Hans-Uno 0 Postad 21 Januari , 2007 Vad är det för nackdel och fördel med inplastade kölar? Mvh Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Peter_K 4 211 Postad 22 Januari , 2007 Nackdel: Om det är en inplastad järnköl kan vatteninträngning leda till att järnet rostar och därmed expanderar med delaminering som följd. Fördel: Det var billigare att bygga så. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Hans-Uno 0 Postad 22 Januari , 2007 Tack. Hur kan man se om det kommit in vatten/fukt under plasten och vad gör man i så fall? Tycker att det är märkligt eftersom kvalitetsbyggen som t ex Najad och Malö har sådana kölar. Priset borde inte ha så stor betydelse för dem. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Lyngve 0 Postad 22 Januari , 2007 Inplastade kölar ger en högre position på ballasten vilket förstås är dåligt. Den bör ju befinna sig så långt ner som möjligt. Det bör man kompensera med större vikt. Om det inte görs så blir båten topptyngre än annars. En blyköl kan gott vara utanpåliggande. Den rostar inte och klarar väl av en grundstötning. En järndito har lättare för att rosta vilket ger ett trist extrajobb. Om jobbet med en ingjuten järnköl är välgjort är det nog ingen större problem. Smäller man på så får man en del plastjobb men det är också allt. Visst, en rejäl smäll ger nog mkt jobb men på vilken båt gör det inte det? Att det skulle vara billigare att tillverka ett bra plastskrov med plats för en ingjuten köl än ett modernt u-format skrov har jag svårt att tro. Jag kan inte se vad som stöder den tanken. Lennart Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Hasse37 0 Postad 22 Januari , 2007 Jag har bara haft inplastad köl. Man slipper zinkanoder, skrapa rost, spackla osv, sen sitter den kvar hur hårt man än dammar på! Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Gäst Wille Postad 24 Januari , 2007 Ett sätt att kontrollera om det finns vatten innanför laminatet är att borra ett hål långt ner på kölen. Därefter så tätar man med sikaflex. Nästa gång man ev, går på grund så kan man borra upp samma hål igen och se om det har kommit in vatten, och sedan täta om. Samma princip gör man på roder om man misstänker att det finns vatten mellen de två roderhalvorna. Om det gör det så tar man ur pluggen på hösten så man inte riskerar frostsprängning. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Hasse37 0 Postad 24 Januari , 2007 På vissa båtar finns det något som kallas dyvikplugg, en skruv längst ner på kölen som sk atas bort när båten läggs på land för att dränera ev. vatten vid kölen. Glöm inte skruva tillbaka den igen bara, det gjorde jag på min vega. Tror du inte dom asen tog mig på 700 kr för att hissa upp båten igen efter en timme för att skruva i den igen! (GREFAB) Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Peter_K 4 211 Postad 24 Januari , 2007 Dyvikeskruven gör att du tömmer skarpen när du är på land, inte att du kommer åt eventuella inplastade kölar. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Hans-Uno 0 Postad 25 Januari , 2007 Tack åter igen. Det är mycket bra information som en okunnig inte har en aning om mvh Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Hasse37 0 Postad 26 Januari , 2007 Vad är det utrymmet du kallar för skarpen till för, det lyckades jag aldrig lista ut under min tid som vegaägare? Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Peter_K 4 211 Postad 26 Januari , 2007 Skarpen är det utrymmet där slagvattnet samlas i båten under durken, dvs det som ofta felaktigt kallas kölsvin. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kölsvin Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser