Någon som provkört Ryds 568 GT?

[MaCro 0]

Hej jag satte dit en lite tjockare skumgummilist. Kommer dock inte ihåg vilken sort det var men jag tror att det var Tesa 60?? eller nåt. Helt tätt och inget skrammel.

 

När det gäller propeller så kan jag rekommendera Ballistic. det gjorde 3 knop för mig och accelerationen blev klart bättre. Dock så fick jag lite högre varvtal i marchfart men det går att leva med.

 

//Mac

[MaCro 0]

Pelle

 

Tackar för ditt inlägg. Mycket givande!!

 

Som du förstår så är vi väldigt nöjda med 568:an

 

Bra jobb!!

 

//Mac

[pelleparyds 0]

Kan berätta att den 1000:ende 568 GT-GTI snart lämnar fabriken efter bara två års produktion.Europarekord? Jag tro det men är inte helt säker.

Ryds mest tillverkade båt är annars Ryds Camping och är tillverkad i drygt 12.000 och det är rekord i Skandinavien för en bobåt.

Lite nyheter,till våren kommer en GTS modell på samma skrov som 568GT-GTI.

 

[therk 0]

Är det någon som vet om Pulpetöverdraget från Ryds har samma fästpunkter som kapellet? Jag har ett kapell monterat men vill skaffa ett överdrag. Kanske pelleparyds vet?

// thomas

 

[pelleparyds 0]

Tyvärr är det inte så att de har samma tryckknappsbild.

H-Pelle

[Martin1974 0]

Hej alla!

 

Undrar om det finns något sätt att få knapparna på hamnkapellet till 568an att knäppa upp smidigare. Det gick bra tre första veckorna. Efter det var jag tvungen att använda milt våld för att få loss kapellet. Det slutade med att jag använde en morakniv för att knäppa upp knapparna. Så ska det väl inte vara.... Om någon har något tips vore det toppen.

 

Kanske Pelle på Ryds har tips? Måste säga att det är toppen att du bevakar denna tråden Pelle. Det löser en del frågetecken betydligt snabbare!

 

Med vänliga hälsningar 

Martin 

 

[MaCro 0]

Martin 1974

 

Detta problem har inte jag märkt.

 

Spolar du av båten regelbundet med sötvatten?

 

Använd någon form av smörjmedel eller antikorrosionsspray så kanske

det blir bättre.

 

//Mac

 

 

[pelleparyds 0]

Tryckknapparna på kapell och dynorna kan vara lite jäv.... att få upp ibland,speciellt om man utsätter dem för saltvatten.

Det finns ett verktyg som man kan använda som vi kommer att köpa in och saluföra inom några månder.Tyvärr har den Norske uppfinnaren tagit god tid på sig för att få fram det. Verktyget är billigt (ca.25:-) och smidigt storlek är så att man kan ha det på nyckelringen

Under tiden kan jag rekommendera att man spolar eller tvättar dem med sötvatten och smörjer in knapparna med vasselin.

 

[Martin1974 0]

Tack för detta!

Bra tips. Men vore det inte bättre att man använder en annan typ av fästanordning om ni känner till problemet. I stället för att ta fram verktyg som löser problemet. Måste vara ett tankefel...

Ta inte detta på fel sätt Pelle, jag uppskattar dina inlägg mycket.

 

En annan fråga Pelle. Det sitter fyra strömbrytare på instrument brädan, varav två som jag kan se är lediga. Är det bara att koppla in en GPS på en av de lediga brytarna. Har dom ström eller måste man dra dit?

 

Med vänliga hälsningar

 

Martin

[batrookie 0]

Ett annat alternativ är ju att konstruera båten med tanke på saltvatten. De flesta båtar i Sverige går ju trots allt i saltvatten.

 

Håller med föregående talare. Låter som en ovanligt konsti idé med ett verktyg för att få loss knapparna. Det blir ju att försöka lösa symtomen och inte problemet.

[MaCro 0]

Som jag sa tidigare så spola båten med sötvatten efter varje tur så försvinner problemen. Saltvatten går väldigt illa mot alla båtar. Det tar 2 min att spola av om man har vatten nära.

 

Det är samma sak med motorn. Den skall spolas med sötvatten med jämna mellanrum och växelhusets skall spolas av efter varje gång.

 

Jag har även sprayat min motor och vissa delar på båten med antikorrosionsspray just för att förebygga saltvattnets effekter.

 

Båtar är som bebisar - måste skötas och pysslas med 

 

//Mac

[Martin1974 0]

Hej!

 

Förvisso, men jag har inte sötvatten tillgängligt. Det måste ju vara mer lämpligt att man konstruerar båten så att den tål saltvatten... Eller? Det borde inte vara en speciellt svår sak att konstruera ett kapell så att man kan ta av det utan att behöva spola av och smörja knapparna efter varje gång. Det måste du väl ändå hålla med om MaCro?

 

Med vänliga hälsningar

 

Martin 

[pebbenp 0]

Tror att det är ett kvalitetsproblem. Dessutom sitter det väldigt dåligt fast i dynorna så det är jättelätt att man drar sönder dem. På de andra fabrikaten av båtar jag har/har haft har inte problemet funnits. Det är väl bara för Ryds att göra som Volvo, plagiera alla andra som har en fungerande lösning.

[pelleparyds 0]

Allting (det mesta) går att lösa,frågan är bara vad det får kosta.Det finns dock inga tryckknappar som är tillverkade för att tåla saltvatten.Tidigare så använde vi kardborrfästen,men det fungerade dålit efter en säsong,tryckknapps problemet brukar komma efter ca.fem säsonger och oftast för att de inte smörjs in.Problemet är ganska begränsat till kustremsan Göteborg-Strömstad där de saltaste vattnen i Sverige finns.I Grodhavet är problemen väldigt små.Av våra båtar som säljs så räknar vi med att ca.25% går i saltvatten.Källan är de garantibeviskopior som vi får in.

Kanske att någon Smarting här på sidan sitter på en bra,enkel och hyfsad billig lösning?

Verktyget har en Norrman uppfunnit, han kontaktade mej på Oslos båtmässa. Redan på den mässan hade han sålt 12.000 enheter och så många Ryds är inte sålda i det landet,så vi är nog inte ensamma om problemet.

Vad det gäller våra extra elbrytare på panelen så varierar antalet lediga från modell till modell och även om det är matarström framdraget.så det måste du kolla själv.

 OBS att alla leverantörer av GPS-Fichfinder inte vill att man kopplar dem via en brytare (läs monteringsanvisningarna) Du skall inte heller koppla den på laddströmmen från motorns generator (den varierar i styrka,vilket kan skada instrumentet). Koppla alltså på efter batteriet.

 

[batrookie 0]

Räknar du bara kuststräckan Gbg-Strömstad som saltvatten nu eller? För om man räknar hela Sveriges kust som saltvatten (vilket det ju är) så borde det väl vara fler än 25% av alla Ryds-båtar som går i saltvatten? Eller är Ryds Sveriges insjöbåt nummer ett?

[pebbenp 0]

Hej Pelle,

 

Tyvärr är jag inte Rydsägare längre men det var väldigt trevliga båtar så kommer säkert snart vara det igen. Hur som helst så hade jag problem med knapparna redan efter 1 säsong (köpte båten ny 510GTS). På nästkommande båt hade den tidigare ägaren haft samma problem efter första säsongen, jag köpte den efter den första (511 GTS).

 

Då kommer lösningarna

 

1. Informera i manualen till båten om sådana här speciella saker, man kan tycka att det är självklart. Men jag tycker inte att det är det när man måste smörja under pågående säsong.

2. Sy knapparna hårdare så att de inte släpper.

3. Det som jag tycker är bäst, på min Bella som jag har nu sitter det ett snäppfäste i dynorna av plast som snäpper i hanen som sitter med en skruv i båten. Det är ett snäpp/hak fäste som funkar perfekt. Iaf. i min nuvarande båt och förra. Det är förmodligen några kronor mer på en båt men jag tycker att har men ett öppenbart problem måste man lösa det även om man tappar en hundralapp i vinst/båt för att inte få ett rykte som ett lågkvalitétsmärke. Eftersom jag tycker om svenska företag och väldigt gärna gynnar svenska företag så länge man får samma kvalitét kan jag ta några kort och skicka om du vill. Annars är väl det bästa och åka och titta på konkurenterna?

 

[pelleparyds 0]

Kanske man ska läsa vad det står?

Problemet är ganska begränsat till kustremsan Göteborg-Strömstad där de saltaste vattnen i Sverige finns.

Visst är det lite salt i grodhavet också,men som sagt med de nya mässingbaserade (kom för 2 år sedan) knapparn har jag inte hört om prolemet så mycket där.

 

De knäppen av typ som Bella t.ex.använder har också sina problem,vi har testat dem,men funnit att smörjda tryckknapparna är bättre.Anledningen är att små barnfötter och damrumpor inte trivs på fästena då inte dynorna används.

[Henkan 0]

Hej på er.
Äger en 510 gti-o6, redan efter ca en månad i plurret så började jag få problem med fastnande knappar både i kapellet och dynorna. Jag bor iof på saltkusten och det är klart att jag har stött på kärvande knappar förr men jag har inte varit med om att dom fastnar så här hårt. Vid säsongens slut hade detta resulterat i två trasiga dynor. Det bästa sättet jag kom på för att lösa problemet var att spruta lite silikonspray i knapparna, med detta så är problemet nästan bortblåst. Min rydshandlare tog tillbaka de trasiga dynorna på garantin vilket ju var mkt possitivt.
Men som sagt silikonspray är att rekomendera.
 
/Henkan   

[pelleparyds 0]

Henka.

Sådana återförsäljare älskar vi,som tar hand om kunden först oh sedan fixar problemet med oss. 

 

En liten inbjuda:

I dag fick vi klart att vi blir huvudsponsor för Roslagsloppets Kändisklass.

Alla ni som har en Ryds 568GT-GTi med Mercury 90hk Optimax  är välkomna att utmana dem.

Maila mej på ibsab@telia.com om ni är intresserade så får ni mera info.

[B400 0]

Kan defenitivt hålla med om att man skall kunna bruka båten utan dynor som Pelle skriver.

 

 

Kan man inte få utmana med en 510:a..Hehe

 

[pelleparyds 0]

Tyvärr inte i år.,men du är välkommen på eftersläckningen i Öregrund.

[MaCro 0]

Synd att inte jag och thorax fick vara med med våra 115 hk. Det hade varit kul och blåsa om 90 hästarna med ett gott propellersprut från en nyvaxad ballisticpropeller

 

Thorax hade nog vunnit med någon meter då han kör 2-takt

 

//Mac

 

Senast ändrad av MaCro | 10 april 2007 | 23:27

[Peaky 0]

 

 

Angående tryckknapparna.

 

Det är högprioritet för mig att byta ut tryckknapparna och det insåg jag redan innan jag köpte båten. Även fast jag bara kört båten typ 4dgr under hösten -06 inser jag att jag kommer att slita sönder någon av dynorna i en framtid.

 

Jag kommer att sy på en flärp som faller vertikalt på framsidan av sittdynan och monterar på gamla traditionella kapellvred som garanterat håller. Likaså ersätts trycknapparna till ryggstödet med kapellvred. Akterkapellet har jag helt skippat till förmån för en egentillverkad huva över pulpeten. Nuvarande akterkapell med alla tryckknappar kommer garanterat att skapa problem i en framtid.

 

I övrigt Ryds 568 GT/GTI: Prisvärdhet 5 plus , skrov 5, ergonomi 5 plus, utseende 5 plus, utseende ergonomi 5 plus, funktionalitet och handhavade 5 , kvalitet 4, kvalitetsdetaljer (småprylar typ fjädrar i luckor skruvar m.m.) 3 minus, gångegenskaper 4, högsjöegenskaper (vass stäv) 5 minus. Hissningen av motorn är inte optimal som standard. Den är lite för hög. Släpper lätt, men går att åtgärdas.

 

Jag har kört närmare hundra båtar allt ifrån militär-, segel- och motorbåtar och med den erfarenheten i bagaget är betyget om ni ursäktar uttrycket, en djävla bra båt!

Mvh

Peaky

 

Senast ändrad av Peaky | 11 april 2007 | 09:24

 

Senast ändrad av Peaky | 11 april 2007 | 09:28

 

Senast ändrad av Peaky | 11 april 2007 | 09:32

 

Senast ändrad av Peaky | 11 april 2007 | 10:05

[pelleparyds 0]

Hallå Peaky

Eftersom det tycks uppskattat att jag deltar lite i snacket på sidan så fortsätter jag.

Detta utan att jag tänker inta någon form av försvarsställning eller att utrycka något försäljningssnack(marknadsföringen av 568GT-GTI finns det så många här på sidan som sköter om bättre än jag ).

 

Jo då vi har provat det du beskriver,med flärpar och kapellvreden också för några år sedan.Problemen blir lite det samma som med Hanköfästet (se tidigare inlägg) barnfötter och damrumpor trivs inte när dynorna inte används.Du måste också knäppa upp vredena varje gång du ska ner i förvaringsboxarna.

Vad det gäller akterkapellet som du skriver om,så måste vi skilja på Akterkapell och Styrpulpetsöverdrag.

Akterkapellet täcker från rutan bak till bakre skottet och har nästan ståhöjd,båten får alltså en form av akterhytt.Kapellet fästes med kapellvreden (placerade så att inte barnfötter etc inte kommer till skada).

Styrpulpetskapellet täcker också från rutan till bakre skottet men i en rak linje utan bågar.Kapellet är alltså inget du kan använda under körning.Fästpunkterna ligger därför mera öppet i båten,därför använder vi tryckknappar.

Vad det gäller din bedömnig av båten är det ju nästan så man blir generad av allt beröm.En liten kommentar bara vad det gäller din bedömning av högsjöbåt.

568GT-GTI är enligt CE klassningen (C-klass) inte någon högsjöbåt,om du kollar i instruktionsboken så ser du vad jag menar.

Det blev mycket som vanligt,men jag hoppas att inlägget kan ge något.

H-Pelle

 

[Stefanius 1]

Hej !

 

Brukar ju smyghänga på här på forumets mesta tråd, eftersom jag har en Ryds 18 GTS, vilket nästan är samma båt 568.an.

Jag är också sanslöst nöjd med båten och dess sjöegenskaper. Är benägen hålla med Peaky på alla punkter även på denna båt.

Det enda jag saknar är ett mindre förvaringsutrymme i styrpulpeten.

 

Skrovet är helt super... samma som 568.an vad jag förstått.

 

/Stefan

[Ryds568 0]

Hej

Ja du MaCro det blev en låååååång tråd av detta.

Kul när man läser våra två första inlägg (du skriver kul att någon svara till slut)

Snart dags att lufta 568 igen

[pebbenp 0]

Varför då inte använda den typ av knappar som är av plast och även smörjfria?

 

Nu hänger jag upp mig på ett i sammanhanget litet bagatellproblem, men tyvärr en av de punkter jag störde mig på mest när man väl skulle använda båten så för mig som båtägare tycker jag det vore kanon med en bra lösning så bagatellproblem.

[AudiRS6 0]

 

Hej!

När jag sökte på Ryds så är det första som kommer upp en lång tråd med för tillfället 236 svar så jag tänkte att jag skulle ta och läsa några inlägg för att bekanta mig lite med märket. Men jag blev så intresserad av eran diskussion ang 19 eller 21 propeller och hissningen av motorn att jag nu har läst hela tråden.

 

En fråga återstår dock. Det finns mkt kommentarer om 568 Gt i den här tråden (inte så konstigt med tanke på namnet) men hur är egentligen en äldre ryds? Syftar på 530 och 550 GT. Kommentarer?

mvh/Audi

 

Senast ändrad av AudiRS6 | 11 april 2007 | 22:05

 

Senast ändrad av AudiRS6 | 11 april 2007 | 23:35

[Peaky 0]

Hej Pelle Ryd och alla andra!

 

Jag menade givetvis stypulpetöverdrag och inte akterkapell.

Folk har från tid till annan olika uppfattningar. Jag köpte ett akterkapell till en styrpulpet i förvissningen om att skyddat kunna åka ut till de yttre skären när första snön fallit. Efter ett antal tappra försök, upp och ner med kapellet, kroknade jag och det blev liggande i en friggebod i många år.

Numera ser jag till enkelheten. Jag vill inte ha en båt med fasta dynor som blir ett elände på sikt och dynorna fram har jag skippat till förmån för båtkuddar som är lättstuvade och Ok att sitta på. Min förra båt med ett helkit av dynor hamnade även de i friggeboden. -Kalas! Tyckte nye båtägaren när han såg dynorna. -Båten är ju ny!

I.o.m. att jag har begränsat dynantalet till två, sittdynan vid pulpeten och ryggstödet, så blir det på alla sätt lättare med hanteringen (tryckkanpparna), stuvningen och enkelheten. För ytterligare lättare hantering beskrev jag kapellvreden istället för tryckknappar. Jag hade tänkt att montera flärpen i enbart framkant av sittdynan. Flärpen motsvarar den som sitter på ovansidan av ryggstödet som tryckknapparna sitter i. Det innebär att med kapellvred i framkant sittdynan behöver man inte lossa på vreden när man vill öppna förvaringboxen utan man lyfter upp den bakre delen av sittdynan och öppnar luckan samtidigt som dyna följer med. Alltså inget lossande och lirkande med tryckknappar under sittdynan. Enda nackdelen kan vara att dynan lyfter lite i bakkant när man står upp och åker fort. Personligen tycker jag det är en bättre lösning än Ryds egen var motsvarande ovan ej görs utan att man lossar på tryckknapparna och sedan knäpper igen. För egen del innebar det att jag struntade i att knäppa fast sittdynan. Vilket innebar risk för att dynan åkte i sjön när jag körde stående. En stuntsak kan tyckas. Men... ändå en lösning.

 

Högsjöbåt...? Givetvis inte! Däremot bra i tuff och lite mer krävande sjö. I storleksmässigt jämförbara båtar finns det skräckexempel på båtar med trubbiga stävar. Helplanade båtar med platta skrov tillverkas knappast idag men däremot de med mer eller mindre trubbiga stävar. Går det kraftig sjö och man vill slippa flygturer så trimmar man iregel ner stäven för lungnare gång och då gör 568:an ett bra jobb med sin vassa stäv. -Vem har sett en racerbåt med trubbig stäv?

Högsjöbåt...? Då blir nog ingångsbåten en Cigarette 36:a :-)

En eloge till Pelle och Ryds som har förstått värdet med det här forumet. Letar man efter en ny båt på Internet, så hamnar man förr eller senare här. Båtreklamen från tillverkarna litar man inte så mycket på om man är något så när funtad. Man söker iregel fakta och kikar på vikt, bredd, längd, interiör, lite bilder och utseende. Därför är det suveränt att få ta del av information från den andra sidan säljbordet. Jag vet att Maringuiden som sökmotor används av många. Mycket bör även tas med en nypa salt. Varför jag haussat 568:an är för att det är rätt stuk för mig och mycket båt för pengarna. Likt förbenat är det för mycket pengar

 

Mvh Peaky

Ps. Gumman utan teakdäck ser faktiskt lite naken ut. Börjar tänka om...? Hon kanske får något raffigt på sig till sommaren. Men då får man även tänka om betr. båtnamnet. Rudis duger inte. Det får bli typ Britney som en 568:a i forumet heter Ds.

 

 

Senast ändrad av Peaky | 13 april 2007 | 03:08

[pelleparyds 0]

AudiRS6 Kadett (lite rolig kombination)

530 skrovet kom fram under tidigt -80 tal,det vill säga under den tid då Volvo ägde Ryds Båtindustrier.Konstuktör var Bo Oldenburg.På den tiden var inte PowerTrim och Tilt (möjlighetet att hydraliskt justera vinkeln mellan motor och akterspegel)standar på motorerna.Bosses idee var att i stället för att kunna trimma upp stäven på båten(vilket vi gör idag) och få mindre våtyta på båten mot vattnet (viLket ger fart och bränsleekonomi)så försåg han skrovet med en form av fiskfjäll. Fiskfjällen gjorde att vattnet slogs sönder och blandades upp med luft,båten gick på det sättet till viss del på en luftkudde.Principen är den samma på en hel del amerikanska skrov med innobordrare som finns idag. Vi använder konstruktionen även på våra 23 skrov,fastän där släpper vi in luft från sidan i ett jack,vi får också på det skrovet effekten att det är väldigt lätt att hitta båtens optimala trimläge.530 skrovet användes på GT och DC modeller i olika utformningar.

 

550 skrovet kommer från den tiden då vi ägdes av OMC (Johnson-Evinrude)

och är i basen ett Four Winns skrov (som också ingick i OMC gruppen).Det har används till HT,GT,GTS och DC båtar i olika varianter.

568-18 skroven som vi använder i dag är en vidareutveckling av 550 skrovet.

H-Pelle