Segla jordenrunt, båtförslag?

[loftis 0]

Jo de förstår jag självklart, fribordet är viktigt som tusan. Det är flera olika parametrar som skall räknas in för att få ut en bra värdering av sjöduglighet. Likaså för handelsfartygen, där vi räknar med GM m.m

 

Men min fråga i förgående inlägg, undrade jag om man kan jämnföra contessans sjöduglighet med de andra nämda långkölade båtarna? Generellt sett alltså, men tanke på vattenfylld sittbrunn, styrka i skrov/köl o.sv.

 

Tack

[contessa 1]

Om man tänker i tal så har dom flesta svenska långkölade båtar ett AVS på runt 125-135 grader så där är ju contessan överlägsen men det är ju bara tal däremot så är det betydligt bättre att gå på grund med en långkölad båt som du vet.även om contessas fenköl är relativ lång och helt ingjuten, min båt är fr. 1976 och är som ny under inga sprikor eller likn. skrovet är i ett stycke inga bultar som lossnar vilket är trevlig.

Därmed skulle jag säga att Contessan är minst lika säkert som svenska långfärdsbåtar, men det som är roligt är att hon faktiskt seglar mycket bra/snabb och ser bra ut  som är ju alltid en fördel.  jag letade länge efter en contessa 32 och har haft otroligt mycket glädje med henne i många år.
Svagheter har hon inga som inte kan åtgärdas jag har ett extra förstag som bara åker på vid långfärd sen skulle man kunna göra lite större självlänsar i sittbrunnen.
Nackdelar finns: hon är ju trångbod för att vara en 32 fotare och går inte alls att jämföra med en 32 footare idag dessutom så är djupgående på nästan 180 mycket här i sverige.  hon är inte skrovisolerad som najad eller HR.Masttopriggen är inte så bra i stockholms skärgård men toppen för långfärd det är inte så ofta jag seglar med storsegel utan bara med stora rullgenuan, mycket enkelt trevlig.
Lycka till med letandet efter din drömbåt jag kan avslöja; om jag skulle byta så skulle det blir en najad 343. det är min dröm kanske inte lika snabb men uuuu vilken svensk kvalite!

[Eilean 3]

Contessa skrev:

.....Om man tänker i tal så har dom flesta svenska långkölade båtar ett AVS på runt 125-135 grader....

 

Nu blev jag nyfiken!

Har du någon källa till dessa siffror då jag tycker de låter låga för typiskt långsmala båtar med hög ballastprocent.

AVS på 125-135 brukar ju presteras av litet styvare moderna AWB med betydligt lägre barlastprocent och högre formstyvhet. 

[contessa 1]

hoppsan, det ska står  fenkölade långfärdsbåtar jag menade att jämföra med rassy eller najad tex har HR34 ett AVS på 124 grader och en Najad 38 en AVS på 128Gr. givetvis har långkölade båtar ett något högre AVS men 160 låter mycket eftersom överbyggnader tex på en L32 är liten.

Jag tycker vi ska startar en ny tråd på det här?? kanske fler vet sin AVS och skulle kunna meddela det.
Har finns oxå en hyfsad bra räknare som fungera bra för fenkölade båtar men ska justeras upp för långkölade båtar www.sailingusa.info/cal_avs.htm
 
 

[johnez 0]

Hehe det sjönk inga 18 båtar i fastnet race

 

Sen att den seglar över atlanten på 10 dagar? Är den snabbare än VO 60 båtarna alltså!?

[contessa 1]

enligt wikpedia så är det 25 båtar av 303 som sjönk
över atlanten? ja en norsk tjej i båten aegir hon gick  från Cap verde - brasilien på 10 dagar och 10 timmar
 

[Eilean 3]

Nej. Enligt John Rousmaniere:

306 startade

5 sjönk

19 övergavs och bärgades senare.

194 bröt

85 fullföljde

 

Och Wikipedia säger samma sak (nästan). Jag tror Contessa blandar ihop med de båtar som senare bärgades.

 

Men i Contessans klass (klass V, 28-32 fot) startade 58, 2 sjönk, 7 övergavs och bärgades och 48 bröt. Contessan var den enda som fullföljde.

 

10 dagar över Atlanten låter litet osannolikt, skulle det vara vanliga traden Kanarieöarna-Karibien motsvarar det en snittfart på 12,5 knop...

 

Men så läser jag att det gällde C. Verde - Brasilien - det är en annan sak, betydligt kortare resa!  Hälften har jag för mig - nog så bra presterat i sådant fall.

 

Senast ändrad av Eilean | 31 januari 2008 | 23:35

 

Senast ändrad av Eilean | 31 januari 2008 | 23:48

[Greip 51]

Jättekul debatt. Eilean är alltid skoj att läsa, kunnig, välformulerad och aggressiv (och det är också beröm!)
En aspekt med långfärdsbåtar som inte är att förglömma förutom överlevnad och komfort till havs är betydelsen av rejäla tankar. Om man vill klara sig själv och vill ha någorlunda civilisation  går det åt  både rejält med vatten och diesel (och  tyvärr  watermaker hjälper inte - på oceansegling  vattnet måste finnas i verkligheten - inte som en förhoppning). I en normal modern semesterbåt med plats för en hel familj har kanske 120 liter vattentank och 60 liter dieseltank. Det är helt otillräckligt för de flesta och kräver att man använder massor av värdefullt stuvutrymme under kojerna till tankar av det ena eller andra slaget. Kölsvin att tala om finns ju inte numer. I en gammal hederlig långkölare eller halvlångkölare typ Enderlein-HR eller så finns gott om plats för dylikt under durkarna. Ett ton bunker är alls inte orimligt och ger liksom spelplanen för resten av båten. (OK jag vet att det finns dom som seglat över atlanten i stort sett i en Stortriss med en sexpack folköl som enda vätskeförråd).
Kvalitetsprestandabåtar som X och budgetbåtar som Bavaria är säkerligen utmärkta till det de är avsedda för. Men det betyder inte att de är bra för jorden-runt och det är inget konstigt i det och definitivt inget att skämmas över. Det egendomliga är snarare varför det finns 70-tals standardbåtar typ Monsun som bevisligen är alldeles utmärkta för extrem segling? Hu tänkte man då?
 

[Eilean 3]

Tack för de vänliga orden!

 

Jo, tankar är ett problem, vilket jag inser nu när vi letar ny och mindre långfärdsbåt. Jag har satt 500 l vatten som rimligt för våra behov och 500 sjömils aktionsradie för motor som krav. Watermaker har jag valt bort. Volymen diesel är litet beroende på motorstorlek, men lär hamna kring 3-400 liter med en 40 Hk motor.

Så din bedömning på ett ton bunker är ganska nära mina funderingar. (Idag har vi 550 l diesel,  500 l vatten i riktiga tankar 200 l i gummisäck som aldrig används hemmavid)

 

På 70-talet tänkte man inte fräsig segling i minst 8 knop dagtid mellan 10.00 och 15.00 och därefter marinaliggande resten av dygnet. Då behöver man inga sjökojer, man klarar sig med en skvätt vatten och små batterier - man är ju uppkopplad till el och vatten mer eller mindre varje dag. Och lagar man mat ombord sker det i hamn där pentryt står horisontellt och stilla. Eller så går man på restaurangen, vilket säkert 50 % av alla som marinaseglar i Portugal, Spanien och Medelhavet gör.

På 70-talet räknade man mer med att man ligger flera dygn till sjöss, däremellan ligger man för ankar, många gånger långt från bekvämligheter. Men iofs har ju många 70-talsbåtar rätt små tankar ändå - man gick betydligt mer sällan för motor på den tiden och att ha dusch ombord var rätt ovanligt. Men de båtarna klarar ju eftermontering av fler och större tankar i till skillnad från dagens plattbottnade kölsvinsfria båtar.

Som dessutom stoppar upp i fart om de lastas med ett ton.

[Gunga_Din 0]

Contessa's GZ-kurva är mycket imponerande......

 

http://www.co32.org/BOAT_SECTION/STORIES/FASTNET_STUFF/fastnet.htm

 

 

här är en annan inte direkt långseglare men damen's kurva imponerar

 

http://www.scanyachts.co.uk/290.htm

 

 

 

[ciaraud 31]

Eilean - varför har ni valt bort watermaker? Är de för dåliga och opålitliga? Jag tycker det verkar vara ett bra sätt att få vatten i båten även om man måste tillsätta mineraler om det ska drickas men jag har ju ingen erfarenhet.

 

Senast ändrad av ciaraud | 15 februari 2008 | 09:40

[Eilean 3]

De är dyra, särskilt om det skall vara någon kapacitet att tala om.

De slukar massor med energi, i praktiken måste motorn köras när man gör vatten.

De kan inte köras i förorenat vatten (hamnar, floder etc)

De kräver en hel del (dyrt) underhåll

De strular dessutom rätt ofta om de inte körs regelbundet och ofta

 

Watermaker är intressantare för långseglare som seglare i områden där det verkligen är långt mellan vattenkranarna, t.ex Stilla Havet.

Men vi seglar och kommer att segla mer längs kusterna och i regioner där vattnet i land oftast har hygglig kvalitet. Och även om det kanske blir någon Atlant-korsning klarar vi det lugnt med en god tankkapacitet.

 

Desutom skall man segla över oceaner måste man ändå ha en massa reservvatten - man vågar ju knappast lita på att motorn skall starta och watermakern funka mitt på Atlanten...

Så man kommer inte ifrån tankar ändå.

 

De saker som långseglare verkar ha mest strul med och som kostar dem mest reparationstid, dyra reservdelar och frustration är fast installerade dieselgeneratorer och watermakers.

Och bägge kan fungera rätt bra om man alltid använder dem på rätt sätt och tillräckligt ofta. Men verkligheten brukar inte se ut så.

[ciaraud 31]

Tack för svaret!
Det verkar ju faktiskt som om Watermakers krånglar en hel del när man läser berättelser från långseglare. De ska också vara djävulusiskt jobbiga att handveva om maskineriet inte funkar.
Kan kanske vara en ide att avvakta med att skaffa en tills man vet att man kommer att gå igenom Panamakanalen och i och med det kan bli i behov av mer vatten än tankarna klarar. Man kanske kan hitta en billigare på andra sidan atlanten.
Vi har massor av tid att fundera över både båt och utrustning för någon lång långsegling blir det inte förrän tidigast om 13 år då jag blir pensionär (och gubben 60).
 Tills dess väntar ett båtbygge och härliga seglingar i närområdet.

[Gunga_Din 0]

ett tips

 

http://www.watermakers.net/reverse_osmosis_desalination_systems_watermakers.htm

 

tror dom görs i Trinidad

[poppea 0]

Kolla på Franska båtar, jag har segla 30 år, nu från Frankrike till karaibien och mera, en Jeanneau, en gammal model first 35 är fantastik, det finns inte så många att köpa men det är min favorit, båten håller väldigt bra i storm. Men du måst veta vad du vill göra, många som kommer tillbaks från turen är bäsviken, de hade välja fel båt. En aluminium båt är bra om du gå på grund, aluminium deformera sig men håller. Vill du seglar lång bott fråm kosten då du välja en lång köl båt, om du vill inte vara bäsviken en båt med en köl att du kan lyfta (OVNI 31, 35) är bra, du gå i olika ankarplats, gå in up i floder, genom koail rev etc... Det finns inget båt som gör allt. En OVNI med sin lyftbar köl har varit bra en gång i biskail med 8 beaufort, du kan också gå in i olyka fjord i spanien eller portugal utan att titta på vatten nivå. Med ett spessiga köl du måst vänta att vatten nivå är bra för att passera deras trång passage med höga vågor. Men vilket stilla efter åt. Volum bensin att du ska använda bero på hur mycket elektronik du använder, du behöver nästan inget när du är lång bot fråm kursten, en kontroll varie dag är lagom, då baterrierana håller länge. En sol panel 35 w räker. Jag har köpt en generator som du koppla till propeller axel, den gå till 85 A det fongerade för att hålla kylskåpet kallt så länge jag hade köt i den. Och då och då för att få kallt vatten i min PASTIS 51.

 

Jag har en stort experience men kan inte hjälpa dig, det är ditt val, och varje val är bra eller dåligt, beroande av situationen just på en tid point. Havet andra sig hella tiden men dit båt blir det samma, kör på en båt som håller i storm, med alla materiel som är byggat på dessa du kanske blir blad när du ska träffa våggor som är 15 eller 20 meter högt.

Jag var i detta mellan Acores och Madera och när du är ensam i ratten, dit fru att grotta på golvet där näre och att alla är sjukt, det är du som håller båten och jag garantera att du ska hoppas att båten håller. Jag ska du göra med en HR som ha sitt finnas tyg ovenför cotpit sonder och som slå dig varje gång att du kommer up på vågorna, du kan inte släppa ratten och det tyg som slå halt omkring. Ta enkelt åt stark.

08.7181918@telia.com

[funny 0]

Hej, har just tagit det drastiska beslutet, pga sjukdom, att skippa min planerade långsegling, och sälja båten. Min historia kan kanske ge dig lite tips och ideer. Har ännu inte hunnit utforma ngn annons, (det tar emot!) men min historia finns på www.praktisktbatagande.se/.  Välj  båtprojekt i vänsterkolumnen, och klicka sedan på katastrofen.                                                                                            

 

[sgspia 0]

Jag har en fråga till Elean som oftast har vettiga synpunkter som dessutom vittnar om goda kunskaper. Du skriver en del nedlåtande om partialriggar, svepta spridare och backstag. Jag har haft en Najad 460 under ett flertal år med dessa brister och det har fungerat bra också i rktigt hårt väder. Jag har dessutom inre förstag som sätts när det är dags för storm focken och då använder jag backstagen. Du måste väl ha backstag om du skall sätta ett löstagbart inre kutter stag?

sgs

[Coffeman 0]

Magnifik Midget är en trygg och långkölad båt! Den har klassats som världens minsta havskryssare!

[Luffarn 8]

På min Vagabond har jag monterat ett inre löstagbart förstag. Jag valde att sätta det bara 40 cm från masttoppen av två anledningar. Så högt håller masten utan backstag, annars kan den gå av enligt Seldéns. Den andra anledningen är att jag vill få så stor yta på x-focken som möjligtm det nedre fästet har jag längst fram på skrovnäbben, med rullgenuan utanför på peket. Somliga sätter det nedre fästet i ankarboxens akterkant, det ville inte jag, det tar ju också på segelytan. Med x-fock och stor seglar min Vagabond helt suveränt, det behöver inte heller blåsa så mycket. I kuling räcker det att reva första revet av storens tre rev. Båten är så välbalanserad att jag kan styra med enbart lillfingret på rorkulten i hård vind. Lovgirighet existerar inte.

I läns kan jag saxa x-fock och rullgenua. Det lilla jag hittills har seglat så har jag spirat focken med en bom och skotat rullgenuan nästan längst bak på båten, då flaxar den ut ganska långt utan bom. Att ensam hantera en så lång bom som genuan skulle böva känns för farligt. Skulle det börja blåsa utav h-e kan jag ju rulla in genuan mer och mer och till slut segla på enbart focken, i medvind tål den nog focken i nästan storm.

Med skena och självslående fock är Vagabonden en grymt fin båt att kryssa med. Lugna fina rörelser i sjön. Den har så pass hög rigg, 15 meter över vattnet, och stor segelyta att den pinnar på bra även i lite lättare vindar, där är den säkert vassare än andra långkölare.

Kölen är på 2550 kilo, 45% av deplacementet, och går 170 cm djupt, det gör den väldigt stadig. Rodret är stort som en skithusdörr så hon svarar mkt bra på roder, det går även att backa och styra lite längre sträckor.

Utan kutterstag och med enbart rullgenua blir Vagabonden överriggad och med den stora genuan inrullad till hälften en ganska medioker hårdvindsbåt, men med dubbla förstag är det en superbåt för tre personer att långsegla i.

[tobbo166 10]

Tänker köpa långfärdsbåten om tre år ca. Idealiskt skulle vi vilja ha en 36-fotare med akterruff som man kan gå in i utan att gå ut via sittbrunnen. Läste:

http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kosterbåt

 

First, benetteau m.fl. känns inte aktuella utan hellre typ Allegro 33. Rejäl båt. Men de där kosterbåtarna må vara ack så bra men de är gamla. Läser f.n. Beth Leonards bok "The Voyager's Handbook". Ett par saker hon trycker på är att man ska inte köpa för gammal båt, och hon ger exempel på vad hon anser ska åtgärdas: "båt äldre än 20 år - byt hela riggen". Så om man köper en Allegro 33 får man byta ut allt typ. Lite jobbigt. Hon verkar inne på samma linje som någon ovan dvs att tävlingsbåtarna inte är styva/starka nog i oväder.

 

Letar även checklista för vad exakt man ska göra när man långfärdsrustar en båt, håller på att lära mig vad man ska göra. Nån som har tips, har precis börjat googla men inte hittat så mycket.

 

Idealiskt skulle jag vilja köpa en långfärdsrustad båt som ej utfört världsomseglingen, tex pga skilsmässa eller dylikt. Slippa stora delar av långfärdsrustandet vore bra i mitt fall. Stämmer det att man bör passa sig för båtar som gjort världsomseglingen? Sägs vara mycket slitna?

[tobbo166 10]

Lite sugen denna

http://www.batagent.se/1723

 

Allegro 33 är nog vettig om man plöjer ner 100000-200000 kr på att fräscha upp och långfärdsrusta den men den har inte ratt. Vill ha ratt på nästa båt, helst. Dehler verkar vettiga? Kanske 36 fotaren så man får ratt. Men gillade priset på 34-fotaren... Hittar jag en Dehler 36 för det priset så sålt jag till.

 

Stålbåt då? Plast är ju inte så vattentätt och styvt som man kan önska.

Redigerad 23 Juni , 2014 av tobbo166

[bhemac 2 859]

Läs Eilean's INLÄGG tidigare i denna tråd. Det är en bra sammanställning över vilka egenskaper en långfärdsbåt bör ha. Egenskaper som de flesta med erfarenhet av segling på öppet hav delar. 

Funderar  man på att köpa en långfärdsbåt så bör man kolla om den uppfyller kraven.

[tobbo166 10]

Kikar på era tips nu. Hittade:

http://www.scanboat.com/se/BoatSaleGallery.asp?strSagsNr=14003368&nImageIndex=10

 

Snygg ju! Finns det några nackdelar med att den är så gammal och smal? Vad behöver jag antagligen fixa till innan ARC och vad kan det kosta ungefär?

 

Pga tre småbarn med så håller jag med Eilean om det mesta säkerhet före fart tex. Contessa 35? Men hur är det med gamla båtar egentligen!? Farliga?

Redigerad 23 Juni , 2014 av tobbo166

[tobbo166 10]

Colin Archer. Så himla cool. Nu ska jag börja söka på blocket. Vad har den för gz tal?

[melle 7]

Colin Archer och Hans Christian....finfina långfärdsbåtar som visserligen inte är snabba, men oftast väldigt välbyggda och rejäla. 

[Gaidin 298]

Jag hade också önskemål om akterkabin med ingång från ruff OCH däck. Det slutade med en Najad 343.

 

Alternativet kan ju vara Najad 360 som har samma layout och kan fås från runt 900.000kr. Vet inte om det är inom din budget men skall du köpa om några år kan du ju bevaka prisutvecklingen och se om den kommer ner.

[robert99 64]

Eller en MAXI 108. Finns flera som har seglat jorden runt

[hasse_A 36]

Allegro 33 är nog vettig om man plöjer ner 100000-200000 kr på att fräscha upp och långfärdsrusta den men den har inte ratt. Vill ha ratt på nästa båt, helst.

 

Jag anser att en av fördelarna med Allegron är just att den inte har ratt. Jag vet inte hur många gånger jag läst om långfärdsseglare som har haft problem med sina rattstyrningar. Dessutom sitter rodret väl skyddat bakom kölen, har inget uttag för propeller och därmed ingen "brottanvisning". Hur mycket "rattat man" när man seglar över större hav ? Jag låter i all fall  vindrodret sköta kurshållningen.

 

Editerat 15:30.

 

Idag kan man läsa detta på noonsite : http://www.noonsite.com/Countries/Seychelles/indian-ocean-seychelles-three-people-rescued-from-stricken-yacht

 

En fördel med utanpåliggande roder är att även om man blir av med det så sjunker knappast båten.

 

 

Redigerad 27 Juni , 2014 av hasse_A

[bhemac 2 859]

Nästan vilken båt som helst kan tex korsa Atlanten, läs om Tinkerbelle som seglades över Atlanten. Det gick bra. Men var det bekvämt? Bra käk, hygglig hygien, kändes det tryggt och trivsamt? Där skiljer det väldigt mycket mellan tex snabba, nervösa båtar och tyngre, väl beprövade konstruktioner som också kan lastas med allt som behövs. Allegron är en sådan båt, likaså 343:an. Man kan ha tur med vädret, man kanske slipper uppleva en storm. Men när varningarna om storm kommer så är det skönt att ha en båt som tål det.

[melle 7]

Angående rattstyrning och problem....se till att ha en autopilot monterad under däck. Går kablarna av till styrningen kan autopiloten styra.