Gå till innehåll
söndag 03 november 2024
Georg_Ohm

Är det någon som sett någon som bär flytväst ombord?

Rekommendera Poster

Ja, vi har faktiskt sett flera flytvästanvändare denna säsongen. Majoriteten av dessa är små barn, och på andra plats kommer husdjur såsom hundar och i enstaka fall katter. Men vuxna människor… nja där är det sämre ställt. 

Det klassiska exemplet är de öppna badbåtarna, en fem meters ”eka” med en liten utombordare. I denna färdas en hel familj med sina barn och barnbarn, husdjur, badleksaker, kylboxar och grillar. Vi har sett två som båda utgick från ett känt kustsamhälle i Bohuslän. I den ena badbåten hade bara de minsta barnen flytväst, i den andra hade samtliga ombordvarande flytväst på, inte alltid korrekt knäppt och med blixtlåset öppet, men ändå. Sådant kanske man hinner med under tiden man ramlar i sjön.

 

Det mest graverande exemplet är en motorstark halvöppen motorbåt med hemmahamn i Göteborgs södra skärgård, en båt som man kan se framföras i ögruppens farleder i 20-25 knop. Jag tror inte ens att det finns flytvästar eller andra flythjälpmedel ombord. Man litar på högre makter, det bevittnar en text i tydliga versaler på båtens akterspegel om, ”JESUS FOR LIFE” står det. Men man fick nog ut fel text från företaget som skar ut dessa självhäftande vinylbokstäver det skulle varit ”Life of Brian” ja ni vet Brian Cohen som ända från det att han låg i vaggan förväxlades med Messias.

Var det inte en film som hette ”Jesus bar aldrig flytväst på Genererats sjö”?

 Dom, Jesus och Brian alltså, slutade båda två fastnaglade på en träkonstruktion. Dom drunknade ju iallafall inte.

Men det kanske skulle införas en obligatorisk flytvästlag, och ett kännbart straff för dom som inte följer den lagen, korsfästelse exempelvis.

 

På lek och allvar införde vi en lek ombord när barnbarnen var med förra säsongen, det gällde att räkna flytvästbärande besättningsmedlemmar i båtar vi mötte eller blev omseglade av. På sträckan Malö till Hunnebostrand räknade det äldsta barnbarnet in 37 flytvästbärare av 112 personer. 9 av 10 hundar, men då var våra egna tre påmönstade canis domisticus medräknade. 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Rätt fascinerande faktist. Kommer ihåg att jag ogillade räddningsvästen som barn, men en välsittande seglarväst stör ju sällan. Kan förstå att det kan bli klibbigt i en stängd båt, men i mitt fall med en DC kan jag inte komma ihåg en gång senaste året då det varit för varm, snarare skönt att ha något vindtätt i vanligt svenskt sommarväder.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tycker då att jag ser flytvästar på de flesta. Dock bara värdelösa seglarvästar, som inte räddar dig i många situationer. De gör mer skada än nytta, enligt mig. I synnerhet tycker jag mig se att vuxna som är ute i mindre båtar med barn ombord är bra på att ha flytvästar på, både vuxna och barn, alltså.


För min del kan jag inte ha räddningsvästar eller seglarvästar på mig. De är extremt obekväma, skaver, förstör mina bröstvårtor, är för varma, gör så man inte kan sitta ordentligt utan att få flytblock upptryckta i halsen och hakan, har en osviklig förmåga att fastna i precis allt man går uppefter, inte sällan med resultatet att man kortvarigt tappar balansen eller får en oförutsedd kroppsrotation.

 

Om det inte hade funnits självuppblåsande flytvästar så hade jag inte haft flytväst på mig alls. Och det var också så jag gjorde innan jag hade råd med min första - seglade utan flytväst. Jag hade med mig räddningsväst i båten för en situation som t ex att båten sjunker, för man hinner ta fram en flytväst och ta på sig då. Lite är bättre än inget. Men aldrig att jag hade den på mig i normalfallet.

 

Självuppblåsande är däremot så smidiga och bekväma att de knappt märks. I synnerhet den senaste jag skaffade som har större nacköppning och en tyngdpunkt som är mer centrerad, så jag inte får ont i nacken av att flytvästen hänger där.



 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har sett någon som bär flytväst ombord!

Đet är nästan obligatoriskt ombord på vår båt med vissa undantag.

  1. När båten är förtöjd.
  2. När man är nere i ruffen.
  3. Om vågor och vind är nästan obefintliga samtidigt som man sitter i sittbrunnen.
  4. När man har sele som är kopplad till båten.

Kommentarer till punkterna ovan.

  1. De flesta drunkningsolyckor sker vid förtöjda båtar.
  2. Om man plötsligt behöver flytväst är det inte ett dugg bättre att vara utan flytväst i ruffen. Man sover så förtvivlat illa med flytväst påtagen.
  3. Om man plötsligt behöver flytväst är det inte ett dugg bättre att vara utan flytväst bara för att vädret är lugnt. Alla inbillar sig att man hinner ta på sig flytvästen om något händer, men det troliga är att man istället går upp på däck utan flytväst.
  4. Dum regel när flytvästen har inbyggd sele.

 

Det skulle vara väldigt intressant att veta vid vilka tillfällen en flytväst ofta gör skillnad mellan liv och död. Här kommer mina spekulationer.

 

Om man inte är simkunnig eller om man inte har så god ork.

 

När vattnet är kallt är flytvästen avgörande för att man ska kunna överleva lite längre tid. Är det 5 grader så klarar man sig sannolikt en timme med flytväst om jag minns rätt och några minuter utan flytväst.

 

Överlevnadschansen borde öka ganska kraftigt om man har flytväst när man är ensam ombord, men sele är bättre.

 

Om man slår sig medvetslös när man trillar i.

 

Om nan är berusad eller narkotikapåverkad.

 

Full på med era egna tankar och allra bäst om någon har statistik på när man oftast blir räddad av att ha flytväst.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)
9 timmar sedan skrev Mackey:

Full på med era egna tankar och allra bäst om någon har statistik på när man oftast blir räddad av att ha flytväst.

Oftast blir man väl räddad av flytvästen när man hamnar i vattnet😎😂😉

Redigerad av Wildeside
  • Haha 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hos oss kör vi med att alla har flytväst på när vi inte är förtöjda eller ankrade.

 

Inne i båten är det OK att ta av västen men den ska vara tillänglig.

 

Dom som inte kan simma (vuxna eller barn) har rädningsväst. Övriga kan ha seglarväst eller liknande.

 

Barn under 15 har väst på vid brygga eller i naturhamn.

 

Vi använder Baltic offshore (vuxna) eftersom den har sele. Baltic Genua till ungdom/barn. Gäster har oftast tagit med egna västar.

 

Har en uppblåsbar som jag använt vid tävling någon gång men används inte så ofta vi normal segling.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej

Jag har ändrat uppfattning om när man bör ha flytväst. Efter en situation där vi höll på att bli rammade av en motorbåt på ca 40 fot i ca 25 kn så är alltid flytvästen på så fort båten lämnar bryggan. Om vi hade blivit rammade den gången så hade båten sjunkit på någon minut. I vilket tillstånd vi hade varit vet man inte men en uppblåsbar räddningsväst (det enda man orkar bära) så att vi åtminstone hade flutit i rätt läge hade kunna vara vår räddning. Det har blivit lite som bilbältet. Jag kör inte bil så vårdslöst att jag riskerar att köra av vägen men det finns andra trafikanter också. 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
10 timmar sedan skrev Mackey:

Full på med era egna tankar och allra bäst om någon har statistik på när man oftast blir räddad av att ha flytväst.

Om det blåser mycket riskerar man att försvinna bland vågorna.

 

Om det går höga vågor kan det vara besvärligt att över huvud taget kunna komma ombord.

 

Att få på sig en flytväst när man väl ligger i och vågorna går höga kan vara pyssligt. Om man ens kan få tag på den om någon kastar i den.

 

Om en mindre tränad besättning ska göra en räddningsaktion, hantera båten, speciellt att lyckas med att vända en en segelbåt i starkare vind, kanske få ner seglen, och hela tiden hålla koll på den nödställda. Och att komma till en position där det går att komma tillbaka till båten.

 

Sele underlättar att komma ombord om man lyckas fästa en tamp i den.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Sjöräddningssällskapet använder inte uppblåsbara västar längre utan har sedan några år övergått till en modifierad seglarväst. Modifieringen innebär bl.a. lite mer flytkraft på bröstet än "standardmodellen". Jag vet inte om de kompletterat med fler ändringar men västen har inbyggd livsele och dubbla grenband. Dessutom lite reflexer och ljusare detaljer för att lättare upptäckas.

 

De har förvisso räddningen nära när (inte om...) någon faller överbord och är därmed inte så beroende av räddningsväst med krage.

baltic-sar-1.jpg.9f729175d98bf9755a120753434ed287.jpg

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En sak som retar mig mer än att folk inte har flytväst på sig är när barn/vuxna med eller utan flytväst sitter längst fram i/på fören och håller sig i pulpiten. Gungar skönt, så länge man sitter kvar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev Lintott:

Sjöräddningssällskapet använder inte uppblåsbara västar längre utan har sedan några år övergått till en modifierad seglarväst. Modifieringen innebär bl.a. lite mer flytkraft på bröstet än "standardmodellen". Jag vet inte om de kompletterat med fler ändringar men västen har inbyggd livsele och dubbla grenband. Dessutom lite reflexer och ljusare detaljer för att lättare upptäckas.

 

De har förvisso räddningen nära när (inte om...) någon faller överbord och är därmed inte så beroende av räddningsväst med krage.

baltic-sar-1.jpg.9f729175d98bf9755a120753434ed287.jpg

 

@raol Skulle absolut testa SSRS flytväst om jag inte hade haft en uppsättning med relativt nya uppblåsbara skulle jag köpt två sådana. 1600 kr styck, men då går väl en del av pengarna till SSRS verksamhet skulle jag tro.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jo vi är dåliga på att att använda flytväst ombord när vi ligger och tuffar fram vid god väderlek fast i sämre väder med regn och blåst eller när vi kör längre sträckor i planingsfart, då åker västen alltid på, men visst kan man ramla i även i gott väder från en stabil 30 fots båt.

  • Gilla 1
  • Förvirrad 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har ibland har jag funderat över alternativen.

 

Traditionell flytväst: Enkel att kontrollera flytförmåga varje år och är fail safe enligt vad jag kan fundera ut.

 

Uppblåsbar flytväst: kan kontrolleras delvis varje år och fullt ut vid patronbyte, men vid patronbyte så kan man iaf inte va helt säker på att den nya patronen och utlösaren fungerar eller att man är i skick att blåsa upp den manuellt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vi har i princip samma regelverk ombord som @Mackey har.

Alla västar på innan förtöjningarna släpps, både för barn, hundar och vuxna.

 

Beroende på var och hur barnbarnen ombord leker kan dom slippa västen i hamn.

Men flytväst på om man är ute på däck, är på bryggan eller springer på hala berg. 
Vi har även en skoregel, man går inte på berget barfota. Om man går barfota på gamla bryggor får man själv ta ut flisorna ur fötterna.

 

När det gäller barn, ingår det i den nautiska uppfostran att man ramlar i minst en gång per säsong, och då skall västen vara på!
Det vanligaste är att man långsamt glider ner i vattnet från en hal klippa. Näst vanligast är att man klantar till det i passagen mellan gummibåten och land eller då man skall embarkera ”moderskeppet” det brukar sluta med enbart blöta skor och strumpor och ibland blöta byxor och diverse skrapsår. 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
7 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

Vi har i princip samma regelverk ombord som @Mackey har.

Alla västar på innan förtöjningarna släpps, både för barn, hundar och vuxna.

 

Beroende på var och hur barnbarnen ombord leker kan dom slippa västen i hamn.

Men flytväst på om man är ute på däck, är på bryggan eller springer på hala berg. 
Vi har även en skoregel, man går inte på berget barfota. Om man går barfota på gamla bryggor får man själv ta ut flisorna ur fötterna.

 

När det gäller barn, ingår det i den nautiska uppfostran att man ramlar i minst en gång per säsong, och då skall västen vara på!
Det vanligaste är att man långsamt glider ner i vattnet från en hal klippa. Näst vanligast är att man klantar till det i passagen mellan gummibåten och land eller då man skall embarkera ”moderskeppet” det brukar sluta med enbart blöta skor och strumpor och ibland blöta byxor och diverse skrapsår. 

Roligt att se att det fortfarande finns vuxna som inte daltar med barnen men är rädd om dom👍

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)
2 timmar sedan skrev Wildeside:

Roligt att se att det fortfarande finns vuxna som inte daltar med barnen men är rädd om dom👍

Det är ju två grundläggande regler.

1 Barnen ser ju vuxna som förebilder, om vuxna använder flytväst är det lättare att motivera barnen att göra så. Vi har aldrig behövt motivera varesig barn eller barnbarn, det är inte förhandlingsbart att vara utan flytväst.

2 Sedan lär sig ju barn med normal kognitiv förmåga av sina misstag, det sägs att även amöbor gör så, men det vet jag inget om.

Har man då exempelvis fått flisor i fötterna lär man sig väldigt snabbt att det blir så när man går barfota. Men det är ju inte tillämpbart att ha samma tankemönster vid drunkning…  Men låt barnen bada med flytvästen på och låt dom känna på dess flytkraft.

Vi har under årens lopp haft diverse badlekar där kantrade jollar, livbojar, kastlinor och sådana saker ingått som rekvisita, alltid lär sig ungarna någonting.

 

LHS, livets hårda skola tillämpades i ASS Arendals segelsällskap, (bytte namn till BKSS, Björlanda kiles SS) när man lärde sig segla optimistjolle, då man tvingades att kapsejsa… i maj månad… ok, jag lärde mig ju iallafall att inte göra om det.
 

Och då var ju flytvästarna inte alls lika smidiga som dom är idag. Det var gula ”tvångströjor” av tjock bomullsväv med stora rektangulära flytblock insydda. En solfjäderformad stor krage med triangelformade flytblock som hela tiden blåste upp i nacken och begränsade synfältet bakåt och åt sidorna.

Sedan knäppningen, det var inga snabbspännen av plast utan besvärliga snabbspännen av någon kass legering som korroderade, och i dessa skulle man då trä ett brett och tjockt bomullsband som alltid hade en tendens att fransa sig. Grenband fanns det också, även på den tiden, men det var ofta för långt så att dess tamp hängde baktill som en svans som hade en förmåga att fastna överallt.

Ja det kändes som en befrielse den dagen man kunde simma i hela hamnpirens längd och tillbaka (det var mer än 200 meter) och som då innebar att man fick lov att bära seglarväst, som antagligen bara var ett flytplagg med inbyggd falsk säkerhet. Inte fasiken flöt man bättre med dåtida seglarvästar, men det såg ju bra ut att ha en sådan på, och dom var utförda i det tidiga 1970-talets självmarkerande pastellfärger. 

Det var inte bättre förr, jo bara en sak, dieseln kostade 99 öre litern hos Strandkassan på Rörö. Där kunde man även köpa raketost och chokladzingo. 

Redigerad av Georg_Ohm
  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
25 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

Det var inte bättre förr, jo bara en sak, dieseln kostade 99 öre

En sanning med modifikation enligt

https://historicalstatistics.org/Jamforelsepris.htm

 

Fråga:
Hur mycket motsvarar 1 SEK år 1970 i 2024 års penningvärde?

Bakgrund:
Analysen i denna utskrift bygger på en jämförelse av penningsvärdet år 2024 med penningvärdet år 1970.

Svar:
1 SEK år 1970 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 9.184 SEK år 2024 mätt med konsumentprisindex.

 

Alternativa beräkningar:
1 SEK år 1970 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 19.13 SEK år 2024 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005).

 

Årliga prisförändringar:
Under perioden 1970-2024 var den årliga inflationen (mätt med konsumentprisindex) i genomsnitt 4.19 procent per år. Löneindex ökade i genomsnitt med 5.62 procent per år.

 

Om denna utskrift:
Om du vill använda informationen i den här utskriften var god ange även följande referens: Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292. Decimaltecken skrivs i punktform enligt det engelska systemet. Valutor kan skrivas i pluralisform när singularis ska användas. Om du hittar några fel i utskriften, maila gärna om detta till rodney.edvinsson[at]ekohist.su.se.

Av Rodney Edvinsson,
(professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet)

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Vi har även en skoregel, man går inte på berget barfota. Om man går barfota på gamla bryggor får man själv ta ut flisorna ur fötterna.

Jag går alltid barfota från maj till september nästan oavsett var jag går och det har jag gjort sedan jag lärde mig att gå.

 

Kanske lite överdrivet, men inte så långt från sanningen. Om jag ändrar till nästan alltid barfota vid vackert väder, på sandströnder, på gräs, på grus, på asfalt och det gäller även stickiga bryggor, promenader på öar och om jag går ut till garaget för att hämta något.

 

Som tur är har jag haft tur i 60+ år och aldrig gjort mig särskilt illa i fötterna, men nu har jag väl utmanat ödet.🦔🐝🐊🐉🦀🦂🏥🛏

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 timmar sedan skrev Mackey:

Jag går alltid barfota från maj till september nästan oavsett var jag går och det har jag gjort sedan jag lärde mig att gå.

 

Kanske lite överdrivet, men inte så långt från sanningen. Om jag ändrar till nästan alltid barfota vid vackert väder, på sandströnder, på gräs, på grus, på asfalt och det gäller även stickiga bryggor, promenader på öar och om jag går ut till garaget för att hämta något.

 

Som tur är har jag haft tur i 60+ år och aldrig gjort mig särskilt illa i fötterna, men nu har jag väl utmanat ödet.🦔🐝🐊🐉🦀🦂🏥🛏

Ja barfota går väl an om nu underlaget är av god kvalitet…

Att springa barfota över gnejs, granit och diabas i de Bohuslänska bergen ger förr eller senare, oftast förr upphov till någon fot eller tåskada. Men jag skulle vilja se dig barfota på solvarm betong eller värre asfalt. Barfota på metalltrappor, eller på grusvägar. Eller på en klippa täckt med havstulpaner.

Likaså som ett barnbarn gjorde, rutschade ner för en svagt lutande torr bergssida på fotsulorna och med visst stöd av rumpan.

 

För att sammanfatta, så anser jag att man skall ha skodon på sig då man hoppar i land, det är lätt att skada sig ändå. Tänk om man måste ta törn, eller bära av med foten då man är barfota…?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
8 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Att springa barfota över gnejs, granit och diabas i de Bohuslänska bergen ger förr eller senare, oftast förr upphov till någon fot eller tåskada. Men jag skulle vilja se dig barfota på solvarm betong eller värre asfalt. Barfota på metalltrappor, eller på grusvägar. Eller på en klippa täckt med havstulpaner.

Det finns absolut begränsningar, och den går vid havstulpaner i din uppräkning.

Om jag åker in till stan så går jag inte heller barfota. 😀

 

Som barn minns jag att när det var riktigt soligt var man tvungen att gå på de gula strecken längs landsvägen för att inte bränna sig. Jo, jag ägde skor och äger skor även idag, men jag går mycket och gärna barfota fortfarande.

 

8 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

För att sammanfatta, så anser jag att man skall ha skodon på sig då man hoppar i land, det är lätt att skada sig ändå. Tänk om man måste ta törn, eller bära av med foten då man är barfota…?

Ja, man ska absolut ha skor när man kliver i land. Sedan åker de genast av. Om det ska bli några längre upptäcktsfärder på någon ö så har jag också skor numera, men det hade jag inte som barn.

 

Alla är väl lite knasiga på sitt vis.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Ja. Tittade mig i spegeln ombord på båten. 😁

Redigerad av Hybro

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...