förhållande båtlängd/maxhastighet?

[kirigoe 0]

Hej!
Min arbetskamrat påstår att längden på en båt (segelbåt främst) avgör dess maxfart men kan inte riktigt förklara varför och jag kan inte riktigt motbevisa honom. Finns det något belägg för detta?
mvh.

Daniel

 

[klingan 0]

En segelbåt går sällan snabbare i knop än vad den är antal meter lång. Nu är jag inte expert på området med det väl här som lystalet kommer in.

 

[Peter_K 4 194]

OK, ska försöka förklara lite...

En båt har en naturlig maxhastighet som kallas deplacementsfart. När en båt rör sig i vattnet bildas en grop i vattnet, det blir en våg i fören och en i aktern. Ju länge båt, dessdå större avstånd mellan vågorna och större grop. Att färdas i gropen kräver relativt lite energi jämfört med den energi som krävs för att båten skall ta sig upp ur gropen och lägga sig ovanpå vattenytan, dvs plana. 

 

Formeln för skattning är v =k√lvl där v=teoretisk maxhastighet, k=2,43 och lvl=längd i vattenlinje.

[Peter_K 4 194]

LYS-talet är baserat på statistik från kappseglingar och har egentligen inget med båtarnas mått att göra.

[kirigoe 0]

ok så deplacementsfarten är maxfarten för en icke-planande båt? för min invändning mot denna regel var förstår att bärplansbåtar inte rimligen kunde begränsas i hastighet av längden eftersom skrovet mer eller mindre inte står i kontakt med vattenytan.

 

[Peter_K 4 194]

En bärplansbåt, liten snurrebåt med stor motor eller en segelbåt med mycket segel och plan botten kan lätt nå farter betydligt högre än deplacementsfart genom planing. Se t ex bilden på den här segelbåten (en Alltiett/Performance 35) i planingsfart.

[Peter_K 4 194]

...eller den här Moth-jollen med bärplan...

[Gäst Kalman]

Det finns en faktor till.
Tänk er en stock och bortse från förens och akterns utseende för ett ögonblick samt att den rullar runt.
Om förhållandet längd/bredd överstiger minst 8:1 så uppför sig vattnet på ett annat sätt, samverkan mellanbogvågen och aktervågen blir annorlunda mm.
Konsekvensen är att då kan man segla fortare. Det är detta som katamaraner och trimaraner utnyttjar. Då menar jag alltså inte bärplan.
 
Formeln som någon skrev ovan är alltså en tumregel bara.
Det hela förstörs sedan av att formen för bogen och aktern har också betydelse, likaså formen när båten kränger. Så en del av vinsten ätes upp där. Olika konstuktörer har olika ideer om hur man skall gå förbi detta därav att så många båttyper finnes. 
Katamaraner står på två ben men får dubbellt våt yta som bromsar. Trimaraner har oftast ett stödhjul  i vattnet och straffas av den. Kan gå upp på ett sidoskrov, kallat ibland för amas, men det straffar sig nästan alltid med en vurpa. Enskrovare måste ha antingen bred form eller tyngd i kölen och/eller/samt fena/svärd.
Det är tyvärr alltid en kompromiss. Man väljer det bästa man vill ha efter vad plånboken sagt. Sämst är spetgattade snipor som gräver sig ner och rullar och bär sig åt och seglar dåligt på kryss. Tvärtemot vad den allmänna nostalgin anser om trygga båtar så är de sämst. (Nu kommer jag få på käften av alla snipa ägare!) Men de tuffar bra och följer sjön om de är nedlastade, med mycket fisk som de var byggda för från början.
Det finns en hel del skrivet och forskat i detta i bla Göteborg, i en sk tank med simuleringar av modeller i vattnet och det finns en avhandling som även går att köpa i bokform om detta. Mycket intressant läsning för den som orkar och vill veta mera.
 
Slutkläm, minimilängden för en seglare som skall uppföra sig någorlunda skapligt går vid ca 8 meter. Allt under det är en dålig kompromiss,tyvärr. 
 
Hälsningar,
Kalman 

[Peter_K 4 194]

Slutkläm, minimilängden för en seglare som skall uppföra sig någorlunda skapligt går vid ca 8 meter. Allt under det är en dålig kompromiss,tyvärr.

 

Menar du total båtlängd eller längden på den seglande vattenlinjen? Själv anser jag att man inte kan vara så kategorisk så att man sätter en viss längd, en båtkonstruktion är mer komplex än så. Och alla båtar är kompromisser kring seglingsegenskaperna, oavsett storlek.