Batteriövervakning

[Westfjord26 9]

 

Mycket tankar inför uppgradering av mitt elsystem, Nu till frågan: Någon som har erfarenhet av batteriövervakning, har kollat lite på Nasa BM-1 som säljs av Sea Sea. Är det något att satsa på? något speciellt att tänka på vid installation o.s.v.

[Anders_St 74]

Personligen tycker jag en digital voltmeter som mäter med två decimaler (exemple 12.38 V) är bra att ha. Spänningen talar om det mesta hur batteriet mår.

[Westfjord26 9]

 

Det täcker en del av behovet, dock skulle jag vilja se belastning och hur mycket jag har kvar i timmar beräknat på belastningen som är.

[Gantika 14]

Hur skall du veta hur mycket som finns kvar i batterierna? Det enda du vet är vad leverantören av batterierna sa att de skulle innehålla när de var nya.

[forgus31 139]

Jag uppskattar möjligheten med batteriövervakaren att man ser strömförbrukningen och hur mycket som dragits ur batteribanken.
 
En voltmeter säjer samma sak men man får bryta all belastning och vänta en kvart innan man mäter.
 
När man laddar ser man hur mycket som laddats i på ett ungefär. Här kan man lura sig på mätaren. Den kan ju inte veta skicket på batterierna och hur mycket man ska ladda in extra. Så man laddar in för lite om man stirrar sig blind på den. Bäst att ta till 10-30 % i överkant.   

[Gäst]

En voltmätare borde räcka du ser vid utag om den sjunker under laddsrömmen och vid utag utan laddning lägger du en varning där du vill ha gränsen, vissa ekolod har denna funktion inbyggd, mitt har det och det är smidigt med en ljudsignal som påminner om en att det är daxs att ladda på lite.

 

[Gunnar_ 5]

Själv har jag den bara aningen dyrare (2390.- på Hjertmans julrea) men efter att ha läst instruktionsmanualen till BM-1:an också betydligt mer kompetenta   övervakningsdatorn Odelco/Victron/Xantrex (kärt barn har tydligen många namn) BMV-501 (Batt-meter2).

 

Med den VET jag (med någon procents marginal) batteriernas verkliga status (och temperatur eftersom jag även köpte till en temp-sensor).

 

Jag får också tillgång till en massa extra info såsom laddningsmottaglighet/effektivitet, max urladdningsdjup och en massa annan bra-att-veta-info, samt kan få larm om batterispänningen är för låg/hög (eller temperaturen på batterierna är för hög) m.m.

 

Man kan också göra kapacitetstester (sätt min-volt till exempelvis 10,5 Volt, sätt relä-polaritet till normalt slutet och låt det inbyggda reläet styra ett externt hög-strömsrelä som test-belastningen strömförsörjs via...belastningen kopplas bort när batteriespänningen går under 10,5 Volt och sen är det bara att läsa av hur många AH som förbrukades = kapaciteten).

 

Det är helt enkelt SÅ mycket bekvämare att VETA istället för att enbart gissa/anta (nåja, med viss marginal, ingen dator kan veta 100%) hur dina batterier mår och hur länge dom kommer att räcka.

 

Installationen är super-enkel, alla strömshunt-baserade (BM-1 likväl som BMV-501) har i princip samma installation.

 

Man kan klara sig hyfsat bra med en voltmeter och en amperemeter men vill man ha betydligt bättre koll så är en riktig övervakare guld värd.

 

Har man en gång haft riktig övervakning vill man inte vara utan

 

 

Senast ändrad av Gunnar_ | 23 februari 2007 | 20:10

[Westfjord26 9]

 

Jättetack för detta svar, nu känns det mer som ett nödvändigt instrument än fåfänga.

[draco 2]

Min enkla lösning i min båt är att uppskatta förbrukningen samt ha en volt mätare.

 

Jag har satt startrelä mellan förbrukning och startbatteriet men ej kopplat det över nyckelbrytaren utan satt den över egen knapp så att jag an starta motorn innan jag kopplar in förbrukningen mot starten.

 

om jag ex skulle dra ur mina 3st 75ah förbrukning och ha relät över nyckeln så skulle jag aldrig få igång motorn pga dom 3 batterier som är slut skulle suga musten ur starten innan den hoppat igång.

 

hittils har jag aldrig dragit ur förbrukningen trots att jag har kylskåp,dieselvärmare,stereo,dvd,skärm.belysning osv.

 

jag har satt in nya spotlights som har diod på 1w och har en ljusfärg på 3000kalvin vilket gör att 2 spotlights lyser upp kabinen gott och väl och jag behöver ej oroa mig om batterierna.

 

men visst finns det fina mätare som kan ge väldigt bra värden hur batterierna mår.

 

[forgus31 139]

om jag ex skulle dra ur mina 3st 75ah förbrukning och ha relät över nyckeln så skulle jag aldrig få igång motorn pga dom 3 batterier som är slut skulle suga musten ur starten innan den hoppat igång.
 
Det skulle du säkert. 

[Gantika 14]

Om man har ett skiljerelä brukar man väl inte koppla det över startnyckeln. Det vanliga är väl att man kopplar det över laddningen.

[Gäst]

 

 

Senast ändrad av nikitalord | 24 februari 2007 | 13:50

[Westfjord26 9]

 

fattade inte riktigt vad du menade.........

[draco 2]

hej absolut så är det bättre att använda relät över laddningen men på många av dom som säljs så står det att det ska anslutas över nyckeln och då gör många det som inte vet.

jag valde att sätta det över brytare för att kunna ladda bara startbatteriet om jag skulle behöva.

[Anders_St 74]

Mja. Har du sett vart batterispänningen tar vägen sekunden precis när startmotorn drar igång? En startmotor är rena kortslutningen i första läget, så spänningen kan gå till kanske neråt 6V. Så även det mest urladdade batteri med sina 10-11 V lär hjälpa till snarare än dra ur startbatteriet.

 

[Anders_St 74]

Rätt. Ofta är det bättre att vara tyst än att prata dumheter. :-)

 

(Hm, och detta inlägg är...? :-)

[SeaRay-270 6]

Jag har 3st batteri, tror att det är en per motor samt ett förbrukningsbatteri. vore det vettigt att montera 3st spänningsmätare, ett för resp batteri? Var hittar man vettiga digitala spänningsmätar?

 

[Anders_St 74]

Dom här verkar vettiga tillverkare: Här.

[janbsson 0]

Hej!
Jag har efter en del efterforskningar konstuerat en egen batteriövervakare och tänkte dela med mej lite av resultaten här.
Efter lite mätningar har jag kommit fram till att mitt 120 Ah batteri från blitema på 120 Ah (C20) levererar hela 243 Ah om man tar ut 1A kontinuerligt (då passerar spänningen 10.5 v). Med denna kunskap i bagaget kastar jag mej över Peukerts ekvation (empirisk ekvation framtagen av Peukert redan 1895, som visat sig vara den mest använda modelleringen av en blyack sedan dess):
 t(i) = C1A/i^n   ; Tid till tomt batteri (10.5 v) vid konstant ström

Eftersom jag har två mätpunkter nu, kan jag räkna fram konstanterna n och C1A enligt:
 n = ln(t2/t1)/ln(Ct1*t2/(Ct2*t1))    ; Peukerts konstant

 C1A = (Ct2/t2)^n * t2                ; Kapacitet i Ah vid 1 A last
Jag stoppar in mina två mätpunkter som enligt första stycket är t1=20h, C20=120 Ah samt t2=243h, C243=243 Ah.
Jag får då:
n = 1.395
C1A = 243 (visste jag redan eftersom jag lastade med 1 A, vid annan last skulle jag få samma C1A men via andra värden.
 
Nu kan jag använda detta i min lilla processor (en atmel) för att integrera varje sekund och på så sätt avgöra uttagen kapacitet vid varierande laster.
 
Här följer en liten tabell på vilken kapacitet mitt batteri ger vid olika laster, beräknat med Peukerts formel:
1A 243 Ah
2A 185 Ah
3A 157 Ah
4A 140 Ah
5A 128 Ah
6A 120 Ah
7A 112 Ah
8A 107 Ah
9A 102 Ah
10A 98 Ah
Man kan konstatera att det stämmer att man har 120 Ah vid 6A last (20 timmar till noll). Intressantare är att vid lägre last än 6A får man ut mer ur batteriet och vid högre last får man ut mindre än C20 anger.
Denna kunskap borde man utnyttja när man beräknar hur mycket batterikapacitet man behöver i båten. Jag har sett många resonemang på nätet som leder till att man överdimensionerar batteribanken eftersom man  dimensionerar för att klara mer än 20 timmar. Gör man det får man som sagt ut mer ur batterierna, i mitt fall det dubbla om kylen tex drar 1A och är enda lasten.
Skickar med en liten bild på min mätare! Kanske någon som är intresserad av att köpa ett ex?
 MVH
 
Jan Börjesson 
 

[Westfjord26 9]

 

Mycket intressant läsning,och säkert rätt, dock undrar jag lite över instrumentet, vad kan jag få fram av det? Hur lång tid som finns kvar i banken med senast kända förbrukning? o.s.v. Är det ett inbyggnadsinstrument? Kostnad?

[janbsson 0]

Det jag tyckte var intressant att veta och som därför instumentet visar är:
o Antal % kvar i banken
o Hur många Ah batteriet har kvar (Resterande C20, dvs antal amperetimmar kvar att ta ut om man gör det under 20 timmar från nu)

o Antal ampere in/ut just nu

o Antal ampere in/ut i medeltal senaste 10 min (intressant om man har en kyl som går tex var 5:e minut
o Tid till 0%/100% beräknat på amp ut/in just nu 
o Tid till 0%/100% beräknat på amp ut/in i medeltal senast 10 min
 
Det är i stort sett vad jag kan läsa ut. Förslag på annan information emottages tacksamt. Vid installation måste man ange vilken shunt man har (Antal ampere och vilket spänningsfall den ger vid detta amperetal i millivolt) 
Egentligen vet jag inte om jag tänkt bygga fler för att sälja eller hur komplett den isåfall skulle vara (frontpanelen var jobbig att fräsa).
Men kanske 1500 :- för instrumentet exklusive frontpanel och shunt... 
 

[janbsson 0]

Glömde lite:
Batterispänningen visas oxå. Man bör även ange batteriets kapacitet, annars utgår den från att det är ett 120 Ah batteri... 

[SeaManiac 37]

Mycket intressant! En undran dock: Är Peukerts gamla ekvation giltig även för dagens blyackumulatorer. En viss utveckling (inte särskilt imponerande, tyvärr) har trots allt skett, t.ex. genom inblandning av andra metaller i blyet. Ett startbatteri har en annan karakteristik än ett förbrukningsbatteri osv.

Mvh Sea Maniac

 

 

[janbsson 0]

Såvitt jag kan bedöma stämmer det på mina batterier. Trots att Peukerts  ekvation är gammal är det fortfarande den ekvationen som sägs ge bäst överenstämmelse i förhållande till komlexitet och därför verkar vara poulärast även idag... Håller just nu på med en långtidstest för att säkerställa att det även stämmer då batteriet dras ur med olika strömmar. Vad gäller olika batterityper såsom startbatterier eller förbrukningsbatterier så tas det omhand av konstanterna i ekvationen. Det är just det som konstanterna är till för.

 

[forgus31 139]

Trevligt initiativ att göra ett eget batteriinstrument.
 
Som shunt kan man väl använda en från oxid säkerställd minuskabel exempelvis.
 
Förslag:
 
Om du lägger till en installationfunktion som kontrollerar shuntens motstånd efter t.ex en medskickad belastning med känt värde kan instrumentet efter att den konstaterat spänningsfallet över kabel själv kalibrera sig.
 
Det är mycket vunnet att slipa använda speciell hårdvarushunt som ger ett extra ovälkommet spänningsfall. Det sparar också ett par timmar installationstid och kan öka värdet på instrumentet med motsvarande belopp.    

[gonil 10]

Någon som har synpunkt på Odelcos Batt-Meter2.

Är sugen på att inhandla en sådan.

MVH

Göran

[janbsson 0]

Faktum är att det har jag i princip med redan. Om man skippar shunten och sätter ena kabeln på - på batteriet och den andra på andra sidan minuskabeln uppe vid elcentralen så har man redan en shunt. Därefter är det bara att koppla in en känd last (lampa el dylikt) och knappa in olika spänningsfall tills dess att den visar rätt ström. Men som du säger kanske det skulle vara ännu tyrevligare att man talar om vilken ström det är så räknar den fram rätt varden diret. Tack för tipset!

 

Det trevliga med att bygga en egen, förutom att man får koll på alla samband, är att man kan lägga till funktionalitet senare när det blir tid över. Ex.vis funderar jag på att koppla den till Seatalk bussen så att den kan visa all information som en slags slavdisplay. För det krävs det ingen ytterligare hårdvara förutom en sladd, resten är programvara. Med ett litet hårdvarutillägg kan jag på sikt även styra autopiloten trådlöst men det får vi se när det blir...

[Gunnar_ 5]

Kolla mitt inlägg (19 poster upp från ditt).

 

Sen: shuntar gjorda av en längd (koppar) kabel fungerar oftast i praktiken väldigt bra.

 

Den enda egentliga skillnaden är väl temperaturberoendet, en riktig shunt i manganin har ett i det närmaste obefintligt temperaturberoende, men en kopparkabel-shunt är rejält mycket mera temperaturberoende (men spelar väl i praktiken inte så stor roll om man inte är perfektionist) .

 

Peukert:s ekvation funkar även idag.

Den som vill veta mera kan börja exempelvis här: http://www.vonwentzel.net/Battery/00.Glossary/index.html

 

 

Senast ändrad av Gunnar_ | 06 mars 2007 | 21:18

[janbsson 0]

Har du gjort något kapacitetstest och fick du isåfall samma kapacitet som batteriet utges för at ha?

 

[forgus31 139]

Innan jag hade batteriinstrument använde jag mig av en av kablarna från batteriet för att mäta strömmen. Man gör en liten tabell för olika millivolt spänningsfall och tar några kända belastningar. T.ex 50 W strålkastarlampa 20 W mm. Inte så exakt men man får en hum om strömmen. Lätt att avläsa startströmmen till startmotorn t.ex.