Gå till innehåll
tisdag 03 december 2024
jan00andersson

Nytt Elsystem med litiumbatterier i Scanmar 33

Rekommendera Poster

Finns det någon vänlig själ här som kan hjälpa mig med hur jag ska planera samt lägga till för delar i ett nytt elsystem i min Scanmar 33, så att det fungerar som det ska?

Som det är nu så behövs det städas upp o bytas ut grejor pga ej fungerande/föråldrade.

Vad ska jag göra om jag vill byta ut batteribanken till litium? 

Har tittat på scheman i SXK pärmen, Sutars/Skyllermark mm. 

Är det någon som har ett färdigt schema dom kan/vill dela med sig av, som jag kan ha som grund?

 

Det som jag har identifierat hittills är:

Batterier:

2st Tudor TR350 80Ah + 2st Varta LFS 75Ah

(inget skiljerelä eller skiljebrytare) .

(Ska så småningom även installera solceller)

 

Laddningsregulator:

NAPS MaxPower

 

Batteriövervakning:

PulsOtronic Battman2

 

Motor:

Ny 2018 Yanmar 3YM30AE med 125A generator

 

Värme:

Wallas 3000D

 

Gasollarm:

Nexa MTG-3000H

 

Kylskåp:

1st Supercool LK-03.

1st Isotherm ASU 3251SP

 

Navigering:

Raymarine Axiom 7

Gammalt Silva Nexus system med logg,vind, djup , dåligt och fungerar ej.

(Ska uppgradera till nytt Raymarin system med NMEA nätverk)

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
5 timmar sedan skrev jan00andersson:

Är det någon som har ett färdigt schema dom kan/vill dela med sig av, som jag kan ha som grund?

Alla båtar är olika, och beroende hur det ser ut (du kan troligen återanvända en stor mängd kablar/kabeldragning) så är det bara du som kan veta.

 

Det är därför du nog aldrig kommer hitta något som passar perfekt direkt i just din båt. Men däremot kan du leta här på Maringuiden, titta på tips från hemsidor och tillsammans med hur det ser ut idag (och vad du vill städa) plocka det som kan passa. Ämnet är uppe minst en gång i månaden, så det finns massor att plocka av för att göra ditt egna förslag/idé.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan skrev IngemarE:

Alla båtar är olika, och beroende hur det ser ut (du kan troligen återanvända en stor mängd kablar/kabeldragning) så är det bara du som kan veta.

Håller helt med men några tips på vägen.

Under förutsättning att dina batterier är OK och du inte redan i vinter ska installera litium-batterierna så skulle jag börja med att separera batteribankarna så du har en start- och en förbrukarbank med ett skiljerelä (Biltema). Ett skiljerelä är billigt och går ganska snabbt att installera. Samtidigt skulle jag börja rita upp hur elsystemet ser ut nu och inkludera såväl plus som minus och helst även ha med kabelarean. Här kanske du behöver höfta lite men det kommer vara till god hjälp när du senare ska installera litiumbatterierna.

Sen skulle jag installera solceller med en regulator som du kan ställa in för olika spänningar mm så den passar även för litium-batterierna.

 

Ligger litiumbatterierna först på din lista blir naturligtvis ordningen en annan.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
11 timmar sedan skrev jan00andersson:

Finns det någon vänlig själ här som kan hjälpa mig med hur jag ska planera samt lägga till för delar i ett nytt elsystem i min Scanmar 33, så att det fungerar som det ska?

Som det är nu så behövs det städas upp o bytas ut grejor pga ej fungerande/föråldrade.

Vad ska jag göra om jag vill byta ut batteribanken till litium? 

Har tittat på scheman i SXK pärmen, Sutars/Skyllermark mm. 

Är det någon som har ett färdigt schema dom kan/vill dela med sig av, som jag kan ha som grund?

 

Det som jag har identifierat hittills är:

Batterier:

2st Tudor TR350 80Ah + 2st Varta LFS 75Ah

(inget skiljerelä eller skiljebrytare) .

(Ska så småningom även installera solceller)

 

Laddningsregulator:

NAPS MaxPower

 

Batteriövervakning:

PulsOtronic Battman2

 

Motor:

Ny 2018 Yanmar 3YM30AE med 125A generator

 

Värme:

Wallas 3000D

 

Gasollarm:

Nexa MTG-3000H

 

Kylskåp:

1st Supercool LK-03.

1st Isotherm ASU 3251SP

 

Navigering:

Raymarine Axiom 7

Gammalt Silva Nexus system med logg,vind, djup , dåligt och fungerar ej.

(Ska uppgradera till nytt Raymarin system med NMEA nätverk)

Som du märker så får du inte mycket respons på din /dina frågor.

 

Jag tror det beror på att din fråga och dina funderingar är alltför spretiga. Du verkar inte själv veta vad du vill uppnå med ombyggnaden. Det är ännu svårare för forumdeltagarna att gissa vad ditt mål är. Den ekonomiska insatsen ger t.ex. väldigt olika förutsättningar för vad som kan åstadkommas.

 

Nuvarande elsystem verkar vara ett "allt-i-ett-system" med en blandning av olika batterier med risig laddning där det ligger ett par kablar på batterierna och sedan är allt sammankopplat.

 

De flesta komponenter du har är från 80- 90-talet och du antyder att du tänker byta ut en del av dem. En del av dem bör du skruva loss direkt då de t.o.m. bidrar till att sänka dina batterier.

 

Börja för all del inte med att installera litiumbatterier innan du skaffat en struktur i elsystemet och vettiga komponenter för att hantera kraften från ett antal litiumbatterier. Annars riskerar det bara att bli kostsamt för dig. (Litiumbatterier är känsligare än blybatterier för laddspänningen och hur mycket de laddas ut. De innehåller en stor mängd energi som kan förorsaka kabelbrand vid felinstallation - säkringar är en billig livförsäkring. Gör du fel så kan det vara irreparabelt. Gör du rätt så kommer det att vara en bra investering.)

 

Lite små punkter om nuvarande komponenter:

NAPS Maxpower är en solcellsregulator som ger som mest ca 10A. Att använda den som regulator från generatorn innebär att hindrar 115A från att nå batterierna vid laddning. Den har inställningar för blybatterier men tenderar att överladda dem så de får kasseras i förtid. Min rekommendation - skruva bort o kasta den.

 

Supercool-kylen är en väldigt ineffektiv kylalstrare som jag rekommenderar att du demonterar för att inte köra batterierna i botten. (Isotermen är bra och ska behållas.)

 

Nexusinstrumenten är gamla men brukar vara rätt långlivade. Nackdelen är att de inte går att integrera mot NMEA2000. Om de har svårt att kommunicera så beror det nog på kabelbrott på datakablarna (avbrott på en av datakablarna kan göra att instrumenten visar en del värden och därmed lurar användaren att tro att felet inte sitter i kablarna...)

 

Mitt råd är i likhet med @IngemarE Börja med att fundera å vart du vill komma med ombyggnationen. Gör en strömbudget (hur mycket förbrukar du/dygn o hur mycket laddning har du, Behövs mer laddning. Hur stor behöver batteribanken vara.) Rita upp nuvarande elinstallation. Skissa din tänkta elinstallation och ta med komponenter du avser att skaffa o ta med dem i planen, även om du inte avser att installera dem förrän senare (då slipper du bygga om systemet i närtid).

 

När du gjort din läxa och presenterar den här så kommer du att kunna få betydligt bättre råd/hjälp.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

OK, jag får fundera ut hur jag vill ha mitt system.

(men det är ju lite det jag vill ha hjälp med)

Är det värt ekonomiskt att göra om hela elsystemet och använda lithiumbatterier, eller ska man bara uppgradera sitt befintliga?

 

 

16 timmar sedan skrev Lintott:

Skissa din tänkta elinstallation och ta med komponenter du avser att skaffa o ta med dem i planen, även om du inte avser att installera dem förrän senare (då slipper du bygga om systemet i närtid).

Det är ju detta som jag gärna vill ha hjälp med, finns ju många typer av komponenter/märken

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
12 minuter sedan skrev jan00andersson:

OK, jag får fundera ut hur jag vill ha mitt system.

(men det är ju lite det jag vill ha hjälp med)

Är det värt ekonomiskt att göra om hela elsystemet och använda lithiumbatterier, eller ska man bara uppgradera sitt befintliga?

 

 

Det är ju detta som jag gärna vill ha hjälp med, finns ju många typer av komponenter/märken

Fundera då på om du ska ersätta nuvarande batterier och installera litium redan nu/i vinter. Det beror såklart på hur du tycker att nuvarande batterier fungerar och väldigt mycket på hur mycket du klarar att göra själv. Sist men inte minst, hur stor din plånbok är.

Oavsett om du ska göra jobbet nu eller sen så behöver du en bra beskrivning av hur det nuvarande elsystem ser ut, bla hur dina kablar är dimensionerade (som jag skrev ovan).

 

Om vi tittar på märken på olika komponenter så brukar jag förespråka Victrons smarta prylar. De är inte alltid optimala men ger väldigt mycket i förhållande till priset.

Litium-batterier finns det massor av och de flesta väljer nog att köpa lösa celler och koppla ihop till 12V-batterier. Detta kräver att man vet vad man gör så du behöver läsa på väldigt mycket om du ska göra jobbet själv. Låter du någon annan göra jobbet kommer det kosta en bra slant ytterligare men då måste du veta hur det är gjort så du kan sköta dina dyra batterier så de inte dör i förtid.

Det gäller även om du köper färdiga batterier.

 

Du behöver också ha separata bankar för start och förbrukning och sedan låta en DC-DC-laddare ladda litium-batterierna.

Vidare behöver du en BMS som övervakar batterierna och cellerna så de inte överladdas eller att det dras för mycket ström ur dem och dessutom hindrar dem att laddas i minusgrader. Helst ska denna kunna balansera cellerna på ett effektivt och säkert sätt också.

Vad gäller litiumbatterier så rekommenderar de flesta att använda LiFePO4, dvs LFP, i båtar. 
 

Ovan har du ett urval av ett antal komponenter som behövs för att gå över till litium. Sen tillkommer som sagt en hel del nödvändig kunskap. Om du är redo eller inte kan du bara svara på själv.

 

Om jag läser dina frågor så tolkar jag det som att du behöver en hel del kunskap innan du kan ta steget till LFP och därför gav jag dig rådet att börja separera start och förbrukning och göra en skiss över ditt system. Därefter kan du se till att studera LFP-tekniken och förstå vad som krävs.

 

Hoppas vi inte avskräcker dig nu. Många vill ofta gå alldeles för fort fram och det kan bli både farligt och dyrt och de råd du fått av mig och andra är bara av välvilja.

 

Lycka till!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
30 minuter sedan skrev jan00andersson:

OK, jag får fundera ut hur jag vill ha mitt system.

(men det är ju lite det jag vill ha hjälp med)

Är det värt ekonomiskt att göra om hela elsystemet och använda lithiumbatterier, eller ska man bara uppgradera sitt befintliga?

 

Det är ju detta som jag gärna vill ha hjälp med, finns ju många typer av komponenter/märken

Litiumbatterier måste vara övervakade av ett BMS (Battery Management System - finns inbyggt i en del litiumbatterier o i andra får man själv komplettera med en BMS) för att inte riskera att de blir överladdade eller totalurladdade. Du måste ha koll på laddspänningen från generator, solceller, nätströmsladdare o liknande innan du installerar litiumbatterier. Det finns DC/DC-laddare som kan ställas in för korrekta laddningsparametrar så det går att komplettera även i äldre båtar.

 

När om du ska bygga om ditt elsystem så ska du helst försöka behålla så mycket som möjligt av dina gamla kablar (om de är rätt dimensionerade och i gott skick). Det blir bara besvärligt och dyrt att byta allt som fungerar. Det är tokiga kopplingar och bristfälliga komponenter som måste hittas och ersättas. Att hitta dessa är mycket enklare om man utgår från en bild/schema av hur det ser ut idag.

 

Vi har ingen aning om hur detta ser ut i din båt - det finns inte två båtar där det ser likadant ut (inte ens i båtar av samma modell - det har alltid blivit kompletteringar sedan båten byggdes).

Det är därför du måste börja med att göra ett elschema över hur det ser ut idag och i din båt.

 

Att välja vilka komponenter du ska ha kan du sedan göra efterhand.

 

Jag kan rekommendera att titta igenom denna bildpresentation från ett föredrag om båtel.

http://batteknik.se/2010/ny_el_i_bat.pdf

Du behöver inte begripa eller fördjupa dig i allt på bilderna (de är gjorda för ett föredrag/kurs) men du kommer att lära dig rätt mycket o få förståelse för vad en ombyggnad handlar om.

 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)
1 timme sedan skrev jan00andersson:

Är det värt ekonomiskt att göra om hela elsyste

Jag tänker så här.

Om allt fungerar tillräckligt bra idag så ska du själv ha ett (stort) intresse att ändra på dett du har för att det ska vara värt det.

 

LiFePO4 har kanske fördelar, men om du inte behöver några förbättringar kommer det mest att bli en massa arbete och kostnader för dig.

 

Idag har du installerade batterier på 310 Ah varav du kan använda 155 Ah utan att skada batterierna.

Med LiFePO4-batterier behöver du kanske runt 170 Ah för att få ungefär samma mängd använbar energi, pris för känt fabrikat runt 9 000:- kronor.

Dessutom behöver utrustning för kanske 4 000 till 6 000:- kronor.

Totalt säg 15 000:- kronor.

 

Tillägg: Det går naturligtvis att hitta billiga LiFePO4-batterier också, så min jämförelse haltar lite när det gäller prisjämförelsen.

 

Nya batterier som du har idag kostar just nu 2x1100 + 2×1360 = 5 000:- kronor.

https://www.batteriexpressen.se/product.html/fritidsbatteri-12v-75-ah-varta-proffessional-starter

 

https://www.moory.se/p/tudor-batteri-dual-12v-80ah/

 

Fast jag skulle nog pasa på att köpa 4 st. Varta AGM-baterier och skippa de våta. Tillägg: Det är nog våta, ej AGM. Sett olika uppgifter.

(Jag tror jag själv beställer tre nu direkt.)

 

Du har minst 10 000:- kronor över att förbätra ditt elsystem med.

  • Några solceller  på totalt 150 W för 2000:- kr, så kan du vara ute evigt länge.
  • En bra solcellsregulator, gissar på 4000:- kr. (Säkert någon som snart tipsar dig.)
  • Ev. ett skiljerelä, 1000:- kr, men Batman gör ju i princip samma sak, fast anorlunda.
  • Ev. kabkar, verktyg och annat för att förbättra befintligt elsystem, 1000:- kr

Nu har du något som funkar lika bra som förut, men med mycket bättre prestanda. Du slipper involvera ny, lite känslig, teknik som kräver lite extra intresse än så länge även om många försöker hävda motsatsen. Satsa på grejor (solcellsregulatorn) och ev. ombyggnader som funkar bra tillsammans med LiFePO4 så är du en bit på väg till nästa batteribyte.

 

Tillägg: Börja med att rita upp det elsystem du har och lägg ut här. Då blir det lättare diskutera och hjälpa till.

 

Lycka till!

 

Ps

Vad är det för Silva Nexus system du har. Jag försöker hålla liv i vårt och behöver kanske en reservdelsvindgivare. Hur ser den ut?

Redigerad av Mackey
  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Sedan kan tipsas om att det finns en latmanslösning istället för att installera skiljerelä och eget startbatteri. Köp en Jumpstarter (köpte min för runt 1200 kr av kvalitetsmärke för några år sedan), ladda den och ha den liggande i båten. Då får man alltid start på motorn om man råkar ladda ur batterierna. Jag har behövt använda den en gång när det var för kallt för de vanliga batterierna att få start på motorn. Tryggt, säkert, billigt och enkelt. Dessutom kan den användas för att ladda mobiler mm. Det är helt enkelt en stor powerbank.

 

Efter det skulle jag nog satsa på solceller. Och efter det titta på det övriga elsystemet i lugn och ro.

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
37 minuter sedan skrev jan00andersson:

Har försökt göra en strömbudget på det jag har

20241119_122421.JPG

Tycker budgeten ser bra ut.
Frågan jag ställer mig själv är om dina batterier har all sin märkta kapacitet kvar. Jag vet inte hur dina batterier behandlats tidigare och hur gamla de är men med min mycket försiktiga användning (max 25% utnyttjande) och med väl balanserad laddning räknar jag med 10% reducering av kapaciteten / år. (Ex ett 80 Ah batteri har 72 Ah kvar nästa säsong och 65 Ah år tre och 59% år fyra.)

Skulle jag utnyttja ner till 50% vid varje cykel skulle jag räkna med ca 20%reducering / år. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 minut sedan skrev ChristerN:

Tycker budgeten ser bra ut.
Frågan jag ställer mig själv är om dina batterier har all sin märkta kapacitet kvar. Jag vet inte hur dina batterier behandlats tidigare och hur gamla de är men med min mycket försiktiga användning (max 25% utnyttjande) och med väl balanserad laddning räknar jag med 10% reducering av kapaciteten / år. (Ex ett 80 Ah batteri har 72 Ah kvar nästa säsong och 65 Ah år tre och 59% år fyra.)

Skulle jag utnyttja ner till 50% vid varje cykel skulle jag räkna med ca 20%reducering / år. 

Kan man kolla upp kapaciteten på något sätt?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
5 timmar sedan skrev jan00andersson:

Kan man kolla upp kapaciteten på något sätt?

Ja, det finns t.ex. den här typen av batteritestare

15-1365_xl_1.jpg.da5b2918402229e38b07444a8aad36ac.jpg

https://www.biltema.se/bil---mc/verkstadsutrustning/testinstrument/batteritestare/batteritestare-2000035744

 

Det kan vara lärande att läsa introduktionen av manualen för batteritestaren

https://docs.biltema.com/v2/documents/file/sv/4cf186a9-3498-4c86-9b8d-80cf45365079

 

Sen finns det även en handgripligare typ av batteritestare där det sitter en stor glödspiral som belastar batteriet samtidigt som en visare anger grönt - gult - eller rött på en mätare. Ovanstående mätare visar en exaktare batteristatus (även om den inte är exakt på decimalen....).

 

Hur gamla är batterierna? Hur mycket brukar du ladda ur dem? Har de många år i båten och har ofta varit djupt urladdade så kan det vara idé att byta dem utan så mycket testande.Speciellt om du inte varit noga med att ladda upp dem direkt igen efter djupa urladdningar (omedelbar återuppladdning minskar skadan av djupa urladdningar).

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
6 timmar sedan skrev jan00andersson:

Har försökt göra en strömbudget på det jag har

En bra start! Grattis till att ha börjat fundera strukturerat om elsystemet.

 

Nu får du lite mer kunskap om hur länge dina batterier räcker. Efter två dygn är du nere på 50% (gränsen du inte bör gå under) om du inte laddar via motor/generator, solpaneler eller landström.

Om du har din NAPS Maxpower ansluten mellan laddare o batterier så stryper den till 10A å det tar ca 10 timmar att återladda med motorn. Så mycket motorkörning vill du nog inte köra så en bra ide är att ta bort NAPS o låta batterierna laddas direkt från motor/generator. Solceller ger ett bra tillskott då de laddar hela dagen (faktiskt även om det är lite grått väder - men självklart med mindre effekt då).

 

Sen är din budget för värsta fallet. Så mycket värmare o lanternor använder du t.ex. inte mitt i sommaren. (Du har utelämnat Supercoolen å det är kanske lika bra, den är inte speciellt energieffektiv o drar rätt mycket ström.)

 

I min båt har jag haft 300Ah batterier o 200W solpaneler (Mycket elektronik med NMEA2000-kommunikation) å normala sommardagar låg jag ca 10% back på morgonen p.g.a. kylboxen men oftast återladdade solpanelerna det under dagen med lite stöttning av motor/generator.

 

Jag bytte till LFP 250Ah i våras. Fördelen är att (nästan) alla 250Ah kan användas utan att batterierna åldras som ett blybatteri gör samt att LFP laddas mycket snabbare vid motorkörning (jag fick sätta en strömbegränsare mellan generatorn o batterierna för att inte överhetta generatorn, min 80A generator laddade 65A om jag inte begränsade strömmen). Numera har jag inte samma batteriångest under tidig vår o sen höst som innan batteribytet....

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)
3 timmar sedan skrev Lintott:
9 timmar sedan skrev jan00andersson:

Kan man kolla upp kapaciteten på något sätt?

Ja, det finns t.ex. den här typen av batteritestare

Jag litar inte riktigt på batteritestaren när det gäller att mäta hur mycket kapacitet ett batteri har. Det är mest en vetenskaplig känsla, helt utan bevis för att det inte fungerar.

 

"Grillen" är bra! Den visar direkt om det är något (begynnande) fel på en eller flera celler.

 

Jag tesrar "på riktigt" genom att ladda batterierna fullt och sedan ladda ur dem med tex. en glödlampa till bilen, en gammeldags på 25 W motsvarar typisk båtförbrukning.

 

Gör så här med varje batteri för sig.

  1. Ladda fullt.
  2. Låt stå länge, i ett dygn.
  3. Mät spänningen och anteckna den och klockskag. Det brukar bli ungefär 0,1 V lägre än enligt tabellen nedan för ett lite äldre batteri. Här kan man se om något batteri sticker ut i "dålighet" (lägre spänning än de övriga om alla är lika).
  4. Starta urladdningen och ha koll på spänningen.
  5. Avbryt urladdningen vid 50 % enligt tabellen nedan.
  6. Anteckna klockslag.
  7. Mät spänningen efter 10 minuters vila.
  8. Om spänningen stigit upp mot 55 % laddning så ladda ur lite till, ner mot 45 % laddning.
  9. Avbryt och anteckna klockslaget.
  10. Ladda batteriet direkt så mår det bäst.

 

17320743922036293400647660769110.png.6bfcfe838ce3dd210c0a5c5d24167cfe.png

 

Låt säga att du har ett 80 Ah batteri och att lampan är på 25 W.

Räknar man med 12,5 V så drar lampan 2 A.

Det borde alltaså ta 20 timmar att ladda ur 40 Ah (hälften), men bara om batteriet är någorlunda nytt.

 

Om det nu istället tar 15 timmar har man laddat ur 30 Ah och således är batteriets kapacitet 60 Ah.

 

Metoden kan förfinas med tex. korrekta uppgifter från batteritillverkaren och egna erfarenheter från tidigare mätningar på samma batteri.

 

Jag tycker det här är en bra metod för att någon gång vartannat eller vart tredje år (eller när man tycker något avviker mot hur det varit tidigare) kolla upp hur varje batteri mår på riktigt.

Redigerad av Mackey
  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)
4 timmar sedan skrev Lintott:

Jag bytte till LFP 250Ah i våras. Fördelen är att (nästan) alla 250Ah kan användas utan att batterierna åldras som ett blybatteri gör samt att LFP laddas mycket snabbare vid motorkörning (jag fick sätta en strömbegränsare mellan generatorn o batterierna för att inte överhetta generatorn, min 80A generator laddade 65A om jag inte begränsade strömmen). Numera har jag inte samma batteriångest under tidig vår o sen höst som innan batteribytet....

Jag är lite sugen, men vet inte om jag kan/vill/orkar sätta igång, fast det är kul.

  • Vad köpte du för batteri/batterier?
  • Vad köpte du för strömbegränsare?
  • Priser?
  • Vilka prylar har du, cellbalanserare, solcellsregulator, strömbegränsare och annat som har med laddning/urladdning att göra?
  • Har du någon skiss att delge oss vankelmodiga?

Jag har inte batteriångest och den näst senaste batteribanken höll i nio år helt utan ångest (men lite ångest år 10, som jag senare konstaterade berodde på ett annat fel), så behovet är väl mest att det skulle vara roligt att ha ett projekt att ägna sig åt.

Redigerad av Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

En till intresant tabell för oss som lever kvar på 1900-talet, då när allt var lite enklare och mindre prylfixerat om ni minns. Då när Kina inte var ett hot på riktigt och innan växthuseffekten börjat ställa till det för oss.

 

Det är ungefär så jag "mäter" ombord för att hålla koll på batterierna, fast jag har gjort det i huvudet. En tabell är ju enklare om man ska förklara för andra.

 

Kylkompressorn går och lite lagom mycket annat är också igång, dvs. ungefär 5A förbrukning.

12,4 V betyder helt okej laddning.

 

Det funkade tillräckligt bra för att hålla liv i den förra batteribanken i nio/tio år och det duger på vår båt.

 

17320846365023272106228167858089.png.29a980bafcef2ceb26994c6add44d689.png

Källa: https://baatplassen.no/i/topic/159285-volt-eller-brukt-ampertimer-ved-bruk-av-batteri/

Jag misstänker att tabellen är för AGM-batterier eftersom vilospänningen efter lång vila anges till 12,8 V.

 

 

Redigerad av Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)
20 minuter sedan skrev Mackey:

En till intressant tabell för oss som lever kvar på 1900-talet, då när allt var lite enklare och mindre prylfixerat om ni minns.

Den tabellen är väldigt användbar och visar också tydligt hur batterispänningen sjunker vid last även på ett helt friskt och fulladdat blybatteri.

Det är lätt att tro att batteriet är dåligt bara för att man läser en låg spänning, men lasten betyder väldigt mycket också. Ett exempel - med tändningen påslagen men utan motorn igång på min bil har jag aldrig över 12V (ofta 11,5-11,8V eller så) trots AGM och nästan fulladdat. Men i det läget drar/lastar bilen också minst 15A ur det stackars batteriet....

 

Instämmer också i att tabellen nog stämmer bäst för ett friskt blybatteri av AGM-typ, då min erfarenhet säger att ett "medelstort" vanligt bly/syra nog ger minst en eller ett par tiondelar lägre vid dessa laster.

 

Men värdena är också ganska beroende inte bara av batterityp (som du varit inne på) utan minst lika mycket av batteriets storlek (kapacitetstalet). För ett 60Ah är t ex 5A-lasten mycket tuffare än för ett 100Ah, och mäter man en hel batteribank med flera parallellkopplade batterier (flera 100-tals Ah) så skall ju spänningspåverkan vid last vara betydligt lägre än i tabellen.

Redigerad av IngemarE
  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
7 timmar sedan skrev Mackey:

Jag litar inte riktigt på batteritestaren när det gäller att mäta hur mycket kapacitet ett batteri har. Det är mest en vetenskaplig känsla, helt utan bevis för att det inte fungerar.

 

"Grillen" är bra! Den visar direkt om det är något (begynnande) fel på en eller flera celler.

 

Jag tesrar "på riktigt" genom att ladda batterierna fullt och sedan ladda ur dem med tex. en glödlampa till bilen, en gammeldags på 25 W motsvarar typisk båtförbrukning.

 

Gör så här med varje batteri för sig.

  1. Ladda fullt.
  2. Låt stå länge, i ett dygn.
  3. Mät spänningen och anteckna den och klockskag. Det brukar bli ungefär 0,1 V lägre än enligt tabellen nedan för ett lite äldre batteri. Här kan man se om något batteri sticker ut i "dålighet" (lägre spänning än de övriga om alla är lika).
  4. Starta urladdningen och ha koll på spänningen.
  5. Avbryt urladdningen vid 50 % enligt tabellen nedan.
  6. Anteckna klockslag.
  7. Mät spänningen efter 10 minuters vila.
  8. Om spänningen stigit upp mot 55 % laddning så ladda ur lite till, ner mot 45 % laddning.
  9. Avbryt och anteckna klockslaget.
  10. Ladda batteriet direkt så mår det bäst.

 

17320743922036293400647660769110.png.6bfcfe838ce3dd210c0a5c5d24167cfe.png

 

Låt säga att du har ett 80 Ah batteri och att lampan är på 25 W.

Räknar man med 12,5 V så drar lampan 2 A.

Det borde alltaså ta 20 timmar att ladda ur 40 Ah (hälften), men bara om batteriet är någorlunda nytt.

 

Om det nu istället tar 15 timmar har man laddat ur 30 Ah och således är batteriets kapacitet 60 Ah.

 

Metoden kan förfinas med tex. korrekta uppgifter från batteritillverkaren och egna erfarenheter från tidigare mätningar på samma batteri.

 

Jag tycker det här är en bra metod för att någon gång vartannat eller vart tredje år (eller när man tycker något avviker mot hur det varit tidigare) kolla upp hur varje batteri mår på riktigt.

Jo, den typen av test blir ju mer exakt (så exakt det nu kan bli..). Batteritestarna är lite mer snabbspår för att leta upp när/om ett enskilt batteri är på väg att dra ner hela batteribanken.

 

Val av belastning är rätt viktigt för att komma så nära verkliga driftfallet som möligt.

 

När min batteribank "dog" 2023 (efter elva säsonger) så krävdes det inte så förfinad mätning. Jag hade svårt att få återladdningen att fylla upp som tidigare (har en Battmeter att hålla koll med). Efter isärkoppling och spänningsmätning av de enskilda batterierna så blev det tydligt att en cell hade kortslutits i ett av batterierna. Fortsatte på de två fungerande batterierna resten av säsongen vilket var tillräckligt.

Det var då jag bestämde mig för byte till LFP under vintern.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
6 timmar sedan skrev Mackey:

Jag är lite sugen, men vet inte om jag kan/vill/orkar sätta igång, fast det är kul.

  • Vad köpte du för batteri/batterier?
  • Vad köpte du för strömbegränsare?
  • Priser?
  • Vilka prylar har du, cellbalanserare, solcellsregulator, strömbegränsare och annat som har med laddning/urladdning att göra?
  • Har du någon skiss att delge oss vankelmodiga?

Jag har inte batteriångest och den näst senaste batteribanken höll i nio år helt utan ångest (men lite ångest år 10, som jag senare konstaterade berodde på ett annat fel), så behovet är väl mest att det skulle vara roligt att ha ett projekt att ägna sig åt.

Det finns en tråd om projektet

Om jag skulle starta om idag så hade jag nog valt två - tre "dropinbatterier" t.ex. Nordmax 105Ah som brukar säljas med rabatt för ca 4.000:-.  Tre parallellkopplade skulle klara min maxlast (250A för elvincharna).

 

Nordmax BMS ger inte samma järnkoll på övervakningen och batteriparametrar som min externa BMS men skulle nog kunna vara "good enough".

 

Resten av installationen med avsäkringar, omkopplingarna i batterilådan för att separera start o förbrukningskrets samt laddningsbegränsaren med Victron Orion DC/DC 50A skulle bli likartat.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2024-11-20 vid 12:15 skrev Lintott:

Det finns en tråd om projektet

Tack!

Det ska bli intressant.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2024-11-20 vid 12:15 skrev Lintott:

Det finns en tråd om projektet

Om jag skulle starta om idag så hade jag nog valt två - tre "dropinbatterier" t.ex. Nordmax 105Ah som brukar säljas med rabatt för ca 4.000:-.  Tre parallellkopplade skulle klara min maxlast (250A för elvincharna).

 

Nordmax BMS ger inte samma järnkoll på övervakningen och batteriparametrar som min externa BMS men skulle nog kunna vara "good enough".

 

Resten av installationen med avsäkringar, omkopplingarna i batterilådan för att separera start o förbrukningskrets samt laddningsbegränsaren med Victron Orion DC/DC 50A skulle bli likartat.

En liten komplettering avseende BMS i dropin-batterier som visar på behovet av att kolla databladen så batteriet inte havererar i förtid.

 

Jag letade efter cellbalansering i databladet för Nordmax. De uppger 40mA och för normalt båtbruk så är det nog tillräckligt för 105Ah-celler. Jag har 150mA för mina 250Ah-celler och de diffar enstaka tusendels volt mellan cellerna. (I satsen till min BMS så ingår även en aktiv balanserare på 5A. Jag monterade den men testade att använda batterierna utan att ha den balanseraren ansluten, det har fungerat bra utan.)

 

För LiLead LFP-batterier så framgår inget om cellbalansering i databladet. Det kan innebära att deras BMS endast skyddar för över- resp underspänning. Det är inte tillräckligt om man vill ha lång drifttid (många cyklar) för sitt LFP-batteri.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
30 minuter sedan skrev Lintott:

Jag letade efter cellbalansering i databladet för Nordmax. De uppger 40mA

Vad jag såg när jag kollade de tekniska specarna på deras batterier så såg jag bara ett batteri i deras LFP-serie vars BMS hade balansering.

2024-11-20 vid 12:15 skrev Lintott:

Nordmax BMS ger inte samma järnkoll på övervakningen och batteriparametrar som min externa BMS men skulle nog kunna vara "good enough".

Vad jag har förstått så är det ofta BMSen som ger upp långt innan batteriet är slut. Som jag ser det så är det en god anledning att välja lösa celler (kompletterade med separat BMS) istf färdiga batterier då batterierna i sig har väldigt lång livstid - om de sköts rätt.

Jag väntar fortfarande på BMSer som klarar 1000W i kontinuerlig belastning (bogpropeller tex). I tester jag sett på YT så klarar vissa BMSer denna ström enstaka gånger trots att de specats för betydligt lägre kapacitet på topp. Vad som händer med dessa BMSer efter några överströms försök har inte framgått men jag gissar att de inte mår så bra.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev ChristerN:

Vad jag såg när jag kollade de tekniska specarna på deras batterier så såg jag bara ett batteri i deras LFP-serie vars BMS hade balansering.

- - -

Då var det kanske bara tursamt för mig när jag klickade fram en spec... Jag tittade på specen för Nordmax NMD105LIT.

 

Min uppmaning kvarstår - titta på specen för det batteri du tänker köpa.

1 timme sedan skrev ChristerN:

- - -

Vad jag har förstått så är det ofta BMSen som ger upp långt innan batteriet är slut. Som jag ser det så är det en god anledning att välja lösa celler (kompletterade med separat BMS) istf färdiga batterier då batterierna i sig har väldigt lång livstid - om de sköts rätt.

Jag väntar fortfarande på BMSer som klarar 1000W i kontinuerlig belastning (bogpropeller tex). I tester jag sett på YT så klarar vissa BMSer denna ström enstaka gånger trots att de specats för betydligt lägre kapacitet på topp. Vad som händer med dessa BMSer efter några överströms försök har inte framgått men jag gissar att de inte mår så bra.

Jag har inte följt diskussioner om livslängden på BMS i Dropin-batterier, det är kanske en svag komponent i deras livslängd.

Det är ju enkelt att byta en extern BMS. Det går troligen även att byta en intern BMS, lite krångligare bara att bryta sig in i höljet.

Om man "lyfte på locket" i ett 12V-batteri från LIME Power så fanns där bara fyra vanliga celler som var sammankopplade men utan BMS (det är märkligt tyst om dem numera, jag har mina misstankar om varför) ...

Nordmax o LiLead är nog sammansatta på samma sätt och kompletterade med en BMS.

 

Om du vill kunna köra bogpropellern på LFP så går det kanske att kortsluta BMS under tiden bogpropellern körs. Det räcker ju att balanseringen är i funktion under laddning av cellerna.

 

(Notera "kanske" - jag har inte kollat närmare vad som händer när/om en inkopplad BMS kortsluts över minusanslutningen...)

 

Vi ska kanske fortsätta diskussionen om LFP-installationer i en separat tråd och inte kapa tråden om "Elsystem i Scanmar33". TS är nog initialt mest intresserad av att strukturera sitt elsystem, LFP verkade komma i andra hand för TS.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
20 timmar sedan skrev ChristerN:

Jag väntar fortfarande på BMSer som klarar 1000W i kontinuerlig belastning (bogpropeller tex).

Måste rätta min felskrivning själv. Jag menade 1.000A! (En väldig skillnad...)

Tänkte jag behövde rätta detta trots att Lintott så klokt föreslog att diskussionen om LFP-batterier skulle fortsätta i annan tråd.

  • Gilla 1
  • Tack 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan skrev jan00andersson:

Hur tycker ni detta schemat ser ut?

Jag fortsätter nog att använda blybatterier

elsystem.jpg

Det där är Skyllermarks exempelschema och det är rätt bra.

 

Det finns ett par småpunkter som jag skulle vilja ändra på i deras schema (jag tycker det är rätt märkliga missar de gjort...)

 

För det första så vill jag kunna bryta alla plusanslutningar ut från batteriet. Jag vill sätta en separat strömbrytare efter säkringen på kabeln till gasollarm/länspump. (Å så ska det så klart vara säkringar även till gasollarmet och länspumpen).

Denna strömbrytare står normalt tillslagen hela säsongen men bryts i samband med upptagning så det inte finns några småströmmar som tömmer batterierna under vintern. Då slipper du skruva loss polskor för att göra allt strömlöst.

 

För det andra så vill jag ansluta solcellsregulatorn till "konstantströmsbrytaren" så att du kan slå av den stora huvudströmbrytaren när du lämnar båten och ändå ha solcellsladdningen igång.

 

Att tänka på vid avsäkring av systemet är att säkringarna ska skydda de kablar som ligger bortom säkringen. Säkringen dimensioneras mot kabelarean på anslutningen. Då bränner du inte av de kraftiga matarkablarna om du skulle få en skada på kabeln (det är en enorm brandrisk om det blir kortis i en grov kabel som inte är avsäkrad). Sen sitter det mindre säkringar i säkringsboxen som dimensioneras mot de kablar som finns bortom den boxen.

Huvudsäkring ska sitta nära batteripolen (jag vill minnas max 30 cm). Om det inte går att montera så nära så ska batterikabeln ligga i ett separat kabelrör (vanlig kabelslang som används vid installationer i hus fungerar jättebra).

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Delar @Lintotts synpunkter, men vill också lägga till att du bör ha säkring även på pluskablarna som går från batterierna till skiljereläet.

 

Sedan är det betydligt enklare att använda ett spänningsstyrt relä (Biltemas kostar mindre än hälften av vad andra tar och fungerar lika bra) än ett som styrs från laddlampeutgången D+. I synnerhet nyare generatorer (du har ju motor från 2018) har elektronik som styr laddlampeutgången och fältlindningen matas på annat sätt. Inte som på gamla generatorer, där fältlindningsströmmen matades till generatorn via laddlampan.

På en sådan "nyare" generator (ny och ny, hade en sådan Denso redan på en Yanmar 2015) fungerar inte relästyrning via D+ såsom är ritat på schemat, då laddlampeutgången bara jordas när lampan skall tändas, det kommer ingen plusspänning ut här när den släcks. Det GÅR att fixa genom att att koppla ett extra relä, men då är det bättre att sätta dit ett spänningsnivåstyrt.

 

En annan sak är att generatorn brukar vara ansluten till startbatteriplus redan på motorn (startmotorn), samt att både starten och generatorn lär ha minus i godset på din motor. Således skall det nog vara en minuskabel till startbatteriet från motorblocket, och den extra minusplinten för startbatteriminus kan du därför skippa.

 

Gasollarm/länspump är bara ritade med en säkring, men jag skulle här satt en säkringshållare för flera (4-6 st). Det finns mer i en båt som kan behöva permanent plus, t ex minnesbackup till stereon.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
21 timmar sedan skrev jan00andersson:

Hur tycker ni detta schemat ser ut?

Jag fortsätter nog att använda blybatterier

elsystem.jpg

Skyllemarks har varit en bra varit en bra referens när det gäller båtel. Deras kopplingsplintar är rejäla men kostar en del. 
Men vid mitt senaste elsystem har jag sneglat mer på Victrons scheman. De lägger in en säkringsnivå till mellan batteri och last. 

-ANL-säkring nära batteriet

-Mega-säkring från första fördelningplinten

-Flatsäkring från andra plinten.

Det gör systemet mer flexibelt för framtida utbyggnad. 

Här är ett exempelshema,

https://www.victronenergy.se/upload/documents/1.6kVA-12V-MultiPlus-230V-with-200Ah-Li-VE.Bus-BMS-V2-BMV-Cerbo-GX-Touch-50-Smart-Battery-protect-MPPT-Orion-Tr-smart.pdf

 

En sådan lösning skulle normalfall leda till många fler kablar. Men om kopplingsplintarna integrerar de olika säkringarna blir det mer effektivt. 

Victron har några modeller. 
https://www.victronenergy.se/dc-distribution-systems/fuses-and-fuse-holders#pd-nav-image

 

IMG_0311.thumb.jpeg.8add140e64ea5aaf1a499cf3db383207.jpeg

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...