peke med framflyttat förstag och spinnaker?

[Niclas_swe 1]

hur har ni med ett peke och framflyttat förstag gjort med spinnakern?

har ni bytt bom och fixat en annan spinnaker? samma spinnaker?

eller kör ni helt enkelt inte med spinnaker?

 

jag har även funderat lite på om man skulle ta och bygga om riggen lite.

vad jag funderar på är om man skulle smälla på ett peke och sedan sätta dit ett nytt förstag innanför det utflyttade och sätta dit en klyvare också.

någon som gjort detta och har erfarenheter?

 

[trewq 591]

Jag körde om en Havsfidra på väg över Bråviken för några veckor sedan. Den hade ett försegel på peke och ett till innanför. Har för mig att den hade engelsk flagg. Det blåste väl 8-9 m/sek och slör/halvvind och jag reagerade på att det inte var någon större fartskillnad (Scampi lys 1,09) och hela vägen låg dessutom en HR34 ungefär jämnsides så vi kan ju inte ha skotat så tokigt. Klart imponerad av Havsfidran!

 

[CaptainH 3]

Jag skaffade ett peke till min Albin 78 med inbyggd stävstege. Skaffad peket för att kunna har gennacker och att lättare komma iland i naturhamnar.

 

Det peket jag köpte var från båtsystem WWW.batsystem.se. Lite knöligt att montera men fungerar fint.

 

Det finns regler om maxmått på spinnakrar och bommar. Dessa gäller om du ska kappsegla enligt LYS.

[toaen 510]

Jag hade peke på min havsfidra. Förstaget flyttade jag fram ca 90 cm.
 
I den gamla förstagsinfästningen satte jag ett, från sittbrunnen, hissbart förstag, med focken monterad i ett speciallkapell med kardborrefäste. När jag ville segla med kryssfocken hissade jag förts förstaget och sträckte upp det och därefter hissade jag focken. Jag hade provat att hissa focken flygande, men det blev för mycket sagg.
 
Tanken var att det inte skulle hindra när jag kryssade med genuan. Fungerade hyfsat fast jag använde sällan kryssfocken. 

[toaen 510]

På min nuvarande båt, en storfidra, har jag satt på ett peke, som jag köpte begagnat och har modifierat en hel del för att passa mig. Förstaget är framflyttat ca 1 m. Det är underbart att kunna växla mella Genua och Kryssfock när det piper i.
 
Har kryssat med enbart Genua i lätta vindar och i en ganska trång farled och det var inte så besvärligt som jag trott. Måste dock rulla in precis när jag går över stag och sen rulla ut igen.
 
Bifogad bild visar seglats med kryssfocken på väg ut mot Hamnerö ett par veckor innan den renoverade fyren Pater Noster kom på plats. 

[toaen 510]

Bifogad närbild på peket med infästningen av förstagen.
 
Att den provisoriska plyfaskivan sitter på sne, beror på att jag skruvat dit den med några få plåtskruvar. Jag skulle ju bara segla en sväng till Limfjorden som, enl frugan, var skyddade och lugna vatten. Pytsan. Dagen bilden togs var en av de jobbigaste segeldagar jag haft, med kraftig, krabb sjögång. Som tur var höll ankarinfästningen kvar skivan. SDet skall så småningom bli betydligt glesare ordentligt fastsatta, teakribbor på peket, så sjön får mindre att ta tag i

[toaen 510]

En bild från andra hållet.
 
Beträffande Spinnaker, så har jag inte seglat med den de få seglingsdagar jag haft peket. Jag har heller inte tänkt på frågan. Däremot hur ev lystal inför ev 24-timmars segling påverkas av peket. (?)

 
 I ärlighetens namn skall sägas att jag bara försökt segla med spinnaker en enda gång, sommaren 2004, på väg från Kuggören till Storjungfrun.
 
När det mojnat så att jag praktiskt taget inte gjorde nån fart. Plockade jag fram spinnakern och riggade den. Efter att jag hissat de fylldes den till hälften, för att därefter sjunka ihop. Efter en timme gav jag upp, Satte under gutjärnsgenuan och gick de återstående 25 distansminutrarna med en fart av ca 5 knop. 
 
Nån tänkare har sagt att om man måste kryssa, så är man på väg åt fel håll.
Jag är tydligen alltid på väg åt fel håll. 

 

Senast ändrad av toaen | 30 juli 2007 | 15:28

[Luffarn 8]

Jag har i våras efter flera års planerande och mätande fått klart med ett inre löstagbart kutterstag och selftackerskena. Jag är helnöjd med resultatet. Om det blåser 5, 6 m/sek sätter jag staget och pistolhaksseglet, sen tar jag bättre höjd och får bekvämare segling främst på kryss än med den stora genuan.

Man bör vara enormt noggrann när man monterar skenan för självslående, det måste stämma på millimetern på flera ledder, min blev perfekt efter en fruktansvärd vånda innan jag vågade sätta borren i däcket.

I svagare vindar hänger jag upp kutterstaget inne vid masten, zickzack runt fotstegen. På bilden har jag kommit i hamn efter att i lätt vind rejsat mot 12-metersbåten med kolfibersegel bakom. Kutterstaget och fallet syns en bit bakom genuarullen om man tittar lite noga. Längst ned på staget sitter en sk stagsträckare, eller pelikanhake med en svart spännratt på, den kan man dra åt hur hårt som helst för att slippa sagg. Först spänner jag hanfoten i akterstaget hårt sen sträcker jag kutterstaget, då håller sig mastböjen så jag kan plana ut storen. Jag seglade faktiskt snabbare än Benetaun, speciellt när jag även rullade ut genuan och fick bägge seglen att atå fint med en spalt emellan.

Den båtägaren hade också byggt om sin spritt nya båt med selftackerskena för att få bekväm ensamsegling. Han spelade liksom jag också gitarr i ett bluesband, kuriöst!

I hårdare vindar seglar båten betydligt bättre och helt balanserat med X-focken jämfört med en till hälften inrullad genua. Att jag gav mig på det här beror till stor del på att Harry Becker från början ritade Vagabonden med självslående fock och dubbla försegel. Storseglet är ganska stort för en 31 fots mastheadrigg, 26,5 kvadrat, det gör att man får bra driv även med fock. Revar jag två eller tre rev i storen tål den väldigt mycket vind med X-focken. Nu har jag inte gjort några längre överseglingar i år men när det blir så kommer jag att ha kutterstaget satt och focken på däck även i lättare vind. Blåser det upp hård motvind så rullar jag in hela genuan och drar upp focken i stället.

Jag har läst om några erfarna Allegro 33-seglare som har samma system och även de lovprisar kryss och hårdvindsegenskaperna med kryssfock.

 

Senast ändrad av Luffarn | 30 juli 2007 | 16:56

 

Senast ändrad av Luffarn | 30 juli 2007 | 17:39

 

Senast ändrad av Luffarn | 30 juli 2007 | 21:06

[Luffarn 8]

 

Den här bilden tog jag från peket och bakåt, jag fick alla tre seglen att dra fint. Hur mycket fart focken tillförde vet jag inte, den kanske stör genuan lika mycket som den bidrar, men jag skulle tro att den ger lite grann i alla fall. Ett väldigt joxande blir det innan man får till spalten så här bra.

Jag valde att sätta det inre nedre förstagsfästet bara 40 cm bakom genuan för att få så stor segelyta som möjligt på kryssen. Jag var även inne på att sätta kutterstaget bakom ankarboxluckan, men då skulle jag bara haft användning för seglet i väldigt hårda vindar, det skulle blivit för liten segelyta för att få driv på kryssen. Fick medhåll av Saltsjöbadssegel som hållit på mycket med Vagabonder. Övre fästet sitter 40 cm från toppen, dels för att få stor yta, dels för att man måste ha backstag i hårda vindar om man sätter det lägre.

Spinnaker har jag aldrig haft eller funderat på, jag tycker den tunga båten går förvånansvärt fort på länsen ändå. Jag seglar mest ensam så en 85-kvadrats spinnaker skulle jag aldrig våga mig på. Jag har med de tre seglen satta tillsammans ungf 85 kvadrat.

Jag har även en stormfock att sätta på kutterstaget. Förut hade jag bara rullen att använda i alla lägen och det är ju inte alls optimalt för en långfärdsbåt.

 

 

 

Senast ändrad av Luffarn | 30 juli 2007 | 17:21

[Luffarn 8]

Här plattlänsar jag med seglen åt varsitt håll, mkt ynklig vind men det knallar på i 4 knop ändå med storen beslagen. Focken har jag spirbom på, genuan är åt styrbord utan bom. En tanke jag hade från början var att jag ville skota focken med ett skot och från den ena fallvinschen. Då får jag genuavinscharna fria till genuan och kan finlira bägge seglen samtidigt. Jag valde att med talja utväxla 3 till 1 mellan fockens skotvagn och skothornet, då orkar jag med focken med den lilla oväxlade fallvinsnchen.

Hela mitt femåriga projekt har trots min ringa erfarenhet av segelbåtar (5 år) faktiskt blivit så bra som jag bara kunde drömma om. Fast egentligen har jag ju bara återställt båten i det skick som den en gång ritades.

 

Senast ändrad av Luffarn | 30 juli 2007 | 17:16

[Luffarn 8]

Här syns kutterstaget och pelikanhaken lite bättre. Fästet till kutterstaget är 10 mm RF skuret med laser och fastsvetsat på dels peket och stävjärnet, kanske starkaste punkten på båten.

[Luffarn 8]

Här har jag provhissat bland de första gångerna. Nytt som det här var då har jag på bilden gjort ett misstag, jag har sträckt kutterstagets spännratt innan jag drog åt häckstaget, man ska spänna bak först annars går masttoppen framåt. Objektivet ljuger dessutom lite grann, masten hänger i själva verket bakåt ca 4 cm.

När jag köpte båten var mastlutet bakåt över 10 cm, när jag rätade upp masten blev det en väldig skillnad till det bättre för segelegenskaperna. 

 

Senast ändrad av Luffarn | 30 juli 2007 | 21:28

[Greip 51]

Luffarn! Precis så har jag funderat på att göra med Bacchanten. Alltså fock på löstagbart kutterstag. Förutsättningarna är ganska lika, rejält storsegel, brett segelplan och en konstruktör (fast Reimers då) som antytt kutterrigg på orginalritningen. Vad använde du för wire till kutterstaget? Trådantal? Dimension? Hur och var är den infäst i masten? Jag har pratat med två segelmakare/riggverkstäder och får lite olika förslag.
undrar // Greip 

[toaen 510]

Jag hade på en tidigare båt ett löstagbart förstag fast tvärt emot luffarn, som jag beskrev i mitt första inlägg i denna tråd. Jag använde arrangemanget väldigt lite. Har idag två fasta förstag med rulle på båda och har använt båda seglen mer på de tre veckor jag seglat med det än det löstagbara arrangemanget under flera år.
 
Oavsett bli infästningen i masttoppen detsamma.
 
Jag köpte mitt beslag till masttoppen hos Hjertmans i Göteborg. De har en tjej (dam) som tidigare jobbat hos Selden Mast och var duktig på sånt. Fick en skiss om hur man annordnar infästningen i masten. Max 5% av mastlängden från toppen mätt, för att slippa barduner, tror jag att det var. Om du skickar mig ett mail med din riktiga mailadress kan du få en kopia. Det finns färdiga byglar som är enkla att montera

 
Min mailadress; fidraseglare@telia.com
 
tommy 
 

[Luffarn 8]

Det är 7 mm på alla stag utom undervanten som är 6 mm. Trådantal vet jag ej, 19 är väl det vanliga?

Infästningen upptill kallas hakändstycke i Hertmanskatalogen, en del som pressas på vajern och en hakändsstycke-platta som man nitar fast i maströret. Det är gjort som ett nyckelhål man måste vrida den lösa biten 90 grader för att få i eller ur den, så om jag vill tar jag bort staget helt, utan verktyg. Enl segelmakarna är det omöjligt att vajern skulle hoppa ur av misstag. Sök på Hakändstycke i Hjertmans så dyker Hasselforsmodellen upp. Sen satte jag dit en särskild falltrissa alldeles under, och drog i ett speciellt fall för focken, alla fall går till sittbrunnen.

Jag mätte på båten när den stod riggad på land, så jag fick den exakta längden på staget, fäste måttbandet högst upp från mastkranen och mätte till fästet på näbben. Sen tog jag vajern jag redan hade och for till Saltsjöbadssegel som pressade ändstycket åt mig.

 

Längst ned har jag en wichard pelikanhake som Hjertmans kallar stagsträckare:

 

4044-546 Stagsträckare, för 5-7 mm wire, bult 12 mm, L=250-310 mm, max arbetslast 3500kg 3070.- 

 

Det var rätt nervöst sen när jag kollade om längden på staget stämde, men det blev perfekt.

 

En lustighet i det här är att jag stötte och blötte det här på alla forum i flera år innan jag drog igång det hela, även på Vagabondforumet. Jag tänkte att om jag gör det här fel har jag nästan förstört båten, så inget fick gå fel. Tex vet jag att många sätter kutterstagets övre infästning en meter ned från toppen, det kan i storm leda till mastbrott enl Selde´ n, det fick jag veta genom segelmakarna, Saltsjöbadssegel.

Plötsligt fick jag ett mail från en dansk Vagabondseglare som ville sälja ett helt stag med den ganska dyra pelikanhaken. Han hade samma arr som jag ville ha, men skulle byta till fast rulle även på kutterstaget. Han skrev efteråt att det fanns för och nackdelar med bägge systemen, hans fru klarade inte att ensam slå med genuan när fockstaget satt i vägen. För mig var valet enkelt, jag hade inte råd att köpa ett rullsystem plus att jag hade både en oanvänd kryssfock och stormfocken. (med pistolhakar) Vagabonden är snudd på överriggad med bara genuan och storen så jag tycker jag inte har någon nytta av två rullsystem, jag tycker det funkar bra så här. Och det är ganska bökigt att slå med genuan när kutterstaget sitter där. En annan fördel (tror jag) är möjligheten att med stagsträckarratten kunna spänna kutterstaget som en fiolsträng. Tar jag bort kutterstaget kan jag med häckstaget sträcka genuarullförstaget hårt. Sitter bägge förstagen fast kan man inte sträcka dem var för sig som man vill, det blir mer sagg. Fast visst är det lite pyssel att dels sätta dit eller ta bort staget och mixtra dit X-focken. Fast jag älskar att pyssla med båten så det går bra, det är en fin anledning till att strunta i andra göromål som gräsmattsklippning osv. 

Här kan man se bilder på danske Kelds Vagabond. Fjärde bilden nerifrån visar fördäck, man kan klicka på bilden och zooma. 

http://www.agesen.dk/vagabond/

 

Senast ändrad av Luffarn | 31 juli 2007 | 21:03

[Luffarn 8]

Seglade in till en brygga i går, passade på att fota innan jag tog ner seglen. Det ser lite lustigt ut med rullen längst fram.

[svampbob 10]

Det här var ju en riktig konstrution. En fråga som slår mig är ju att detta måste

ju öka pendeleffekten ganska markant.Enligt min erfarenhet bör man ju passa sig att öka vikten så mycket så långt från centrum.Eller?