Korkat båtmode!

[arkivdykarn_lw 1]

    Dagens rakstävade mode har sitt ursprung i extrema kappseglare som behövde öka på vattenlinjelängden&få bättre bett i sjön?. Att modet tagits upp även för crusingbåtar i USA å nere i Europa är väl okey, då de oftast lägger till  vid bryggor och marinor. Men här uppe hos oss med skärgård och naturhamnar verkar det synnerligen opraktiskt.

 

     Den extrema motsatsen är de äldre skärgårdskryssarna som med sina långa förskepp kommer in lite överallt, trotts ett djupgående på 1,5 m eller mer. De har liksom bryggan med sig. Det kallar ja smart!

 

Bild: Salig fars (vid rodret) märlspik TAIFUN med inbyggd brygga!

11,00 X 1,76 m , byggd 1926. Trol.såld till Tyskland på 60-talet.

 

     

[SeaManiac 37]

Instämmer! På den tiden jag seglade hade vi dels en båt med peke, därefter en med kraftigt fallande stäv. Mycket praktiskt i skärgården. Dessutom är det enligt min uppfattning skitfult med clipperstäv! (Tror jag att det heter?)

Sea Maniac

 

[Simon111 0]

Ja det går ju bara att hålla med. Varför man köper en båt med 2m överhäng och 2m köl när man skall segla i skärgården kan jag ej förstå. Tydligen är dusch, varmvatten och rullstor mycket viktigare kriterier för dagens båtköpare. Vore faktiskt intressant att få reda på varför.

[Nybyggarn 0]

Tyvärr är det marknaden som bestämmer, inte du och jag.

Men jag håller med. Titta på Fjords senaste modell, min frus strykjärn är snyggare. Jag undrar hur många dom säljer?

[arkivdykarn_lw 1]

   Lotusen ser ju toppen ut! Å Becker (1905-1992)går ju inte av för hackor, han ritade flera av våra allra snabbaste å finaste skärgårds 22 å 30:or (se bild/SK30 GERD VI). Påminner inte Lotusen om Wasa 35:an? Som ja haft nöjet att segla ett par gånger. Ett upphottad exemplar med förlängd köl vikt å högre rigg. Storsegel med rejäl topprunda, självslående fock å genaker på 70qvm (www.waernhoffsegel.se) Vi seglade om ALLT, å ägaren har aldrig blivit omseglad!

 

    Men hon sticker för djupt för innomskärssegling, men gillar man öppnare vidder så är det ju kul att det går undan!

 

  

[arkivdykarn_lw 1]

   Benford-Ketchen ser väldigt trevlig ut! Log igenkännande åt Dina 14 tampar dragna till sittbrunnen! Mitt arrangemang med nya snipariggen kallar ja harpan, strängarnas antal bara ökar. Det hade ja inte riktigt tänkt mig, ja bytte ju rigg 6 segel för att förenkla! Men huvudsyftet att snabbt kunna reva å få in storen har ju lyckats, å det är rätt kul med racingstuket på skot -å falltoften på en snart 100-årig laxsnipa.

 

 

   Bild: Ja ä bara uppe i 6 tåtar här, men i år tillkommer fall till stora focken, med förstag draget fram till stäven  fall till genakerstrumpa.

 

  

[arkivdykarn_lw 1]

Klipperstäv som på COMET/bilden.

[Ralle-O 0]

Smaken och behoven är väl olika hos oss, vilket marknaden med sina olika båtmodeller visar! Det är väl ändå inget fel på de båtentusiaster som väljer en annan modell eller båttyp än den jag har själv och det båtliv jag själv idkar? Själv har jag inget emot så mycket bekvämlighet som möjligt i båten, då det bidrar till att jag kan tillbringa längre sammanhängande tid till sjöss. Sen att man med en viss skrovform inte kommer till på varenda meter av vår kuststräcka borde inte ställa till så stora problem, eftersom alla typer av strandhugg finns. Det finns ju plats för alla och det är ju bara att gratulera er som kommer till där andra inte kan, då får ni ju ha dessa ställen för er själva!

[arkivdykarn_lw 1]

   Det är inte vi brukare som väljer båtmaterialet det är modet* och marknaden. Det rakstävade modet är knappast efterfrågat av nordiska båtspekulanter, och saknar all praktisk funktion -utom som innombords -på en liten crusingbåt. 

   Och att gå på grund med en dylik stäv ger ofelbart stora skador på båten, till skillnad från en långkölad båt med fallande stäv, där smällen oftast inte blir omedelbar.

 

   

   *Mode är en slags fulhet som är så outhärdlig att den måste bytas ut en gång i halvåret /Oscar Wilde 1888/

 

Bild: Fjantig modestäv!? Men visst ser det tufft å kaxigt ut! Och absolut inget nytt, dylika stävar var legio 1 slutet av 1800-talet, men för att krångla till det ytterligare hade man ett bogspröt på upp till 4 meters längd på en 10 meters båt! Det kanske blir nästa båtmode, vem vet!!

 

   

 

  

[Gäst SWE54]

Cutter stäv är ju en gammal konstruktion för Lotsbåtar som skulle kunna skära genom vågorna och snabbt ta sig ut till analkande fartyg.

Att vattenlinjelängden blev längre var ju bara en bonus.

Den har alltså inte sitt ursprung i kappseglare och är en relativt gammal konstruktion...

Dom flesta med rak stäv har ju numera ett peke som löser en del av problemet med naturhamnar och låga bryggor.

Sen är det ju som att jämföra äpplen i päron lite med....

Det finns väl inte någon ny motsvarighet till Skärgårdskryssaren...?

Vad nu det beror på....

 

[Simon111 0]

Javisst Lotusen är ju på sätt och vis en upphottad A22. Linjerna kommer från Harry Beckers A22-project Red Baron som aldig blev godkänd som A22 då den hade delat lateralplan. Den hottades då upp med 40qvm krysställ.Lotusen har något högre fribord och större överbyggnad. Men den kan inte dölja sitt ursprung.

 

Gissar att du menar Wasa 55 och visst påminner de inte så lite om varandra. Jag har fått historien berättad så här:

 

En mycket duktig Lotusseglare på 70:talet gick till Harry Becker för att be honom rita en större Lotus. Seglaren hette Leif Ängermark (numera legendarisk konstruktör)och båten blev Wasa 55 som de konstruerade tillsammans. Ängermark gick sedan vidare och ritade b.l.a Wasa 30.

[Nybyggarn 0]

När jag tänker efter, min Benford yawl hade mer än rak stäv, den hade s.k. tumble home, alltså stäven kurvade bakåt kanske 15, 20mm från vertikal. Sen en bogspröt fram som var 2 meter lång och en likadan akterut (till mezanskot) på en meter. Alltså 3 meter pinnar och 5 meter skrov. Men snygg som tusan!

Tyckte jag...

 

Senast ändrad av Nybyggarn | 04 mars 2007 | 21:02

[arkivdykarn_lw 1]

    Observera att ja skrev dagens rakstävade mode härstammar från kappseglare. Konstruktörerna av de moderna rakstävade crusingbåtarna har knappst inspirerats av de rakstävade engelska kuttrarna från det sena 1800-talet.

 

   Visst finns det moderna skärgårdskryssarliknande konstruktioner, som nämns här ovan, Lotus, Wasa 55, Wasa 30, Safir med flera (undertecknad är inte så haj på vad plasticbåtarna heter!).

[arkivdykarn_lw 1]

   Intressant att få läsa om Becker å Ängermarks samarbete. Själv hade jag nåra  mycket givande telefonsamtal med Becker, nåra år innan hans bortgång. 

 

   Det var en Wasa30 som jag nämnde att ja gastade ombord och seglade om alla! För en annan som bara vardagsseglar (som bofast öbö seglar jag aldrig på fritiden med egen båt) i en bruksbåt, är det görkul att emellanåt få få kryssa med en riktig snabbseglare!

 

   Bild: Arkivis som gästrorsman ombord i Wasa30 GRÅBEN, och skeppshunden Irja.

[MagplasKE 0]

Påpekas bör ju trots allt att små överhäng såväl i för som i akter ger bärigare för/akterskepp och därmed bättre gång i sjön. Dessutom beror båtens maximala deplacementfart ju direkt på vattenlinjelängden. När det blåser i på en sträckbog har man stor nytta av den långa vattenlinjen(förutsatt att båten inte har en alltför liten och grund köl förstås).

Enda gången jag kan se de raka stävarna som en nackdel är vid tilläggningar i naturhamnar när det finns stenar nere vid ytan. I gästhamnar har det ju knappast ngn betydelse, kanske på sätt och vis tvärt om, en del folk med långa överhäng eller i synnerhet med peke har en tendens att blockera halva bryggan med nyss nämda och gör det till en utmaning att komma förbi med cykel för hamnvärdarna ( jobbar i gästhamn och har gjort det de senaste 6 åren så ser en hel del tilläggningar).

[Gäst Kalman]

Kanske något  på sidan om, nu kommer katten in bland hermelinerna?
Men på senare tid har katamaranerna blivit raka i fören med lodrät stäv alltså. Av praktiska skäl hur de flyter uppepå och skär vågorna. Det är inte direkt överförbar till en enskrovare för där vill man ha bärigheten på annat sätt så lite överhäng är bra där.
Kattans stora fördel är att den kommer in nästan överallt.
Hälsn
Kalman 

[Nisse65 0]

Känns lite som gubbarna som seglade koster på 20-talet sa om de nya extrema skärgårdskryssarna med otroliga övehäng bara för att optimalt utnyttja konstruktionsreglerna som skrevs för klassen (dvs att få längsta möjliga vattenlinje på bidevind). De är totalt opraktiska då de är så trånga
Frågan är väl om man ska hänga med 20tals-modet eller nutidens mode? En trailerbar kölbåt med rak stäv och sänk-köl borde väl vara synnerligen mest praktiskt... Definitivt inte vackrare än en skärgårds 150 men mycket ballare och mer praktisk än de flesta gamla träbåtarna.
Själv hade jag valt en trailerbar kölbåt men mest av praktiska skäl och sist en vacker skärgårdskryssare som har den smarta bryggan:-)

 

[MagplasKE 0]

Helt och fullt sant... men det finns moderna racers med snygga linjer också. First 40,7 med marinblått skrov ex

[Nisse65 0]

Om man nu skulle definiera korkat båtmode som en rak för, så är fören på min båt (Capricorn, Formula 18) verkligen korkat:-). Som ni ser på bilden är fören omvänd t o m. Fördelen är att det utnyttjar hela LÖA (den är 5,52 lång ÖA och i vattenlinjen) och dessutom har den stor volym långt ner för att undvika dyk (volymen pressar båtfören upp). Om det ändå skulle hända, skär fören lätt tillbaka genom vattnet. Ok! detta är en jolle som alltid tas upp ur vattnet så man kommer aldrig i det läget att man kliver i land från fören.