betyget på rullen MVG, säkerhets-mässigt och även fartmässigt då man ju lätt anpassar segelarean, tycker jag. Med vanliga försegel drar man väl sig för att byta vid t.ex. tillfälliga passager bakom läande öar.

I diskussionen ovan nämns inte att man kan ligga bi, med bräckta segel då man revar storseglet. Fungerar nog iofs bäst på långkölade båtar som då rör sig sävligt även i rätt hög sjö. Storseglet slackar emellanåt tillräckligt för att kunna dras ner till nästa revposition. Med en krok i revlöddran där en extra skotlina fastgjorts, kan även ensamseglare reva relativt säkert. Gäller bara att ha tillräckligt sjörum, för min del rör sig Amigo 23:an ungefär med 1 - 1,2 knop i riktning 120 grader bort från vindögat, då den ligger bi. Fören pekar i riktning 80-90 grader och avdriften gör resten.Revnings-proceduren tar ju f.ö. några minuter. Roderverkan är något reducerad p.g.a propelleruttag i rodret, utan det kanske farten varit ngt lägre. Det blir faktiskt så att roderverkan påverkar farten, märkligt nog.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

hej, har du inte varit ute till hösten så får du åka med till visby i hård kuling. det lovar jag.



Senast ändrad av happysix | 14 januari 2009 | 14:37

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Som med mycket annat här i livet så gäller det att ha en relativt klar bild över vad och hur saker skall göras och, framför allt, när.

Vi har en stående regel i vår båt att fegast bestämmer. Denna regel tillämpar vi vid väderomslag som kan påkalla ett behov av att ta ett eller flera rev i storen/genuan.

Med denna regel har jag varit ute i 21 m/s. Det var kanske inte den mest vackraste seglingen men den kändes helt ofarlig.

Mitt tips är att du snackar med människor som du känner eller i din båtklubb och skapar dig en bild över dereas resonemang. Gör din egen mentala bild över dina åtgärder och nyttja bra väder till att träna på metoderna, exlv att reva storen under segling, byta försegel under segling mm.

//Christer

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Segla jolle. Bra sätt att lära sej. Om du kan segla en avancerad jolle i 10 m/s kan du klara en kölbåt i de flesta väder och sjö. Själv har jag seglat mycket jolle och det var inga problem at vara skeppare på en 40 footare i 20 m/s på Stilla havet eller 15 m/s på en 55 footare i Grekland trots ovan besättning. Lägga till är då den största utmaningen, även om hamnen är skyddad.

 Johan

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag håller med att tilläggning är det svåraste momentet när det brallar i.

Hur i fridens dagar klarar man att på kontinentalvis backa in i en spilta när det blåser kuling från sidan? Vid en kuling och tilläggning i Glommen för några år sen fick vi göra ett flertal försök att komma in mellan Y-bommarna och skulle inte ha klarat det utan ett gäng på brygga och intilliggande båtar och ett par linor. Båten drar ju i sidled med flera knop och det blir svårare än att lägga till i Nissan.

Märk då att vi gick med fören in. Jag skulle absolut inte ha vågat prova med aktern före.

Vi hade en sidledes tilläggning i somras i styv kuling och fick göra flera försök. Sättet blev att hänga upp alla fendrar på en sida och gå med full gas upp mot vinden då annars fören togs av vinden och förde båten dit jag inte ville. I storm skulle det inte ha gått utan bräckta bord. Med alla fendrar ute kunde man dunsa in i båten vi skulle ligga intill utan att det blev några skador. Vi har som tur är en bra backeffekt  som är guld värt vid hamnmanövrer.

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Några synpunkter efter att ha läst hela tråden 

Har man problem med att få ner/reva seglen har man väntat för länge. En god regel är - i det ögonblick man första gången slås av tanken av att reva är rätt tillfälle att göra det. Inte vänta och se. Det är ju aldrig några problem att slå ut rev eller sätta mer segel om vinden visar sig vara för svag.

Pröva revning och andra jobb i halvhårt väder vid några tillfällen för att testa att allt funkar. Fundera ut en lösning som gör att man kan göra alla tänkbara jobb fastkopplad med en sele. Ha löplinor över däck. Det absolut värsta som kan hända är MOB.

Andvänd motorn. Det finns ingen anledning att utföra besvärliga manövrar och arbeten under dåliga förhållanden utan att utnyttja alla hjälpmedel man har till buds. Samma sak under segling i hårt väder - ofta kan det vara fördelaktigt att motorsegla. Det finns inget annat än möjligen en prestigevinst i att vara riktig seglare.

Rullgenua är inget lämpligt segel att använda i riktigt hårt väder, formen blir så dålig att det inte funkar att kryssa med. Seglar man ändå med revad genua är det dödsviktigt att skotpunkten flyttas fram till rätt läge i förhållande till revningen. Skall man segla mycket över havet bör man ha en alternativlösning, någon form av stormfock. Många båtar saknar också ett riktigt djupt rev i storseglet. Med en bottenrevad stor och en hyggligt stark motor som är driftsäker och har god aktionsradie kan man rida ut rejält dåligt väder till havs och kryssa långt bättre och lugnare än vad de flesta båtar klarar för enbart segel.

Biliggning funkar ofta bättre än man tror. Jag gör det ofta, i alla väder. För att reva, gå på toa, ta en liten rast och värma litet fika eller mat, navigera... Jag har gjort det på så olika båtar som min nuvarande ketch, på en Nauticat 33, och, förvånansvärt nog, en Jubilee 40 skärgårdskryssare. En båt behöver inte alls vara långkölad för att ligga bi.

Slutligen, riktiga stormar är lyckligtvis ovanliga. För få båtar och besättningar klarar överhuvudtaget att kryssa i storm. Ja, många har nog svårt att överhuvudtaget klara den psykiska påfrestningen av en riktig storm till havs i liten båt. Det krävs väldigt anpassade och effektiva segel för segling i storm och en väldigt målmedveten och erfaren besättning. Och det krävs en båt som är minituöst förberedd. De flesta semsterbåtar blir ett bokstavligt kaos även under en styv kuling ute på Östersjön.

För 8 år sedan hade jag oturen (fast erfarenhetsmässigt var det lyckosamt) att drabbas av storm under en segling från Liepaja i Lettland över Östersjön. Vinden var mellan 23 och 27 m/s och sjögången uppmättes till 4,5 m. Det händelsen gav mig en otrolig massa lärdom. Dels hur inkompetent man egentligen är trots att jag vid det tillfället hade över 35 års seglande bakom mig. Och hur liten en stor havskryssare på nästan 15 ton är. Och hur illa förberedd man egentligen är - trots att man är övertygad om motsatsen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hejsan!!
Nær man motorseglar kontrollera motortillverkarens rekommendationer hur mycket slagsida man får ha. Så inte oljepumpen kommer upp i det fria och børja suga luft istællet før olja.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En bra synpunkt. Oljenivån är viktig i sammanhanget och vet man att det kommer att luta när man motorseglar kan det vara bra att slå i en skvätt extra.

En båtägare berättade att han fått maskinhaveri vid sydlig motorkryss utanför Lindesnes i Norge. Motorn skar i den kraftiga lutningen. Det var en Volvo Penta MD2B. Troligen med lite för låg oljenivå. Han hade tagit motorn till hjälp för att pressa sig förbi den sista sträckan innan kursen blir mer på ost och han kunde få mer lösa tyglar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har egen bitter erfarenhet av problemet.

 

När jag var på väg hem från Danmark sommare 2007 fick jag känning av ischias. När jag på morgonen skulle gå från Österby på Läsö var det ganska illa. Jag startade motorn, lyckades kasta loss och satte kurs på Vinga. Att hissa storseglet brydde jag mig inte om, men jag rulladse ut Genuan som gjorde mellan 0,5 till 1 knops fartökning. Vid vinga västra angöring skar motorn. Har i efterhand förstått att det berodde på den konstanta lutningen under så lång tid. Olja hade jag kollat ett par dar tidigare och även fyllt på lite och när jag i efterhand kollade oljan låg nivån mettan streckarna på stickan.

 

Jag har praktiserat motorsegling tidigare, vid besvärliga passager, speciellt med min gamla havsfidra, men aldrig så länge.

 

tommy

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

De flesta motorer tål en konstant krängning av 20 grader, en del mer. Står i instruktionsboken. Motorsegling förutsätter naturligtvis att oljenivån är på max.

En del av poängen med att motorsegla är att man inte behöver pressa båten så hårt för enbart segel så hon gör framfart. Vilket kan bli oerhört påfrestande för båt, segel och rigg och inte minst besättningen. Om man ens klarar det. Motorseglar man istället minskar man segelytan så mycket att de blir en hjälp, inte mer och samtidigt hjälper till att stabilisera båten för att lugna rörelserna. Då blir krängningen måttlig och risken för smörjningsproblem obefintlig. 

Risken för motorskador är nog störst inomskärs och i skyddade vatten där man kryssar med stor konstant krängning i frisk vind och lånar motorn en stund för att vinna höjd - utan att minska segel och därmed krängningen. Sedan förvånar det mig att inte oljetryckslarmet reagerade innan motorn skar!

Jag har gjort motorseglat ett flertal gånger i dåligt väder. I stormen mellan Lettland och Gotland jag nämde i mitt tidigare inlägg gick jag för bottenrevad mesan och en liten lapp på den inrullade genuan för motor under ca 13 timmar. Alternativet hade varit att falla undan och hamna i Finland eller Estland istället för Gotland ett eller två dygn senare. Att hålla höjd och framfart för enbart segel hade vi haft mycket svårt att klara på två man, varav den ena var helt utslagen av sjösjuka.

Man vet aldrig vad som kan hända, så oljenivån skall alltid vara på max och man skall alltid ha gott om bränsle ombord, särskilt om man ger sig ut på en längre översegling på öppet hav. Trots alla möjligheter till goda väderprognoser kan man bli ordentligt överraskad. Vilket hände oss.

Att motorsegla är en etablerad stormtaktik och rekommenderas av många med stor erfarenhet. Men förutsätter naturligtvis att man har koll på smörjningen. Och har en bränsletank som är ren.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Risken för motorskador är nog störst inomskärs och i skyddade vatten där man kryssar med stor konstant krängning i frisk vind och lånar motorn en stund för att vinna höjd - utan att minska segel och därmed krängningen. Sedan förvånar det mig att inte oljetryckslarmet reagerade innan motorn skar!

 

Det pep nog som fasen men det hörde nog inte rorsman i vindens tjut. Ska tänka på det själv och fixa ett bättre larm. Instrumentpanelen sitter under en lucka i Forgusen och är svår att höra om det dånar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har haft litet av samma problem på min båt som har dubbla styrplatser med dubbla motorinstrument och startmöjligheter. Men bara en summer på inneplatsen, omöjligt att höra när man står ute, även i stiltje. Jag köpte en billig summer på ELFA för under hundralappen som jag parallellkopplade med en befintliga och gömde i luftventil för ett stuvutrymme. Ingen håltagning och den hörs i orkan!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...