Långfärdsbåt.långköl

[Gäst Bernt Johansson]

Jag undrar varför det inte byggs några långkölar numer.Är det förlegat eller?Skulle vilja ha lite synpunkter på detta.Läste en jävligt bra bok om hårt väder till sjöss. Där beskrev författaren om hur klassregler och köparnas strävan att ha en snabb båt på bekostnad av säkerhet och sjöduglighet där konstruktörerna hänger på. Havskappseglarna har ju sakta men säkert brutit mer och mer allt eftersom tiden har gått.Frågar man en försäljare på t.ex.Hallberg & Rassy om långköl så bara skrattar dom åt en.Den seglar ju uppenbart långsammare,kan någon förklara det för mej? Snälla, svara gärna på detta nu så kanske vi kan lyfta detta fenomen.

[Gantika 14]

Om jag förstår dig rätt så vill du veta varför en långkölad båt seglar långsammare än motsvarande båt med fenköl.

Det är av den enkla anledningen att en långkölad båt har betydligt större våt yta än en fenkölad.

[kjellander 0]

Hej, Du undrar varför det inte byggs några långkölar numer. Att långkölade båtar var vanligare förr berodde på att det med den tidens material (trä) var svårt att bygga hållbara fenkölar, tror jag. När plasten kom blev detta möjligt och det har ju visat sig att de allra flesta seglare uppskattar detta. Att fenköl är populärt beror som sagt på att farten ökar, särskilt i lätta vindar. En fenkölad båt är dessutom mindre kursstabil och svänger därmed snabbare vid roderutslag. Att båtar med dessa två egenskaper är populära beror väl på att de allra flesta seglare är intresserade av just de två egenskaperna. Dom seglar några veckor på semestern och därutöver ett antal helger, vanligen inomskärs och ofta i form av kappsegling. En långkölad båt är betydligt kursstabilare. Detta är en viktig egenskap i hårt väder med grov sjö men det är mycket få människor som skaffar sig en båt för att ge sig ut i sådana förhållanden. För en långfärdsseglare är en långkölad båt ett bra alternativ. Kursstabiliteten ökar säkerheten, gör segeltrimmning enklare och spar ström till autopiloten. Den ökade våta ytan kompenserar man lätt genom högre rigg och mer segel. Dessutom blåser det oftast mer på havet än i skärgården. Tyvärr är marknaden för långfärdsbåtar väldigt liten och dom få båtar som finns att köpa är väldigt dyra. Ett alternativ är förstås att bygga själv ! MVH, Johan http://www.toan.nu

[Gäst Bernt]

Hej Bernt igen.

Tack för svaren, fick en bra hemsida på köpet.Vill ändå vidhålla att kanske inte långfärdsbåtar skulle ha så liten kundkrets. Tror att det bor en långfärsseglare i många av oss. Finns det någon lång-eller delat lateralplansbåt som byggs idag?

Är det en stor chansning att t.ex  gå med en Ballad över atlanten?

           

[Gantika 14]

De mest eftertraktade nya långfärdsbåtarna som byggs idag är Långedrag och Overseas. Långdrag har fenköl och Overseas halvköl.

Visst kan man gå över Atlanten med en Ballad. Kolla Balladklubbens hemsida och läs om Papa Blondie (Herbert Jivegård) som seglade runt nästan hela klotet i en Ballad för många år sedan före GPS:ens tid och sen skrev en bok om det. Klart läsvärd.

[kjellander 0]

Hej igen, Det är många som gått över atlanten med en Ballad. Det kan du med göra. Självklart väljer du en rutt och en årstid då det är så liten risk som möjligt att hamna i hårt väder, tex. Kanarieöarna-Barbados i December - Januari. Därmed sagt att man gott kan långfärdssegla med en fenkölad båt även om det inte är det absolut bekvämaste eller säkraste sättet. Vill man ha maximal komfort och säkerhet bör man dels välja en långkölad båt, djup och smal och dessutom så stor som möjligt. Hur mycket storleken betyder illustreras väl av statistiken från Fastnet Racce 1979 då man hade riktigt dåligt väder. Av 58 båtar i minsta klassen fullföljde bara en båt (98% haverier)! Av 14 båtar i största klassen fullföljde 13 (7% haverier). (Siffrorna är tagna ur C A Marchaj's bok Seaworthiness, the forgotten factor, s81) Fenkölen ökar kursstabiliteten och minskar risken för broach och efterföljande kullslagning. En smal och djup båt med låga fribord är svårare att slå omkull och rätar sig snabbare om den slås omkull. Moderna fenkölar är tyvärr ofta breda och grunda och riskerar att bli liggande upp och ner efter en kullslagning. Som sagt, undvik dåligt väder. Köp en Navtex, lyssna på rapporterna, spela in dom på bandspelare, prata med seglare som du möter, dom kan dom lokala förhållandena. Undvik grunt vatten, håll dig borta från land och segla inte till Nord- eller Sydpolen. Min farmor sa ofta till mig: - Johan, du seglar väl inte där det blåser ! MVH, Johan http://www.toan.nu

[Gäst Pelle]

Förstår inte riktigt varför man vill ha en långkölad segelbåt. Dom är tunga, tröga och behöver mycket energi för att drivas framåt. Det finns inget som säger att en fenkölad båt inte skulle vara sjöduglig för de sju haven. Jag kan hålla med om att en långkölad båt är mer kursstabil. Men du står knappast och handsstyr över Atlanten ändå. Jag har seglat över Atlanten tre gånger med olika typer av fenkölade båtar. Ett viktigt kriterium för mig när det gäller att långsegla är seglingsegenskaperna. Vi startade samtidigt som många andra båtar över Atlanten, för oss tog det 17 dagar, för andra 25 dagar. Det betyder 8 dagar mindre till sjöss - bättre chans att klara sig från oväder och andra problem. 

 

Det finns ingen logik att tillverka långkölade båtar idag, därför finner du inga nybyggen.

Pelle

[Gantika 14]

Det kan ju vara kul att ha en långkölad båt som tål att gå på grund med när man seglar i okända vatten. Vi har ju nyligen läst om Bavaria som tappar kölen efter en grundstötning.

 

Jörgen

[kjellander 0]

Hej Pelle, Du skriver att: \Förstår inte riktigt varför man vill ha en långkölad segelbåt. Dom är tunga, tröga....\ Jag tror att du menar att många långkölade båtar är tunga och tröga. Det stämmer. Men i själva verket har varken tyngden eller trögheten egentligen med kölens längd att göra. En tung båt är bekvämare än en lätt båt. Detta är en viktig faktor vid långfärdssegling. Nu menar jag inte att dra över till västindien i passaden utan att segla där man riskerar dåligt väder och grov sjö. En längkölad båt är kursstabilare. Detta är viktigt för säkerheten. Om du får en hög brant våg bakifrån in under båten kan du hamna i ett läge där rodret hamnar i luften. Du tappar då styrförmågan och risken för broach med efterföljande kullslagning, masthaveri osv. är överhängande. En långkölad båt klarar en sån situation bättre. Därför är en långkölad båt säkrare. En tung och långkölad båt är således både bekvämare och säkrare. Den behöver absolut inte vara trög. Detta har ju med riggens storlek att göra. Jag har seglat långkölat över Atlanten och fenkölat både till Island och Azorerna. Nu bygger jag en ny båt. Den väger 14 ton och är långkölad. Den kommer att ha ett LYS på c:a 1.4 ! MVH, Johan http://www.toan.nu

[Gäst Pelle]

Hej Johan,

 

Den ser ju fin ut, ditt nya bygge. Vad jag ville poängtera att de flesta kända konstruktioner av långkölade båtar inte kan betäcknas som välseglande med dagens mått. Det går självklart att konstruera en sådan, frågan är då varför ingen konstruktör gör detta. Det kanske inte finns något behov? Hallberg Rassy, Najad, exempelvis är kända av långseglare världen över. Deras konstruktioner av idag har frångått långa köler och fått mindre våta ytor och vassare linjer. Det går helt enkelt att kombinera vassare linjer med goda långseglingsegenskaper. Swan är ett annat exempel på riktigt snabba och moderna linjer, rigg. Ägare av Swanbåtar seglar världen runt med sina båtar. Jag kan räkna upp ett antal andra konstruktioner men poängen som jag ser det är att det inte finns någon stor efterfrågan på långkölat eftersom det går att konstruera säkra båtar med vassa linjer.

 

Man kan ju även vända på resonemanget med akterliga vågor, en mer flatbottnad båt surfar iväg på vågen medans en långkölad och tung båt fastnar och slås omkull. Har seglat en flatbottnad Swan 60 i 20-25 m/s på Biscaya. Båten kändes lättmanövrerad i och med att den surfade iväg på vågorna, som en dans.  

 

Mvh Pelle

 

 

 

[Gäst janne]

Läs Marchajs bok Seawhortiness the forgotten factor så får du en förklaring till varför lånkölade båtar är sjövärdigare.

[Gäst Sture]

Några tips om långkölat. Idag är det en svårighet att få tag i en långkölad nybyggd båt som de flesta långseglare efterlyser. Marknaden Långseglare är för liten för båttillverkarna.Långkölade båtar är kursstabilare och mer grundgående än fenkölat. En ytterligare STOR anledning till långköl är allt det skrot som flyter ute på de stora haven. Båtarna går oftast med vindroderstyring och utan uppsikt framåt. En stock i vattnet slår enkelt av ett frihängande akterroder medans den helkölade med roder i akterkant av kölen inte ens märker kollisionen. Jämför för övrigt den gamla Viggenbåten som ursprungligen på Karlskronaviggen hade helköl och de senare årsmodellerna Albinviggen med fenköl har faktiskt samma lystal - allt annat lika! Kör man bara i hemma vattnen och inte skall ut på långsegling är fenkölat snabbare att gira med men som sagt inte så kursstabil. Men 99% använder sin båt så. Långseglarna är ingen stor marknad även om båttillverkarna ger sken av att de gör långfärdsbåtar. Det säljer bättre. PS De flesta som skall långsegla tvingas dessutom sätta fast inredningen bättre - klarar din båt ett fritt fall på kanske 5 meter i en vågdal till havs utan att inredningen lossnar? Knappast med en serietillverkad båt idag.

[Luffarn 8]

Det tillverkas visst långkölade båtar. Man kan få en nytillverkad svenskbyggd Allegro om man bara har pengar. Finns även amerikanska byggen tror jag.

Att det är den större våta ytan som gör båten långsammare är delvis fel. Många långkölade båtar har väldigt låg rigg och liten segelyta och seglar därför långsamt. Skulle de byggas om till fenköl skulle knappast farten öka.

Med rejäl segelyta blir det skaplig fart även på en långkölad båt. Det är nog mer förhållandet mellan vikt och segelyta som avgör farten än kölformen. Fenkölade segelbåtar på långfärd är ofta också tungt lastade så de blir lite långsammare.

Kolla in Harry Beckers Vagabond 31. Med 15 meter masthöjd och 66 kvadrat med genua 1 går det undan rätt bra. Vattenlinjelängden är 8,30, långt på en 31-fotare. En sådan har jag och kommer knappast att byta. Rymlig som få och vacker. Tål det mesta, som tex att segla till Antarktis. Eller Allegro. De finns som 27 30 eller 33 fot.

 

En till förklaring till att det inte byggs långkölat som förr är att plasten är så dyr, det går åt mindre till en fenkölad båt. Nya fenkölade  båtar går ofta sönder i skrov och speciellt roder, det kan knappast någon förneka. Vill du ha en beg fenkölsbåt som är bättre för långfärd än tex Allegron och Vagabonden, då får du betala kanske tredubbla beloppet.  De pengarna behövs för seglatsen. Så långkölade båtar är enligt mig och många många andra det bästa för långfärd.

[Newptunkryssare 0]

Man får ju inte glömma de som har typ halv köl, varken långköl eller fenköl typ alla jakter. Skärgårdskryssare, R-båtar, Neptunkryssare, Mälar-båtar osv osv. Dessa har ju inte riktigt samma kurströghet som långköl men ändå viss dito och tål en hel del stryk också samt skyddar rodret. En bra kompromiss enligt min mening.

[cerber0s 1]

Vad gäller att ha en båt som surfar undan vågona, är detta ingen höjdare då man fösöker styra med vindroder. Små långkölade båtar har ofta en sävlig och behaglig gång i sjön (som man ofta inte hittar på fenkölade båtar, om dom inte är många nummer större), tål grundstöningar och kölen skyddar rodret. Kusrstabiliteten är besvärlig i trånga hamnar, men en fördel då vindrodret skall styra. Vad gäller definitionen \välseglande\ så är begreppet helt och hållet relaterat till vad man ska använda båten till. En Maxi Racer skulle knappast anses som välseglande om du ensam försöker runda Kap Horn i den, det gör den däremot i lätta undanvindar hemma i skärgården, där den seglar om det mesta. Mvh Hampus

[Gäst Mariage]

Hej, tar upp den här tråden igen efterssom den är intressant med bra vinklar.Läste att en långkölad båt är säkrare vid hög sjö där vågorna bryter.Är man uppe på en våg och den bryter så kan en fenkölad båt som har mindre köl i vattnet lättare vända och risken för omkullslagning är större.

J

[Luffarn 8]

Vill lägga till att Vagabonden svarar bra på rodret, jag tar in min i vilken hamn som helst utan bogpropeller. Den går bra att styra på backen också.

Här är en till salu till ett lågt pris:

http://www.blocket.se/vi/7669053.htm?ca=13_s

[Gäst Mariage]

Den va fin,men för dyr för mig.Jag får försöka se världen med min allegro 27a som jag ska testa nu första sommaren.

[Luffarn 8]

Allegro 27.

Då har du en lika bra båt, bara lite trängre. Billigare att underhålla och bättre i grunda vikar och franska grunda kanaler. Jag ångrar ibland att jag inte köpte en Allegro 27 i stället för Vagabonden. Då hade jag haft råd att vara ute på långsegling nu.

Har du vindroder på Allegron? Det finns ju ett som kallas kosterroder, ett sånt har jag som jag ska testa till sommaren. Det är smart konstruerat, servoåran sitter direkt på huvudrodrets bakkant och direktstyr huvudrodret åt rätt håll. Man behöver inga linor kopplade till rorkulten. Så vill man göra en plötslig undanmanöver är det bara att hugga tag i rorkulten och styra som vanligt utan att frikoppla några styrlinor.Och inte sticker det ut så mycket grejer baktill heller. Det vindroder jag har är en hembyggd kopia av ett köpt kosterroder med alla rör dubbelt så grova som originalet. Så det är lite hembrännarlook över det hela. Vindvippan pekar åt höger på bilden. Ska bli intressant att prova. Jag är nästan helt gröngöling på att segla så därför har det inte blivit av förrns nu. Det blir femte sommarn jag har båten nu.

 

[Gäst Mariage]

Jo det finns vindroder till,jag måste säga att det var först och främst båten som jag ville ha.När jag sedan hittade en allegro fullmatad med med prylar,specialsydda förstärkta segel,ja då var det bara att,,,,be frugan.Fastnade för allegron för att jag seglar mestadels själv,sedan för att jag läst mycket om båtar och insett att man måste inte minst viktigtkunna behärska båten själv i alla väder.

[Luffarn 8]

Var är kortet på Allegron taget? Jag tycker jag känner igen stället, kanske inbillning.

Att inte ha större och krångligare båt än att man behärskar den ensam är självklart för mig med. Vitsen med jättestora båtar har jag inte fattat.

[Gäst Mariage]

Södra norrön,tror jag den heter,ligger vid Ingarö.Det är inte jag som har tagit bilden,Årstavikens SS ? har sin klubbholme där vad jag hört.Jag får premiären den 29/4,sen blir det Norrsundet (ovanför Gävle)-Åland-Gotland och hem till Stora Vika.Jag har beställt kanonväder till hela Sommaren.

Vart tar du vägen i Sommar? Du ser att jag skriver Sommar med stor bokstav. Viktigt!

 

[Greip 51]

IMHO finns det inget enkelt samband mellan kölens längd och långfärdsegenskaper, däremot finns det nog ett samband mellan traditionellt byggda båtar och lastdryghet. Två ton långseglarprylar (alls ingen orimlighet, vatten diesel, reservdelar, cyklar etc etc) i en Bavaria 37 är helt ingen vidare idé. Båten kryssar förmodligen inget vidare och tveksamma hårdvindsegenskaper i grov sjö förvandlas till kassa eller rent av farliga. Två ton prylar i en Allegro 33 eller Monsun eller HR352 (som är fenkölad) är däremot ingen större fara. De blir långsammare men inte mindre stabila. Bavaria 37 är däremot säkert en förträfflig båt till det den är tänkt för - semestersegling eller charter.
Långkölade båtar blir tyngre och därmed mycket dyrare än fenkölade och kan därmed inte konkurrera. Högre vikt kräver mer segel - större rigg - kraftigare beslag - större motor osv. Farten har nog väldigt lite med ekvationen att göra. Att den ökade våta ytan bromsar en långkölad båt är förstås sant men det är en marginell del av båtens totala motstånd vågbildningsmotståndet är ohygglig mycket större.  Däremot är det självkalrt så att det inte finns några moderna långkölade konstruktioner - 30 år gamla fenkölade båtar kan inte heller hävda sig mot moderna fenkölade. När det gäller långsegling så är fart ingen särskilt intressant fråga. Om det tar 48 eller 58 timmar från Mallorca till Sardinien spelar ju faktiskt ingen större roll. Tankkapacitet och vattentankens placering i förhållande till metacenterhöjden är mycket viktigare!

I USA tillverkas f ö fortfarande långkölade båtar, Pacific Seacraft t ex. 

[Lyngve 0]

Hej  Jag råkade få syn på denna diskussion just nu och väl inget att tillföra egentligen mer än en sak. I mitt letande efter en ny båt har jag funnit att det tillverkas nya Marieholm 33 i Holland. de har en hemsida, www.marieholm.nl som är värd att besöka. För den som vill ha en nybyggd båt kan den säkert vara ett alternativ.

[Hans-Uno 0]

 

Åter till halvkölade båtar typ äldre Malö 38 och 116. Hur bedömer ni dessa ur fart och säkerhetssynpunkt?

[Lyngve 0]

Jag seglade en halvlångkölad HR 312 under tre år och kan säga att den hade det bästa från olika költyper. Bra kursstabilitet och lättmanövrerad i hamn. Säkert är en sådan inte så farlig att gå på grund med. Det är ju en del av själva båten som slår i och inte en separat ditskuvad köldel eller hur man ska uttrycka sig. Sedan får man inte blanda ihop kölfrågan med frågan om skrovform, de hänger inte fullständigt ihop. HR 312 hade gärna fått ha en annan utforming av den bakersta delen för bättre släpp från aktervågen. Det bästa hade varit om båten har utanpåhängande bly under den halvlånga köldelen. Ngn sådan båttyp känner jag inte till.