Gå till innehåll
torsdag 26 december 2024
RoundRobin

Spänningsfall -vad göra!

Rekommendera Poster

Upptäckte vid en mätning med multimetern ett spänningsfall i laddströmmen. Generatorn gav 14.24 Volt och batterierna fick endast 14.04 Volt. Hur skall jag på bästa sätt gå tillväga för att felsöka, vad som orsakar problemet? Generatorn kommer väl aldrig att kunna ladda batterierna fulla, med ett så stort spänningsfall?)

 

 

-Batterierna var tämligen urladdade vi mätningen, varför regulatorn inte borde begränsat laddströmmen.

-Skiljerelä finns, men ej diodbrygga.

-Kablarna är grova, men kopplade via startmotorn och ej direkt till batteriet.

 

/RR

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är nog bara att se över kablaget och kanske dra om direkt till batteriet. Jag kör med 1.5m långa 35mm2 från generatorn direkt till batteriet. Funkar kanon

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

-Batterierna var tämligen urladdade vi mätningen, varför regulatorn inte borde begränsat laddströmmen.

 

 

Det är just därför det blir ett spänningsfall.

 

Om du laddar med t.ex. 20A, och har ett spänningsfall på 0,2V är resistansen 0,01 Ohm.

 

Helt i sin ordning. Låt batterierna laddas upp och mät igen.

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

14.04 V vid bateriet borde i och för sig räcka för att ladda fullt med. Om batteriet var tomt så blir laddströmmen och därmed spänningsfallet högt. 0.2 V spänningsfall låter inte helt onormalt tycker jag.

 

Spänningsfallet beror på strömmen, när laddströmmen minskar när batteriet börjar bli fullt så minskar också spänningsfallet. Så batteriet blir laddat så småningom, men det tar onödig lång tid om man har tunna kablar eller dålig kontakt.

 

En sak som kan hjälpa är att skruva isär alla kabelskarvar du kommer åt, borsta rent med stålborste och skruva åt ordentligt. På batteriet kan man, när man skruvat fast kablarna på rena poler, fetta in synlig metall med vanligt smörjfett för att undvika oxid.

 

Den allmänna regeln är så korta och grova kablar du kan få dit mellan generator och batteri. Du kan aldrig få för stora kablar, enda begränsingen är vad man får plats att skruva dit.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst

Felsök du skojar var nöjd. inte mycket spänningsfall 0.2 volt.

mätter du direkt på generatorn som jag förmodar är växelspänning så mäter du igentligen på spänning som inte är helt stabilicerad det sker först när batteriet har fungerat som kondesator och som sagt på vägen dit finns alltid lite spänningsfall du har även ett viss mätfel direkt på generatorn eftersom spänningen ejn ännu är helt ren.  tidigare fanns på forumet en bra formel för spänningfall per meter per kvadrat i kablarna backar du denna formel så hittar du nog dina 0.2 volt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Håller med, kunde inte beskrivit det bättre själv.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

?

Hei kjære venner.

Dere få unnskylde meg, men både 14,02 eller 14,25 Volt er alt for lite spenning.

Med den spenningen får dere bare 70 til 80% ladning maksimalt og sulfatering av batteriene er uomgåelig.

I tilleg må man beregne dette ved en temperatur av 25°C.

Hvert grad mindre temperatur krever opphøying om minst 0,025 Volt.

Hvis dere snakker om bly/syre batterier så er målet minst 14,40 Volt,

spesielt når dere ikke snakker om middelhavet.

 

Riktig ladning av batterier er en liten vitenskap, men ikke noe problem.

Folk som er interessert i det kan lese her om eksterne høyeffektregulatorer fra Sterling.

Informasjonene er på norsk, men det er sikkert ikke noe problem for dere.

Også finnes det en link (downloads) til Sterling UK.

Når det finnes spørsmål kan gjerne spørres meg.

 

Forresten annonserer jeg også her på Maringuiden, klikk her.

Eller bruk søkemotoren med ordet Sterling.

 

21.gif\

Jørg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är så min bäste vän att 0,2 volt innbär inte spänningsfall i den bemärkelsen att det är kablar eller dyligt som är dåligt.

Oavsett omgivningstemperatur så gasar batteriet vid 14,4 volt.

För att det ska räknas som spänningsfall så borde kabeln vara i form av en sytråd och hur lång som helst.

Batteriet är i sin slutspurt vid 14 volt och däröver och drar då ingen nämnvärd ström som kan åsamka spänningsfall om man bortser från att vederbörande har grövre kabel än (typ sytråd).

I praktiken, så kan man köra 17 Amp. genom en meter kabel som är 1,5 kvadrat och troligtvis så har han en grövre.

Instrumentet (digitala) som man använder kan variera om vissa störningar uppstår och då vid mätning intill generatorn.

Ett gammalt vridspole(järn)instrument är nog det bästa att ha vid mätningar i denna krets.

Har själv i mitt jobb missat mätningar med digitala instrument, men hittat avvikelserna med hederliga instrument.

Finns i dag inga (vad jag vet) regulatorer som går upp till 14,4 volt. Har sett ett enda som var märkt 14,4 volt och som förmodligen var felmärkt.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja og nei.

Ja, at 0,2 Volt ikke er en problem, så lenge vi a) snakker om spenninger over 12 Volt og B) batteriene kommer å bli ladet både regelmessig og som den skal (avhengig av type batteri.)

 

Nei til ang. ladningen, regulator, måleinstrument.

Først er 14,4 Volt spenningen der bly/syre batterier begynner å gasse, ja.

Men det skal disse jo gjøre, fordi det er ikke mulig til å stoppe

eller nedbygge sulfateringen uten opphøyt spenning.

Når batteriets ladning ha nært 14,0 Volt tilsvarer bare det bare maks.80% av kappasiteten.

Resten tar med vanlig ladning av en vanlig styrt dynamo mer tid enn en vanlig båt bruker for veien fra Stockholm til Karlskrona.

Og dette er fakt.

Sluttendelig kjører de fleste bare noen timer hver dag, hvis overhodet.

Resultatet er, hvis man bare kjører permanent med 14,0 Volt, at batteriene sulfaterer.

Videre resultat: ofte er disse avdød før batteriene blir gamlere enn 5 år.

 

Regulatorer.

Det stemmer heller ikke så riktig.

Det finnes mange produsenter som tilbyr WA-regulatorer (standardregulatorer med fastinnstilling) som er innstillt på 14,4 Volt og mer.

Nesten hver dynamoprodusent tilbyr 14,4 Volt, men skjelden direkte i stortserie-dynamoer.

 

Bare at fastinnstilling 14,4 Volt er heller skadelig, fordi batteriene får også 14,4 Volt permanent når disse er full ladet allerede.

Da kommer vi tilbake på det du sier: fra (!) 14,4 Volt oppover begynner batterier å gass.

I så fall er den spenningen skadelig igjen for batteriene.

Forresten gjelder dette forholdet også alle bilbatterier, spesielt her i nord av Europa der gjennomsnittlige temperaturer er langt under 20grader.

 

For dette problemet finnes det mange produsenter som tilbyr eksterne regulatorer med IU-karakteristik.

Enda bedre er det med IUoUo.

Dette er den enste riktige vei for batteriladning i det hele tat, fordi

disse regulatorer styrer dynamoene først til maksimalt ladning ang. Ampere

(= ekstrem reduser ladningstid), deretter til konstant spenning til optimalt utjevningsladning (også ekstrem redusert mht. tid) og deretter til riktig vedlikeholdsladning av ca. 13,8 Volt.

Bedre går det ikke, tro på meg som gjør den jobben også siden mer enn 20år.

 

Kabelstyrke.

Det blir enda verre med ladning når man har både dårlig Wa-regulator og kabler som er for tynne.

Tynne kabler blir bare brukt så gjerne pga.at disse dynamoer ikke må jobbe.

Hvis man tar seg en Amperetang så kan man måle at standardregulatorer ikke leverer mer enn 25% av dynamoet mulighet i bare noen få minutter.

Tar vi en 70A dynamo så garanterer jeg deg at den gi maks. 25A i noen få minutter, men deretter bare noe mellom 7 og 15A.

Men dette holder ikke for store batterier, som du sikkert vet.

 

Wa-regulatorer måler kun på spenning og indre motstand av batterier.

Men har man nå tynne kabler i tillegg så blir det enda verre fordi den stakkars Wa-regulator får ikke den kontakt til batteriene som den må har.

Den har faktisk ikke noe sjanse allerede pga. den kombinasjonen.

 

Omvent er det med en høyeffektregulator som senser direkte på batteriene.

Den utgjevner alle spenningstap.

Og hvis den både jobber digitalt med en program, kan beregne batteristørrelsen, temperatur av batteriene, ladningstid og tid for utjevningsladning, DA blir saken bra.

Forskjellen er bare ofte at også kablene må byttes mot noe som tåler mye mer strøm, fordi bruker man t.ex. en PDAR så kommer ekte 70A.

Og dette tåler bare de færreste original-ladningskabler.

 

Instrument.

Jeg er også enig med deg at spoleinstrumenter er bra.

Men ikke lengre bra nok for oss som tar målingene presis, fordi vi jobber ikke lengre med mekaniske regulatorer.

Det vi trenger, også på båt, er måling på en tiendel av spenningen (Volt) og dette kan ikke noe spoleinstrument vise slik at det er presis nok.

Instrumenter som er bra koster penge, men disse er ikke så dyre at det ikke lønner seg.

Forskjellen er bare om jeg trenger instrumentet av og til privat,

eller fastinstallert på t.ex. båt eller yrkesmessig.

Privat holder det med en kr. 80,- instrument.

På båt snakker vi ofte allerede om kontroll av systemet, slik at det blir aktuellt med en instrument i klasses PMP1 allerede.

Og jeg, som jobber med det, bruker både spoleinstrument, digitalt instrument og 4-kanals oscilloskop bare for å sjekke problemer ved ladning.

 

21.gif\

Jørg

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Derfor gjør vi slike diskusjoner, til både å lære selv og hjelpe andre til å lære, slik at folket ikke kommer til å gjøre det samme feil som andre igjen.

 

Dette er grunn av en forum, synes jeg, og grunn nok til å holde en slik diskusjon i gang.

Forresten tar dette temaet aldri av, som man kan lese i alle forum i hele Europa.

Disse spørsmål kommer igjen og igjen og så kan man bare passe på at svarene er riktige også. 

 

21.gif\

Jørg

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag ser att du kan dina saker.

Har sett dina inlägg tidigare om dom har varit bra.

Vad jag ville framhålla, var att det inte kan vara spänningsfall för batteriet står bara och myser och därav så drar dom knappt någon ström.

Du har fullständigt rätt i att ett batteri behöver lång tid i det sista för att nå toppladdning.

 

Lev väl.26.gif\

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Så klart, Orven.

Og sikkert må man ikke altid overdrive komplett i siste detalj.

Men jeg ser overalt at det finnes mye usikkerhet av folk og behov for mye mer forklaringer, fordi ikke enhver kan vite alt om alt.

Selvfølgelig.

Håper at vi prater mye mer om slike temaer framtidelig også på dette forum her.

Det hjelper mye for mange, selv hvis ikke alle orker å skrive selv innlegg.

Men gøy er forum-arbeid også, ikke sant ?

 

20.gif\

Jørg

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Med den inställning Joerg har kör nog de flesta omkring i bilar med icke fungerande laddning.... Men som tur är fungerar det ändå. Vad som är önskvärt, finns inte alltid i praktiken. Enda säkra sättet att få batterier laddade till gasningsspänning är nog att ladda med laddare.

Hur många har koll på laddningssänningen i egna bilen?

/Fredrik

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det er riktig, Fredrik.

Men vi snakker jo ikke om ladning som ikke fungerer, men om både ladning

og måte ladning som kan forbedres mye.

Og dette med forholdsvis enkle hjelpemiddeler.

 

Hvorfor skal man gjøre seg avhengig av eksterne batteriladere hvis man

kan har det samme ladningsmåte av en bra laderen, men med mye bedre effekt rett fra egen dynamo?

Alltid og uten nettstrøm.

Dette gjelder spesielt fordi det finnes allerede alt man behøver i både båt, bil og bobil, untatt en bra regulator.

 

Industrien kunne løse dette problemet ganske lett.

Poenget er bare industrien som er late, men som tjener jo bra med Wa-regulatorer, så lenge de er late.

Så lenge ikke forbrukere kjefter, så lenge blir ikke noe forandret fra produsentene.

 

Men vi har jo mulighet til å unngå alle disse problemer fordi vi vet hvordan man kan gjøre det riktig.

Hvis bare alle ville gi vidre slike informasjoner så ville det også i Sverige blir mer og mer populært.

Og hvis ikke, så tar det bare lit lengre tid, fordi jeg gjør det nå. 1.gif\

Men fordelene av fornuftig regulering er allerede så vel kjent i hele middeleuropa.

Hvorfor skal ikke folk av norligere land, som har enda mer problemer med batterier og ladning (allene pga. temperaturer) ikke også skjønne det ?

Det mangler bare forklaring og det begynner jeg nå med.

Stor suksessen som vi allerede har i Norge og Danmark viser jo at også nordman har stort interesse i dette.

Logisk, fordi dummere enn middeleuropeiske er disse mennesker i nord jo ikke.

 

21.gif\

Jørg

 

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

OK, då har jag lärt mig att det inte är något betydande spänningsfall...

 

Jag provmätte igen (nu när batterierna var fulladdade). Generatorn gav 14.29V och över batteripolerna fick jag 14.20V (vid ca 2000rpm på motorn)

 

Trots avhandlingarna ovan, förstår jag inte varför generatorn inte ger mer ström, då batteribanken är delvis urladdad! -är det något fel på regulatorn?

 

/RR

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja, men grunnlegene pga. konstruksjonen (les alle innlegg en gang til).

Du har en standardregulator som er en såkalt Wa-regulator.

Den orienterer seg bare på spenning og motstand av batteriene, men skjønner ikke at batteriene trenger strøm (Ampere) også.

Så leverer den bare spenning (Volt) som øker opp til verdien det regulatoren er innstillt på.

Mer kan den ikke.

 

Jeg anbefaler deg den investeringen.

Prøv en Sterling PDAR og problemet er løst, sluttendelig.

Du får riktig ladning med 4-trinns karakteristik, full utbytte av dynamoet, ikke lengre spenningstap på vei til batteriene m.m.

Noe bedre kan man ikke gjøre for både ladning, effekt av ladningen og batteriene.

 

21.gif\

Jørg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Riktig ....og ikke riktig.

På båt skal det ikke anbefales en DAR12, men en PDAR.

Klikk her for masse forklaringer og FAQ på min norske side.

Dessverre kan jeg ikke svensk, men det kommer også snart.

Men informasjonene på norsk kan du antakeligvis bedre lese, enn på tysk. 

 

Som allerede henvist til, lengre oppe, finnes det også en annonse her rett på Maringuiden.se

Klikk her

 

Anbefaling til PDAR er på grunnlag av erfaring.

Reguleringen er av det samme soft- og hardware hos begge to regulatorer.

 

Men forskjellen er:

PDAR overvåkner også både dynamotemparatur og spenningsfall direkte mellom

batteri og dynamo.

Spesiellt dynamotemperatur er ikke uviktig fordi dynamoet blir varmt når den endelig leverer riktig strøm pga. riktig regulering.

Regulatoren holder dynamoets temperatur på konstant mellom 65 og 90 grader,

men alle dynamoer takler 120grader permanent.

Slik lever en dynamo mye lengre.

Også kan PDAR brukes på både 12V og 24V dynamoer og tilbyr kraftigere strømforsyning hvis den jobber komplett alene.

 

Overvåkning av spenningsfall er også bra.

Spennigsfall oppstår t.ex. pga. dårlige kabler, kontakter, skadete skilledioder, skadet batterivelgere eller relè, for lite vann i batteriene, knekk på batteriplatene og så videre.

Dette er altsammen fårlig mht. brannfare på båten, fordi hvert motstand danner mye varme.

PDAR kjenner på forskjellen og reagerer ved en spenningsforskjell av allerede 2,5 Volt, allerede langt før det oppstår videre skader eller brann.

 

Og til slutten: hos PDAR kan tilkobles en display/fjernstyring hvis man gidder.

Displayet viser alle tilstands og varsler både akkustisk og optisk når det skulle oppstår en feil.

 

Fasit: det lønner seg med å kjøpe seg en PDAR i steden for en DAR12,

fordi egentlig kjøper man bare en gang en slik regulator og disse her er definitivt de beste som finnes på markedet.

 

Men les først litt mer om regulatorene, sammenlikne og vurdere selv, og så kan vi dikutere det etterpå.

 

21.gif\

Jørg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har en Hitachi 55A generator, -är det svårt att installera PDAR?

-Ersätter den även nuvarande skiljerelä / batteriseparator?

 

/RR

post-13457-1394234784,4571_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Den vanskeligste delen hos alle dynamoer er bare kontaktpunktet felt, som ikke er vanskelig men må bare gjøres rett etter veiledningen.

 

Detaljert(!) veiledingen finnes på tysk, engelsk og norsk.

Det finnes også en på svensk språk, men akkurat den synes jeg er ikke bra skrivet. (...fordi den ikke kommer fra meg ?!?)

 

Prøv å lese dette her som jeg har laget på norsk.

For dynamoen din (jeg synes at det er Hitachi med eksternt/frontmontert vifte som ble bygget før 2002) gjelder dette arket her i tillegg.

 

Det er mye tekst og forklaringer, men egentlig ganske lett.

Vanligvis gjelder:

- en som kan det, gjør jobben inni av 45 minutter.

- en som gjør det førstegang, men som har lit peil om elektrisk, gjør jobben inne av 2 timer inkl. tre kopp kaffee fordi han/hun leser litt oftere.

(Du leser riktig, jeg har også damer som kunder.)

 

Men ellers er monteringen beskrivet av meg opp i siste ledd.

Og hvis det finnes noe som ikke er klart så finnes det både epost og servicetelefon ellers.

Jeg er velkjent som servicevennlig i Tyskland, Norge, Danmark og nå også i Sverige og tilbyr Sterling nå i 7 år siden.

Og jeg fikk alle mine barna til å virke til nå. 

Så hadde du vært førstemann som ikke klarer å montere regulatoren,

hvis du bare har litt peil om monteringer ellers.

 

21.gif\

Jørg

 

ps: sorry, jeg har glemt å svare på andre spørsmål:

regulatoren regulerer ved overstyring av dynamoets originalregulator,

eller kan også jobbe som aleneståene regulator.

Men den erstatter ikke noe skilledioder, batteriseparatorer m.m.

Dette er noe annet, men vi tilbyr også noe slik.

Les på websidene, der finnes mange informasjon om systemene og hvordan det virker. 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...