minskad friktion

[lindahl89 0]

Hej. jag har hört att man kan ruggla upp ytan på skrovet för att minska friktionen mot vattnet. är det någon här som vet om detta stämmer? och kanske till och med vilken ytjämnhet friktionen minskar?

M v h Andreas

[hansalo 1]

Har inte hört att man kan rugga upp skrovet men det finns olika bottenfärger som är snabbare än andra.
Från www.lefant.se finns en färg som heter X3 RACING. Har seglat mot en X102 i två år nu som använt den färgen och den ser vass ut, färgen ger en yta som är lite skrovlig som gör att vattnet släpper bättre. En annan polare använder GOGO-fast på sin omålade 2.4 och det ger resultat. 
Det är ganska dyra färger men om man är en inbiten tävlingsseglare bör man prova. För gemene motorbåtsägare eller familjeseglare spelar det nog ingen roll. Det är viktigare att ha en bra bottenfärg som det inte växer på.........
/ 

[Nitro 2]

Sorry men jag håller med hansalo.

 

Skrovytan skall vara så slät som möjligt. mvh/Nitro

[Motvind 0]

De lärde tvista om detta är väl mer en rättvisande kommentar...
Det måste finnas en anledning till varför man våtslipar botten med  800-1200 papper. och varför vissa har omålad polerad botten...
 Kan/får man ta upp båten mellan seglingarna ska tydligen våtslipat vara bäst.
Om båten måste vara kvar i sjön är polerat bäst. varför?. Jo det fastnar mindre smuts på en polerad yta och det ger bättre resultat dag 2 och framåt. 

[Gäst Kalman]

Kan inte låta bli att komma med en kommentar ang hur slät ytan skall vara.
För ett antal år sedan gick jag på en fristående kurs på KTH om båtkonstruktion.Bla tog man naturligtvis upp storleken av den sk våta ytan. Mer yta-- mer broms. 
Det finns i princip två sorters friktion. Det ena upptstår en sk laminär strömning efter skrovsidan. Grovt förenklat kan man säga att det finns ett lager med vatten väldigt nära båten. Det vattnet står i princip stilla. Sedan finns ett annat mycket tunnt lager med vatten som sitter kvar på skrovet. Mellan dessa lager finns ett tunnt lager med vatten som vi kan jämföra med rullarna i ett rullager. Därav laminärt
Så här långt är det inget svårt kanske. Men man får inte störa den laminära strämningen för då går det trögt. 
 Då uppstod frågan om hur stor ojämnhet man kan ha innan man stör den Svaret kom snabbt och kort. Ungefär som tjockleken av ett hårstrå i penseln man målar med.
 Hela den fullpackade hörsalen brast ut i ett stort gapskratt. http://www.maringuiden.se/js/tiny_mce_209/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif\ border=\0\ alt=\Laughing\ title=\Laughing\ />http://www.maringuiden.se/js/tiny_mce_209/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif\ border=\0\ alt=\Laughing\ title=\Laughing\ />http://www.maringuiden.se/js/tiny_mce_209/plugins/emotions/images/smiley-surprised.gif\ border=\0\ alt=\Surprised\ title=\Surprised\ />
Det såldes inga VC-17 bottenfärger den kvällen till deltagarna var så säker.
 Visst, en slätare botten minskar tjockleken på det laminära men verkan är inte ens marginell. Om en färg har ett motstånd på (hittar på låtsas siffror) på säg 0,001 och en annan på  0,002 så är klart den första 100% bättre! Men man måste upp i kanske 0,1 innan det ens märks. Att skota en centimeter bättre under några minuter ger mycket större effekt. Det är kontentan av det hela.
Rätt elller fel, döm själva, det är i varje fall vad jag har lärt mig .
Hälsningar,
Kalman
PS fast man kan polera akterspegeln i händelse av att........ja andra orsaker....http://www.maringuiden.se/js/tiny_mce_209/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif\ border=\0\ alt=\Smile\ title=\Smile\ />
 
 
 

[guestsson 485]

Jag gjorde mitt ex-jobb på en elektronisk gasflödesmätare och läste i samband med detta lite strömmingslära. Det hela gick ut på att konstruera ett chip (kiselbricka) som direkt skulle kunna funka som flödesgivare i ett rör. Vad jag minns var att flödet intill en yta alltid är laminärt och proportionellt mot bulkflödet oavsett om bulkflödet var turbulent eller ej.

 

Den låga hastigheten vid ytan (närmast ytan står det still) bromsar det totala flödet. Ett sätt att bryta (minska) detta laminära skickt var att inom rimliga gränser ge ytan en grövre struktur. Detta lär vara anledningen till att golfbollar är knottriga. Detta handlade om gasflöden, men i princip borde det gälla även för vätskor. Tidigare svar tyder dock på att det inte spelar så stor roll. 

 

Flödesmätaren visade sig för övrigt att fungera utmärkt, men jag har inte sett att det blivit någon produkt av den. Jag ville redan då att den skulle användas för optimering av bränsleförbrukningenn för just båtar, men alla mätningar jag utförde var på gaser.

[albin25_anna 0]

Hej Grabbar

Angående laminär strömmning så kan ni studera hur man gör när man skjuter upp

robotar från u-båtar

 

Man kan inte komma ifrån de strömmarna men man kan minska friktionen

med att tillföra ett skikt med ett annat matrial tillexempel:luft, kväve,skumbildande tex diskmedel,etc.

[Motvind 0]

 

Nu har motorbåtsnissarna vaknat ur bensinångorna http://www.maringuiden.se/js/tiny_mce_209/plugins/emotions/images/smiley-foot-in-mouth.gif\ border=\0\ alt=\Foot in mouth\ title=\Foot in mouth\ />

Regel 53 säger:

En båt får inte spruta ut eller släppa ut något änme såsom en polymer eller ha

särskilt strukturerade ytor som skulle kunna förbättra karaktärern på vattenströmminingen

inom gränskiktet.

Så var det ur världen!!

 

 

Senast ändrad av Motvind | 02 december 2007 | 10:34

[westerly 1]

Hej

 

På -70 talet då jag var aktiv jolleseglare var det

två läger; Mat eller Blankt och som sagt regel 53

utesluter de flesta andra alternativ.

Vad jag minns kunde vi inte märka någon

praktisk skillnad. Däremot av svordomarna vid

stagvändningar och rundningar och

spinnackersättning och. och. och kan jag bara

konstatera att övning i dessa manövrar torde

ge ett betydligt bättre utbyte när det gäller att

komma först. Sen är det ju otvivelaktigt roligare

att segla än att stå och gnida på båtbottnen.