Bavaria tappar kölen.

[GustavB 9]

Att garantin inte gäller vid grundstötningar är ju för mig ett tydligt tecken på att båten inte är byggd men tanke på att den kommer att gå på grund. Är det så det är och skall vara nuförtiden? Hur är det med garantin från andra båttillverkare?
 
En båt som seglas med och används kommer att gå på grund. Att man idag bygger (och köper) båtar som inte tål det är för mig svårt att förstå. 

[oceanis 2]

Har erfarenhet av både Bavaria och Beneteau och jag kan garantera att om någon av dessa kan stå på sin egen köl så är det Beneteau. Bavarian har ett en annan skrovkonstruktion och är ganska mjuk i skrovet vilket gör att detta gärna sviktar in där man sätter stöttorna.

 

Skulle vara otroligt intressant att få en förklaring av leverantören av Bavaria hur det är möjligt att de rostfria kölbultarna kan skjuvas av i infästningen till skrovet som är av plast.

 

Tror ni fullt och fast på att man skulle kunna tillverka en stor sax av plast som skulle kunna klippa av gängad stång som är minst M12 men troligast M16????????????

[x-mannen 1]

Var på en föreläsning av en försäkringsbolags representant från Alandia (tror jag det var). Han belyste också att just Bavaria borde säljas med speciell vagga som båten kunde hänga i då den inte håller i längden för att stå på kölen. Speciellt 30:an ansåg han vara ett problen då den dessutom är väldigt baktung. Kan nämna att han också efter lite påtryckning om vilka båtar som var mest skadedrabbade/skadade vid grundstötningar pekade ut två modeller. Ja just det Bavaria, men överaskande nog också Dehler.

 

Nu är det kanske så att Just Bavaria drabbas för att det är fler nybörjare som köper denna båt pga pris. Därav också större misstag.

 

Har också hört om en Bavaria 38 som tappade kölen utanför Grebbstad på väg hem från transport från Kiel till Oslo. Kölen låg på grundet och bärjades och återmonterades.

Hörde histirien från en Norsk vän som har just en Bavaria 38 och det var hans kamrat.

 

(Men det är farligt att kritisera Bavaria då det är ett känsligt släkte de där Bavaria ägarna.)

 

Jämför Vega seglarna på 70-talet. Spot och spe fick de stå ut.

[forgus31 139]

Beträffande kölbultar som går av så var det ju inte så.
 
Det var nedre delen av kölen som lossnade, liknande vad som höll på hända på båten i fenixens inlägg.
 
Köl som verkligen kan gå av! Det finns inte i sinnet att en köl kan gå av men nu finns det där. Alltid lär man sig nåt.
 
Beträffande tidigare erfarenheter av miss i kölkonstruktioner och infästningar så gjordes ju alla Maxi 77:s kölinfästningar om när man upptäckte att de inte höll när det gick lite för fort in i graniten. Det var nog så självklart på den tiden.
 
Jag har kört 77:a med fullt ställ inkl. spinne in i berget och kölen har hållt.
 
Det är bara att ta i lite extra när man bygger.
 
Mångfaldig säkerhet används när det är frågan om att liv kan spillas. Bör även gälla flytetyg som används av ett tvärsnitt av befolkningen. Många utan yrkeserfarenhet. I amerika kan advokaterna och den olycksdrabbade få otroliga vinster av ett sådant konstruktionsmisstag som det som hände med Match 42:an.
 
Med de stora plåtar man lagt in i 42:orna blir det nästan ännu värre när det väl händer, dvs att kölen försvinner. Båten slår runt och luften pyser ur luftkudden på några sekunder. Den håller ju annars båten flytande uppåner och man kan ta det ganska lugnt med att rädda sig själv. Bättre då med den kölen vars nedre del försvinner. 
 
Kanske en konstruktion som man får se mer av på båtar med svaga kölinfästningar. Att nedre delen förses med brytpinne eller friktionskoppling och svänger upp som på en jolle.
 
Rodret följer efter på likn. sätt.
 
Borde inte fördyra speciellt mycket och ge lägre försäkringspremier.
 

[Peter_K 4 210]

Forgus 31 skrev:

Beträffande kölbultar som går av så var det ju inte så.

 

Jo, det var just precis så det var med den norska 38:an! Både enligt svenske importören i artikeln i Båtliv samt i någon annan artikel jag sett tidigare. Match 42:an fick ju hela botten uppsliten, 30:an det länkades till hade skador på själva kölen och jag har sett bilder någonstans på bortslagna bitar ur kölen på någon annan båt.

 

Så, frågan kvarstår - hur i h-e kan kölbultar skjuvas av mot plast?

[oceanis 2]

Du måste nog läsa senaste Båtliv för där utalar sig leverantören av Bavaria !!!!!

Han talar tydligt om att bultarna skjuvades av och att kölen satt fast emellan två stenar på grundet och kunde bärgas efteråt.

 

Varför tror du att du har mer rätt än leferantören och vet att något annat hänt som inte han inte vet? Varför skulle man bärga en avslagen köl eftersom den delen inte går att fästa igen utan man måste gjuta en ny köl iså fall ??

 

Per

[forgus31 139]

OK, jag ger mig!
 
Min föreställningsvärld har rasat samman och jag måste hämta in nya kunskaper hela tiden.
 
Innan jag läste att kölen med två fenor efter varandra med bulb nedtill som skadats och fick bytas ut hade jag inte i min vildaste fantasi kunnat tänka mig att en köl kan gå av.

 
Så genast samma dag skjuvas kölbultar av så hela kölen försvinner. 
 
Det blir för mycket nytt på en gång för en gammal man.
 
Har inte tillgång till artikeln i Båtliv men jag tror dig. Jag tänkte inte på den artikeln utan på
 
http://hafsorkestern.se/grunt/.
 
Jag tror inte på skjuvning (klippning) av bultarna mot en ren plastbotten, möjligen mot stålbalkar.
 
Utmattningsbrott på kölbultar säkert uppstå om det är svajköl pga av att bultarna inte förspänner tillräckligt mot en rätt styv bottenplatta, balkar eller uppdstyvande inre brickor/plåtar. Så länge botten är mjuk och rör sig klarar sig nog bultarna men om botten styvas upp på något vis blir påkänningarna större på kölbultarna och måste ökas i antal eller dimension. 
 
 
 
 

[Strega 1]

Jag fick höra det här av en källa som jag trodde var säker, det gällde någon båtklubb i Saltsjöbaden, Man får förtsås akta sig för att generalisera utifrån enstaka uttalanden, det kan vara så att situationen med för mjuk botten gällde någon viss Beneteau i jämförelse med någon viss Bavaria. Det kan vara ägaren som inte vågade garantera att båten tålde en viss behandling eller att båtklubben frånsade sig ansvar för ev. skada vid torrsättning. Både Beneteau och Bavaria har ju tillverkat väldigt många modeller och storlekar under åren.

Väldigt stora båtar kan ju också vara allmänt problematiska vid upptagning enbart pga av sitt deplacement.

 

Vad gäller bultar som skjuvas av så är det stor skillnad på plast och armerad plast, där hållfastheten är jämförbar med stål. Jag tror att något blivit fel med Bavarias köluppbyggand, i ivern att göra en hållbar köl (tysk grundlighet) har man kanske tänkt fel på någon parameter.

Ibland är en någorlunda elastisk konstruktion mer hållbar än en styv och hård.

[nirilli 0]

Jag tror att felet med Bavaria är att andra saker är viktiga idag. På 70 talet i vårt land byggdes båtar och bedömdes efter en annan mal än vad som används idag då var dom flesta seglarna unga och det som var viktigt var seglings egenskaper (om båten hade lyckats på kappseglingar) och sjösäkerhet. Seglingen sågs mer som camping där comforten offrades på maritima grunder. Numer köper man båt utifrån sommarstuge perspektivet är boende comforten bra fungerar båten i hamn. Om båten inte kan kryssa så kör vi väll motor bara vi bor bra. Motorerna är större idag och orkar ta fram båten i alla väder.De debatt som rådde på 70 talet om svajkölar och båt tillverkare att slå ihop om dom inte hade bra rykte om sjösäkra båtar den finns inte idag. Idag fokuserar båt pressen på böjlimningar och fanertjocklekar och kojerna allt invändigt i båten. När Jeppeson på X båtar presenterade X 35 an skrev en Svensk båttidning en lång artikel om hur väl kojerna var vädrade underifrån men inget om hur båten seglade eller var sjösäker. Jag seglade 3000 sjömil i somras. Mestadelen kryss i hård vind (det känns som om det var så). Visst är det härligt att bo bra men det viktiga är att båten går att lita på till havs.

 

[Strega 1]

Du har en poäng där, snart säljs väl vissa båtar med varningstext : Denna båt är i första hand avsedd för övernattningar och kortare färder i skyddade vatten, segling över öppet hav sker på egen risk och med bortfall av båtens garantier .

 

(Tack för denna tråd, nu är jag kapten !  ;-)  )

 

Senast ändrad av Strega | 28 november 2007 | 14:17

[Peter_K 4 210]

...är det inte just det som CE-märkning klass D betyder..? :-D

 

Senast ändrad av Peter_K | 28 november 2007 | 16:08

[Strega 1]

Nu kom jag på det, CE-klassningen A eller B klarar väl alla båtar i dag, men man skulle behöva en ytterligare klassning som tar fasta på t.ex. seglingsegenskaper, förmåga att klara överfallsväder och inte minst förmåga att segla i skandinavien (grundstötning och bekväm/säker landstigning). Sen skulle det behövas ett skönhetsråd för båtar också men klarar vi väl här på Bryggsnack

[Kjove 1]

Angående bottenkonstuktionen på beneteau.

Jag håller just nu på att laga en sådan.

Denna består av ett skrovlaminat i vinylester som är en plast av bättre sort varvat med rowing och huggen matta enligt konstens alla regler och en tjocklek på c:a 15mm.

Invändigt mot detta limmas en innerlinemodul/balk c:a 20mm tjock tillverkad i form med ett limspackel.

Glappet mellan balk och skrov är c:a 30mm och endast bitvis fyllt med detta limspackel.

Denna modul är i denna båt inte lika seriöst laminerat som skrovet utan består enbart av rowingmattor och luftblåsor.

Detta medför att kölbultarna komprimerar och till viss del skapar kross skador i laminatet runt kölbultarna.

Detta medför mycket omfattande arbete vid repareration av dessa båtar.

Men om man väl har fått denna reparation gjord på ett seriöst sätt så har man fått en ganska bra båt.

Förrutsatt att reparatören vet att använda rätt material och inte en vanlig polyester som i våra egna båtar byggda på orust.

Denna polyester förenar sig nämligen dåligt med vinylester.

Detta uppenbarade sig i denna beneteau som jag nu håller på att reparera.

Denna var nämligen reparerad med vanlig polyester vilket fick plockas bort då den till stor del låg lös.

Men om man ser det så här.

Du köper en Beneteau till ett något bättre pris än en Hr t.ex.

Du får betydligt mera båt för pengarna.

Detta läser man ofta tycker jag.

Gör det då, och stå själv till viss del för konsekvenserna då det går sönder.

Eller betala lite till och köp en båt som håller.

Detta skulle försäkringsbolagen kunna införa i villkoren, och på så sätt kunna sänka premierna kanske.

Och vi reparatörer kunde få fria händer att utföra reparationer på ett korrekt sätt.

Det händer att man blir tillsagd att göra så lite som möjligt då detta anses som konstruktionsfel.

Och om reparationen sedan bryts upp igen så är det reparatören som får skiten och får leva med ryktet som fuskegubbe.

Jag har utfört reparation för Atlantica där man sagt att båtägaren får stå för den del av arbetet som kan anses som en förbättring och försäkringen täcker själva skadan.

Båtägaren har då fått en riktigt bra båt och försäkringsbolaget är nöjda och jag med.

Jag skulle gärna se kommentarer från fler reparatörer i denna tråd, och vad dom tycker.

 

Senast ändrad av Kjove | 19 januari 2008 | 00:52

[staalis 0]

Att jämnföra en modern båt med vad som bygdes på 70-talet haltar väl en hel del.

Då bygde an båtar mycket efter att vi lägger på lite extra så att vi vet att det håller.

Men Bavarian är ju bygd efter de normer som man bygger allt idag.

Beräkna varje del för att få den så optimal som möjligt.

Om jag ska dra en paralell med Volvo så hade de på 70talet ordentliga kofångare som kunde trckas in nästan 1 dm utan att bilen eller kofångaren skadades. Stöter du mot idag med en ny volvo så är du ett antal tusenlappar fattigare när plastbitarna yr runt motorhuven.

Bavaria är nog det som kommer Båtar som är bygda för att seglas och framför allt vara bekväma men absolut inte något att krocka med.

Att båten är optimerad syns ju på priset.

Som med alla andra produkter fins det olika segment likaväl som Skoda och landrover inte ligger i samma segment inom bilbranchen.

Jag kan bara tycka Bavaria känns som mycket båt för pengarna men det är en skoda om jag ska använda mig av billiknelser

[oceanis 2]

Det var väl en Bavaria tråd.........och inte en Beneteau tråd eller...????

 

Byggsättet på Bavaria och Beneteau skiljer, likaså skiljer dessa båtar sig från tex Sweden Yachts sätt att bygga. Trots det har jag sett den sist nämnda efter att ha gått på i 5-6 knop, en reparation som kostade mer än 400 tusen att reparera-

 

Det är nog inte så stor skillnad på kostnaderna oavsett vilken båttyp som går på. När det gäller båtar som har fenköl vilket till största delen gäller nyare båtar så blir skadorna stora oavsett märke.

 

All belastning och kraft koncentreras vid grundstötning till en och samma punkt i botten precis bakom kölen vilket kommer att få till följd att skrovet skadas i denna region. Detta gäller alla och får samma påföljd för alla båtar.

För att reparera på ett riktigt sätt måste stora delar av inredningen plockas ut vilket drar enorma kostnader därav de stora beloppen vid reparation.

 

Sen är det ju så att det finns enormt många fler Bavarior och Beneteau båtar så statistiskt sätt bör vi ju se fler sådana på reparationsvarven än tex båtar från Sweden Yacht, då dom inte levererar så värst många per år.

 

Inlägget tar ingen ståndpunkt för eller emot Bavaria utan har bara en åsikt om att det börjar bli lite tjatigt att höra hur fantastiskt bra alla gamla svenska båtar är, för dom kan man tydligen misshandla hur mycket som helst utan att det händer något. Tror vissa uppenbart......!! 

 

Att tycka att det är bättre med polyester som våra egna båtar är byggda av på Orust verkar väl lite att ta i eller samma som att tycka att det var bättre förut minsann....-

Polyesterplast är billig och har haft stor användning inom båtindustrin under många år dock är väl inte detta ett likhetstecken om att det skulle vara bäst. Epoxy är tex en av de mest avancerade matriser man använder i dag. Dess mekansika egenskaper är mycket goda, men priset är högt och epoxy är starkt allergiframkallande, varför stora krav ställs på arbetsmiljön vid hantering av epoxy.

En tredje typ som fått stor användning på senare tid är vinylester, vilket kemiskt sett något förenklat kan sägas vara en kombination av polyester och epoxy. Vinylester har bättre mekaniska egenskaper än polyester, men är inte lika aggresivt som epoxy vad gäller allergier och miljö. Därför är det nog snarare ett modernt sätt att få en stark konstruktion med andra egenskaper typ låg vikt på skrovet. Att det krävs olika metoder att reparera och att inte blanda olika material utan att veta vad man gör har inget med att båtarna typ Beneteau skulle vara sämre än de på Orust byggda. Det är möjligen bara ett bevis på att den som reparerar kommer från Orust och tror att allt som kommer därifrån är bäst.

 

Påstår Per

[nirilli 0]

Det är aldrig bra att jämföra bil och båtar. Om jag köper en extrem lågpris bil och den går isönder då får jag gå hem. En båt som tappar kölen är en fara för liv det får inte hända.

Båtar som vi tar ut hella familjen i måste vara sjövärdiga. Det handlar inte om Orustlyx kontra lågpris. Det finns mycket i en Najad och en Hr som jag är berred att avstå ifrån men inte sjövärdigheten.

[jano 0]

 

Per skrev:

 

Det är nog inte så stor skillnad på kostnaderna oavsett vilken båttyp som går på. När det gäller båtar som har fenköl vilket till största delen gäller nyare båtar så blir skadorna stora oavsett märke.

 

All belastning och kraft koncentreras vid grundstötning till en och samma punkt i botten precis bakom kölen vilket kommer att få till följd att skrovet skadas i denna region. Detta gäller alla och får samma påföljd för alla båtar.

För att reparera på ett riktigt sätt måste stora delar av inredningen plockas ut vilket drar enorma kostnader därav de stora beloppen vid reparation.

 

 

Jag håller inte alls med. Det är stor skillnad på båtar hur dom tål grundstötningar beroende på konstruktionen på kölinfästning och skrov.

 

Tex: Kan nämna X-båtarna mfl som har stålram i skrovet håller betydligt bättre för grundstötning än båtar utan (dock är kostnaden om ramen skulle skadas betydligt större än utan).

Nu börjar det bli vanligare med denna typ av förstärkning, tex Arcona (som vad jag hörde också skall levereras med krock kudde som standard samt Salona, Dehler har liknande i kompositmaterial.

 

Men att påstå att alla båtar tål grundkänning lika är lika sant som att alla bilar är lika säkra att krocka med.

 

/// J-O

[oceanis 2]

Nja.......du har alldeles rätt i att det skiljer en del. Och jag vet om att det finns några tillverkare som kör med stålram i sina konstruktioner. Och precis som du själv skriver så är det förenat med stora kostnader och antagligen enorma den dagen ramen måste bytas.

 

Om vi först tar min grundtanke med inlägget så var det ett inlägg för att bemöta tron på att allt svenskt från Orust är bra och allt annat dåligt. Vilket tycks vara en uppfattning som delas av många. Är det inte det ena så är det det andra. Nu senast i det inlägg jag bemötte var det fel plast man använde om jag nu skall hårddra det hela. Och inlägget får man uppfattningen att nya material är sämre för att de blivit felreparerade.

 

Jag tror att en grundstötning i rejäl fart 6-8 knop gör skador på båtar med fenköl av sådan art att det är förenat med mycket stora kostnader. En normal reparation idag ligger på ca 300-500 tusen på båtar med fenköl när skrovet fått tillsynes små skador. Det är oavsett om den är tillverkad på Orust, Frankrike eller i Tyskland.

 

Vet inte hur jag skall tolka din mening Men att påstå att alla båtar tål grundkänning lika är lika sant som att alla bilar är lika säkra att krocka med. Jag påstår inte att de tåler grundkänning lika bra, jag påstår att de tar stor skada av grundkänning oavsett om de är tillverkade på Orust eller någon annanstans. Att du skulle klara dig från skador när du går på hårt bara för att du har en stälram är nog en tveksamhet. Skador får du och dom är inte billiga att reparera. Det är naturlagar som bestämmer det hela. Om du plötsligt skall gå från tex 6 knop ner till 0 knop med en 8-10 tons segelbåt så måste energin tas upp någonstans och även om du fördelar ut denna med hjälp av en stålram så är det något som skadas. Kanske inredning eller annat.

 

Tillverkningssättet som tex Beneteau använder med en inplastad innerliner/modul har också sina förtjänster. Det finns inget känt fall där en sådan båt tex tagit så stor skada att den förlist pågrund av grundkänning även om skadorna blivit omfattande att reparera.

 

Så än en gång det finns förtjänster med olika konstruktioner, för och nackdelar finns det med allt.

 

Per

 

Senast ändrad av oceanis | 25 januari 2008 | 17:22

[Strega 1]

   Jag tror att en grundstötning i rejäl fart 6-8 knop gör skador på båtar med fenköl av sådan art att det är förenat med mycket stora kostnader. En normal reparation idag ligger på ca 300-500 tusen på båtar med fenköl när skrovet fått tillsynes små skador 

 

Var kommer den siffran i från ? - Det skulle betyda att en 70-80 tals båt skulle få gå till skrot, jag har aldrig hört talas om något sådant fall.

[jano 0]

Ja håller med Strega att siffrorna låter orimligt höga men oavsett det så måste jag vidhålla att det skiljer på båtar. Tex en grundstötning med en lätt båt ger mindre energi som skall stoppas upp. Detta medför att en lätt båt kan vara svagare i uppbyggnad än en som är tung.

 

Två lika tunga båtar som grundstöter på samma sätt i samma fart skall hantera samma energi. Skadorna beror på konstruktionen. Håller med att om nya material som är starkare tar upp krafterna bättre. Detta är en del av konstruktionen.

 

Jag tror vi menar samma saker men uttrycker dom olika. Har faktiskt sett en HR som tappatkölen (HR varvet transporterade bort den dagen efter. Det gäller att vara mån om sitt rykte.) Dagens nya HR /Najad är ju inte alltför nedtyngda av plast heller. Dock är snickerierna ursnygga... Men det hjälper ju knapast mot graniten...

 

Jag har ingen åsikt eller erfarenhet om styrka mm i det fabrikat du seglar, jag valde båt delvis för att jag ville ha stålramen (men lika mycket för att ha samma riggspänning på hösten som på våren.).

 

Som kuriosa (ingen bevisning alls) så gick en X-412 (som jag har lite känningar kring) på grund för två år sedan i 7 knop till tvärnit. Som du nämnde så flyttade lite av inredningen sig men inga skador alls på varken skrov eller ram. Som Curt Gelin alltid får till svar från X-yacht varvet när han som vanligt kritiserar denna lösning som han sen lovordar i nästa sekund.

Stål är starkare än plast..

 

/// J-O

 

[Kjove 1]

JanO besvarade mitt tidigare inlägg med att jag påstod att man använder fel plast.?  Detta måste vara ett stort missförstånd. vad jag menade var att om båten är byggd i vinylester vilket är ett mycket bra material som allt fler går över till, så skall den också lagas med detta material för att få full vidhäftning mellan det gamla och nya materialet.
Och om materialet hade använts på rätt sätt vid byggdationen så hade detta blivit oerhört starkt. Hade man istället för att limma två laminat mot varann där kölbultarna sitter med spackel tagit och laminerat fast balkar mot skrovet med matta och plast så hade kostruktionen blivit riktigt bra. Men om man väljer att bygga på detta vis så blir naturligtvis byggkostnade högre då detta blir ett mera tidsödande arbete än att bara trycka balken i spackel/pajj. Vad det jäller reparationskostnader på ett sådant arbete där man demonterar ur störe delar av inredning och sågar loss balkar mm så är det inte ovanligt att ett sådant arbete kan ta bort åt : Av med köl 3 x 3tim Demontering inr. 8tim slipning av delaminering 100tim Plastning 50tim Slipning av plastningar och topcoatering 16tim. Montering av köl 3 x 3tim. Montering av inrede 12tim. Städning av båt efter reparation kan variera beroende på hur väl man lyckats att täcka inredning med plast. Säg 8tim. Det blir 212tim. 212 x 600kr = 127 200kr material. Denna kostnad kan lätt bli dubbelt så hög beroende på omfattningen och hur väl man gör jobbet.

[oceanis 2]

Hej

Det var nog inte JanO som kommenterade ditt inlägg utan det var nog jag. 

Möjligen missförstod vi varandra lite men det som jag i viss mån irriterade mig på var att du menade att att om man köper en Orust båt så håller dom.

 

Du skrev så här:

 Du köper en Beneteau till ett något bättre pris än en Hr t.ex.

Du får betydligt mera båt för pengarna.

Detta läser man ofta tycker jag.

Gör det då, och stå själv till viss del för konsekvenserna då det går sönder.

Eller betala lite till och köp en båt som håller.

 

Jag tror inte ens en så dyr båt som Sweden Yacht från Stenungsund håller för bottenkänning, har själv sett det på närma håll här på Ostkusten och förra sommaren låg det ett par på varvet i dina hemtrakter som hade gått på. Reparationer på några hundra tusen per båt.

 

Jag kritiserar inte Orust båtarna ej heller tror jag att de något mer massproducerade båtarna är så mycket sämre utan min uppfattning är att en rejäl bottenkänning i 5-8 knop skadar de flesta oavsett om de är byggda i Sverige eller inte. Dagens båtar på sådar 36/37 fot och uppåt får skador som kostar. Och det är inte ovanligt att det kostar 300-400 tusen. Har sett att man här på forumet tvivlar på siffran men det är bara att ringa till något varv på Orust eller annat rep varv och kolla. Dina beräkningar visar ju det samma eller som du uttrycker det att det lätt kan blir det dubbla priset mot vad du räknat fram.

 

Per

 

 

[nirilli 0]

Jag hävdar det igen det är skilnad på skador och skador. At kölen faler av vid en grundstötning är inte ok ty då löper man stor risk. Men att tex motorbäden spricker att skott flyttar sig att det sprciker lite här och var de får man ta. Ty båten varken sjunker eller kantrar av dessa skador. Det blir på något sätt som bilarnas krockzoner som tar upp kraften i smällen så att ingen ska bli skadad. Bavariorna har inte det tänket bara lågpris.

Jag har själv gått på i 6 knop från 6 knop till 0 på 1 sekund. Kölen blev hängande och båten förblev tätt. Men besätningen skadade sig när de föll och motorbädden sprack. Och jag har ändå en 70 tals båt.

[forgus31 139]

 

Vi roade oss med att studera kölarna på varvet när vi gjorde en inspektionsrunda till båten.

 

Det är ganska lätt för en lekman att bara på utseendet på kölen dra slutsatser om vad som händer vid en krafig stöt mot en klippa.

 

Vissa kölar börjar vid fören och slutar i aktern. Där har man hasbräda med en vinkel på 20-30 grader och båten kommer att hamna uppepå klippan. Kölen är dessutom gjord så att skrovet gradvis smalnar av och avslutas med den smalare kölen

 

Sen finns det kölar som är motsatsen. Den har 90 graders vinkel mot horisontalplanet och sitter på en flat botten utan nedbyggt skrov som kan ta upp krafterna. Vid en stöt kommer båten att stoppa på ingen sträcka alls och ingen normalt byggd kölinfästning klarar den stöten.

 

Sen finns det alla modeller av kölar dessemellan. T.ex en köl med 45 graders vinkel i framkant som möjligen kan hasa liten sträcka. Skrov som är nerbyggt så kölen sitter på en platta nån halvmeter nedanför botten och 50-60 graders lutning i framkant och som troligen hasar några dm innan stopp. En blyköl tar ockå upp kraft genom att deformeras.

 

I våra stenrika vatten skulle en hasbalk från fören till kölens underkant kunna klara smällen (ofta i hemmavattnen).

 

Men jag skulle vilja se den som visar sin klumpighet med att ha en sån monterad. Det får väl bli ett grodmansarbete isåfall. Vår och höst. På och av vid 23-tiden så ingen ser.

 

Senast ändrad av forgus31 | 29 januari 2008 | 12:00

 

Senast ändrad av forgus31 | 29 januari 2008 | 12:01

[oceanis 2]

 

Naturligtvis har du helt rätt i att ingen båt får tappa kölen såsom Bavaria gjort vid ett par tillfällen.

Om du besvarade mitt inlägg så var det inte riktigt det jag talade om, utan att båtar med fenköl tar stryk vid bottenkänning. Det innebär inte att kölen ramlar utan att skrovet akter om kölinfästningen får skador som måste repareras och ofta till stora kostnader. Detta är inte unikt för om båten är svensk, tysk, fransk eller något helt annat. Ingen båt kan ta sådana påkänningar utan skador av någon form.

Naturligtvis skall inte kölen ramla av och inte får skadorna bli sådana att båten tar in vatten.

Om du jämför med äldra ofta långkölade båtar så är detta en bättre konstruktion när olyckan är framme men det är å andra sidan inte tänkt att båten skall hålla för bottenkänning utan för de krafter som uppstår när man seglar normalt.

Jag håller med om att det är otroligt att en tillverkare (Bavaria) har lyckats med att få till en konstruktion som innebär att kölen ramlar av, men jag tror inte på att som vissa påstår att om man köper svenskt så håller det för allt.

Jag försvarar inte Bavaria och ägen ingen heller men tror inte på den obalanserade tron som existerar om att allt från Orust är bäst.

Dom gör fantasktiskt fina båtar och något av det vackraste inredningsarbete som finns men vi som seglar och köper båtar och som har valt att välja fenköls båtar får också hålla oss från stenarna eller vara beredda på att en bottenkänning ofta kostar en del att fixa till och risk för en förlorad säsong.

[svampbob 10]

Att Bavaria har haft problem med sina kölinfästningar tidigare vet väl alla nu. Att dom förmodligen har åtgärdat det vid det här laget får man väl ta för givet. Men nu tycker i alla fall jag att det känns färdigtjatat om detta.

Det positiva med en bra och billig segelbåt är väl som med Maxin i början, alla hade råd att komma ut på sjön.

Det som jag isåfall tycker inte är så bra är ju att snart kommer marknaden översvämmas med jättebilliga båtar av kanske inte bästa kvalité som blir jäkligt svåra att sälja ....

Själv har jag ingen Bavaria och kommer aldrig att köpa en, men låt dom som har en njuta av sin båt oxå, alla har olika krav och kriterier. Kritisera inte andra märken så hårt, skulle jag var a Bavaria-ägare och läsa allt skit som skrivs här,, skulle jag nog bli både arg och ledsen.

Nej, vi ska njuta av våra egna båtar och låta andra göra det också.

[Kjove 1]

 

Ja självklart blir det skador om man dunkar på även med en av våra egna båtar. Det vore ju rent dumt att förneka det efter att ha lagat sådana halva livet.Men vad jag ville beskriva i min berättelse är en konstruktion som om ni läser den en gång till är att den behöver inte ens segla på för att det skall ge vika och börja läcka. Den yta där kölbultarna sitter som vi förr kallade för sulan bör ju åtminstone bestå av ett homogent laminat och inte av ett spackelskickt på c:a 30mm i tjocklek, som dessutom till stor del består av luftfickor. Tänk själva vad som händer med laminat i balk och skrov i detta område när man drar åt dessa bultar för kung och fosterland. Men som jag också skrev i andra ord så när dessa skador lagats på ett seriöst sätt med rätt material så kan detta bli en riktigt bra båt för bra pengar. Båten byggs av bra materialer men sammansätts på sätt som ger upphov till fusk då det inte syns varken utifrån eller innifrån. Och denna byggmetod använder man i så gått som alla dessa massproduktioner och härstammar från början från motorbåtstillverkningen.

 

Senast ändrad av Kjove | 30 januari 2008 | 00:52

[Kjove 1]

Här är en bild på en del jag lyfte bort under kölbult.

[schvidja 0]

KJOVE

När du får in en båt av den sort du beskrivit en Benetau eller liknande med en dold konstruktion som har skador. Går det att få tag på konstruktionsritningar - produktionsbeskrivningar från tillverkaren eller får man själv lista ut hur de gjort. Lägger man snitt i inredningslaminatet för att se hur de satt ihop båten. Finns det speciella maskiner som suger bort det man sågar upp eller måste man stå i dammsprutet och arbeta.

[forgus31 139]

Såna onödiga genvägar genererar ett stort misstroende mot tillverkaren. Båtköpare som är intresserad lyfter på durkarna för att begrunda kölinfästningen tillsammans med sin medseglare innan de kollar in resten. 
 
Ingen större idé att gå vidare om det blir stopp redan vid det viktigaste på en segelbåt. Jag kan inte begripa att man kan göra dekomprimerbara balkar eller spackel med luftfickor. Vad ska de vara bra för. Det måste ju stoppa för presstrycket från kölbultarna. 
 
Ska man ta för vana att dra kölbultarna på våren och en gång efter varje översegling? Det har aldrig gjorts på våran 28 år gamla goding.