Kusligt vindskifte

[Gnomen 0]

Hej!

Jag bor i Göteborg och var i lördags (8/9) ute och seglade i norra skärgården

(Rörö/Källö-Knippla söder om Marstrand) vid 18-tiden. Vinden hade då mojnat

och låg på 5-6m/sek. Framåt 19-tiden kom massiva regnmoln norrifrån och 

plötsligt ökade vinden på ett kusligt sätt. Skummet yrde och sikten blev mycket

sämre. Enligt en väderstation på Marstrand gick vinden upp till 17m/sek på några minuter.

 

Jag seglade västerut och vinden vred från västnordväst till nord, och nu fick jag den

kraftiga vinden från styrbord. Revade snabbt men vinden hade redan greppat storseglet

som inte villa falla ned. Släppte ut bommen helt och seglet fladdrade som en vimpel.

Jag tog mig fram med motor och var efter 10-15 minuter igenom ovädret.

 

Vad gör man i sådana lägen? Vinden i sidan kändes inte bra, bör man styra

mot vinden? Eller är det bättre att få vinden akterifrån?

 

Tacksam för råd från er som varit med om liknande

[RDauksz 0]

blåser det upp kraftigt, om du blir osäker, eller blir rädd, släpp på skotet gå upp i vind och reva eller ta ner seglen! och fortsätt med motorn om du har någon, gammalt klassiskt tips.

Det är inte alla som kan hantera den situationen tyvärr, det finns en hel del övermodiga i båtar dom inte är vana med.

[Kenneth_S 136]

Jag är ingen seglare, jag är motorist. Jag föredrar att få vind & vågor i akter om dte inte finns möjlighet att få dem i fören. Sidvind är inte något jag själv är sådär jätteförtjust i...

[FredrikB 1]

- Man ska vara försiktig när man ser mörka moln...

- Kolla varför storen inte ville ramla ner när du släppt fallet. Det ska den göra.

- Halvvind till dikt bidevind (kryss) brukar vara enklast då du själv kan styra över trycket i seglet genom att släppa och styra upp mot vinden. Länsar/slörar du är det vinden som bestämmer..

 

Det verkar ju gått bra i alla fall

[Gnomen 0]

Tack, men att reva seglen och gå för motor var just det jag gjorde.

Vad jag vill veta är hur andra hanterat liknande situationer, om det är bäst att gå upp mot vinden eller att styra med vinden (och få den i aktern).

[Gnomen 0]

Tack FredrikB, synpunkter som jag ska ta till mig.

Jo det gick bra, jag klarade mig (och seglen) med blotta

förskräckelsen.

[HenrikGbg 9]

Hej. jag har ett Drivankare att ta till om det finns öppet vatten bakom mej. Det består av en tratt sydd av duk av armerad pvc och en Diameter på ca en meter, vilket ger min båt en bra förtöjning och mej lugn att kunna sköta om båten och mej själv, kan äta lite och t.om. sova en stund, och båten ligger med stäven i vindögat och rider mjukt.

Jag har satt på ev blyvikt i underliket och en flytkropp i överliket så struten inte börjar rotera. vidare så har jag en nödvändig Ta-hem-lina fäst i strutens lilla hål, det ger mej möjlighet att kunna vända allt o hämta hem den när jag vill segla vidare.

[Luffarn 8]

Det beror väl på hur trångt det är och vindriktning. Är du på väg in i skärgården och får vinden med dig kan man ju tänka sig att fort vända upp i vind och riva ner storseglet helt, sen vända igen och forsa vidare på bara förseglet. Då är risken att gippa, att båten åker på tvären, mkt mindre. Gör man tvärt om, rullar in förseglet, om man nu har rulle, och seglar vidare i medvinden på bara storen, då kan båten bli rejält svårstyrd.

Om det bästa är att styra mot vinden, kan man rulla in fram först, helt eller delvis.

Det finns en väldigt bra bok i ämnet: Hårt väder till havs, köp eller låna den.

[Luffarn 8]

Föresten, vinden i sidan är väl inte dåligt på en segelbåt? Med motorbåt är det ju sämst med otäck rullning, men i en segelbåt brukar vind från sidan, halvvind vara det bästa. Då kan man ju släppa ut både förseglet och bommen rakt ut om det behövs. Kölens motvikt och vindtrycket på seglen gör att det gungar minst på halvvind. Jag tror att man får vänja sig vid att det lutar. Är man ovan säger instinkterna att det är fara på färde, men det är det inte, när båten lutar kommer inte vinden åt seglen så mycket.

Tricket är nog att reva så fort man anar svarta moln. Reva storseglet först, då blir båten lättstyrd. Med lagom mycket segelyta är det en fröjd att susa iväg genom böljorna. Reva hellre för mycket än för litet och hjälp till med motorn om det behövs. När du seglat lite mer kommer du att känna på dig vad som är lagomt.

När jag seglar min Vagabond med genuan och det blåser upp, går jag alltid direkt på andra revet på storseglet. Räcker inte det börjar jag rulla in även förseglet. Att reva tar sin tid att lära sig, även rullsegel.

[Lars_J 0]

Det framgick inte klar om du gick upp i vindögat för att reva:

Revade snabbt men vinden hade redan greppat storseglet

som inte villa falla ned.

Låter som om du förskte reva medan du seglade.

/Lars J

 

[gustaf05 0]

Har man varit med om en sådan händelse blir man aldrig överraskad mer. Man ser i ögonvrån när skummet börjar fräsa på långt håll och hinner oftast ta ned seglen. Hinner man inte det måste man gå upp i vindögat och ta ned dem.

 

Vi blev ofta varnade för åskbyar i min ungdom, det hände att båtar kapsejsade med fladdrande segel. Jag har själv råkat ut för liknande åskbyar ett par gånger i en segelkanot. Både gångerna länsade jag med bara en kryssfock så det skummade om fören.

[Jimsan 0]

Vinden vrider alltid moturs under lågtrycken, så när man känner att vinden börjar vrida i närheten av tornande moln är det dax att förbereda sig.Kan bli riktigt trevlig segling om man lägger sig i utkanten av fronten och hänger med den.

 

[Gnomen 0]

Tack för alla tips

[Sahlback 0]

Jag var i min båt på Öckerö när det smällde på tack och lov vid bryggan. (samma oväder i lördags alltså. Det var verkligen en ovanligt snabb och rejäl väderskiftning och efteråt blev det sådär skönt kolugnt. Sånt vill man inte ha halvvägs över till Danmark. Som tur är går såna oväder oftast över fort.

 

Senast ändrad av Sahlback | 12 september 2007 | 12:28

[Carlf 1]

Hej

 

Hade gått upp i vind och revat även fall vinden piskade på, destu kortare tid med seglet flaxande destu bättre. Ett gammalt Pelle Pettersson knep är annars att starta motorn och backa samtidigt som du har vinden i fören, då flaxar det mindre (medans du revar eller hissar storen)

 

 

MVH

 

Calle

[Freppesito 0]

calle,

 

nyfiken fråga ? 

tycker du han ska gå upp mot vind i 17 M/S ,lägga i backen och sen kliva upp och plocka ner storen..

 

behöver man inte lite kraft framåt för att inte falla av åt sidorna medan du tar ner tyget tycker du?.

 

Ang. problemet att storen inte föll ned så tror jag att det antingen beror på att seglet inte löper helt fritt i likrännan , eller helt enkelt att du inte gick upp tillräckligt mycket mot vinden så att kraften i seglet försvann, utan då pressas ju seglet mot spridare mm och fastnar.

 

skulle ändå rekommendera lite storsegel uppe i den vinden för att slippa rullning om sjön är kraftig och kanske lite genua beroende på hur du känner själv.

ang att ta vinden i arslet vid stark vind, har du storen upp i det läget så är det lite risigt tycker jag för behövr du gira så kan du få en otäck krängning då du skiftar kurs och får vinden från sidan för det är svårt att reva storen i kraftig vind akterifrån.

 

 

 

 

Senast ändrad av Freppesito | 24 september 2007 | 09:32

[Carlf 1]

Freppesito

 

Om du har fart genom vattnet bakåt har du full styrförmåga(nästan i varje fall), detta kan dock vara svårt att klara av om man är själv i båten. Säg att du backar i 4 knop då är vinden helt plötsligt bara 15m/s istället för 19 m/s (förutsatt att du kör 4knop frammåt vid nertagning)

 

MVH

 

Calle

[forgus31 139]

En liten varning kan vara på sin plats.
 
Backning i hög fart kan ge mycket kraftig servoverkan med risk att tappa rorkulten (ratten) så att rodret far med full fart mot stoppet. Om det nu finns något sådant. Det finns roder där stopp saknas och då kan det bli roderhaveri.   
 
Har råkat ut för det ett par gånger och har stor respekt för att backa snabbt. Känner man sin båt så vet man var gränsen går.
 
Fungerar autopiloten när man backar eller blir det omvänt så den styr åt fel håll? Har aldrig provat och orkar inte tänka efter! 

[Carlf 1]

autopiloten blir omvänd.

[Freppesito 0]

håller absolut med om det där med servoverkan speciellt om du har rorkult, den vill ju flappa hit och dit när det är sjö och man backar om man verkligen inte håller i som f-n. och ett roderhaveri är väl kanske inget man önskar.. hade nog gett f-n i backen för att reva.

 

[Roddarn 1]

Det har flera gånger nämts i den här tråden att man inte ska bli överraskad av vädret. Så sant, aå sant. Naturen är egentligen aldrig överraskande i den bemärkelsen att vinden/stormer bara helt plötsligt dyker upp utan att den först varnar för det. Det sker aldrig och kommer aldrig att ske. Däremot kan vi uppleva det som överraskande och i dessa fall så beror det alltid på att vi antingen inte är tillräckligt uppmärksamma på natrurens egna varningssignaler eller så kan vi helt enkelt inte tyda dem. Kanske en kombination av de båda. Naturen ljuger aldrig och den har alltid rätt.

 

Oavsett båt så är det väldigt viktigt att lära sig detta. Förmågan att kunna läsa av naturen och att tyda och tolka den. Det är lättare sagt än gjort och tar otroligt lång tid att lära sig behärska, men hur vi än vrider och vänder på det hela så är just  den förmågan blamd det bästa skydd och hjälp vi kan ha på sjön! Kunskap, erfarenhet och uppmärksamhet heter verktygen.

 

När man väl har dessa verktyg så slipper man bli överaskad och då tänker man klarare och kan då lättare ta rätt beslut. Men eftersom det tar tid att lära sig att läsa av naturen och att sedan tyda den på rätt sätt så har man under tidens gång även hunnnit utvecklat sinnet för hur man sedan ska hantera sitt flytetyg när situationen väl dyker upp. Man lär sig ju hela tiden under resans gång och fullärd blir man aldrig någonsin. Snarare är det nog så att ju mer man kan något, desto mer inser man hur lite man faktiskt kan! Det finns alltid mycket mer att lära än vad man redan vet även om man kanske inte ser det just för stunden. Det här gäller inte minst på sjön och om man inser detta så inser man också att det alltid finns anledning att förkovra sig och att lära sig mer om sjölivet. En mycket bra början är just att lära sig om metorologin. Och att lära sig ännu mer för den som redan kan en del. Sedan är det upp till var och en hur mycket man vill lära sig och hur mycket man vill satsta på att utveckla sina kunskaper.

 

Jag har kanske inte gett dig ett direkt svar på din fråga om du ska gå mot vindögat eller om du ska ha vinden från aktern, men om du letar efter svaret men är beredd att gå den långa men mest effektiva vägen så hittar du svaret i naturen eftersom den praktiska hanteringen av de olika situationerna utvecklas och tränas på parallelt med kunskapen, erfarenheten, tiden och praktiken på sjön.

 

 

 

 

Hälsningar:

Roddarn

[jason 0]

Efter en liknande upplevelse satte jag ett nedhal på storen.

 

/j

[Luffarn 8]

Seglar man i skärgård och inte har så lång sikt kan nog tom erfarna seglare bli överraskade av åskviggar som kommer så snabbt att man inte hinner reagera inna man är inne i dem. För två år sen låg vi vid kaj i Söderhamn och jag gick på durken inne i båten, plötsligt vräktes båten ikull så att jag stöp. Temperatuuren ute hade sjunkit från över 20 grader till 9 på nån minut. Och mörkt nästan som på natten blev det. Jag tittade upp ur ruffen och blev helt paff, är det vinter? Tur man inte var ute och seglade när den där kom.

Ovädret försvann väldigt fort. De äldre som varit med lite kallar det här för en åskvigg.