Båtliv på egen hand, eller sälja?

[Brunnsviken 295]

Ännu en sommar slut där jag och familjen åkt en del båt ut till skärgården, men inte med övernattningar och annat kul som jag varje år hoppas på. Det blir alltid färre turer än vad jag hoppats på beroende på väder, vind och allmänt familjehumör - svårt att motivera barnen och så. Börjar ju fundera på om båten är mer arbete och kostnad än roligt för familjen och mig. Jag är oftast den ende som verkligen vill ut, övriga verkar kunna leva utan och göra nåt annat. Finns alltid mycket som drar i en nuförtiden och båtlivet blir en prioritering mer än enda fritidsnöje. 

 

Finns fler här som varit med om samma och kan ge råd? Ska jag sälja, eller börja ge mig ut på turer och övernattningar själv för att jag gillar det? Eller är allt båtliv mer förhoppningar än verklighet?

 

Det som motiverar mig genom vinterförvaringen och upprustningen på våren som faktiskt tar en del tid om båten ska bli fin, är just förhoppningen om att det ska bli fler turer och glada miner än föregående år. Men det verkar aldrig bli så riktigt och det börjar göra mig lite deppig. Samtidigt älskar jag att vara på sjön och skulle nog sakna det.

 

Tack

[Jorgen01 473]

Köp en mindre båt som du kan ha på land och sätta i när du själv vill ut, och kanske ta med några kompisar.

Då mjuklandar du och ändå ha möjligheten att åka ut en sväng.

[Brunnsviken 295]

Hur är det för er andra? Delar hela familjen båtintresset?

[Wildeside 452]

Prova att åka ut en natt eller två själv så vet du hur du upplever det.

Min respektive är inte heller så begeistrad i att vara ute med båten mer en någon natt om året.

Jag har dispens att fritt förlägga 2-3 veckor till mitt båtintresse och jag trivs i mitt eget sällskap så för mej är det rena avkopplingen att komma från alla vardagssysslor och göromål.

Värsta är att om man är ute 3 veckor så samlas allt man skulle gjort på hög😅

I övrigt så blir det någon helg lite då oh då.

Mindre båt vet jag inte om man måste ha.

Har ensamseglat Kustkryssare R7  12,7*2,5m i 5 år.

Nu har jag en deplacement båt på 9*3 meter

Så det är nog mer vad kroppen och plånboken tycker man kan ha för båt.

Redigerad 12 Augusti , 2022 av Wildeside

[Pear4Life 13]

Jag kan ge dig andra sidan av myntet om du vill... 😀

 

Min fru älskar havet och båtlivet! Så båten åker i 1:e maj och tas upp typ 1:e okt.

 

Jag själv uppskattar det inte alls på samma sätt.

- Trångt 

- Alltid fuktigt

- Alltid samma stress över att hitta en bra plats (naturhamn - under högsäsong)

- Allt arbete som skall göras innan båten ska i och när den tagits upp

- m.m.

 

Vi är ute i stort sett varje helg samt sommarens båtsemester (2-3v)

 

Är det vad jag vill? Nej... men jag gör det med så mkt glädje jag bara kan frambringa då jag älskar min fru och jag vet hur mkt det betyder för henne.

 

Sedan har man ju fått lära sig en sak eller två om att mecka med båt... kunde INGET om båtar innan.. men nu meckas det med motorer, byts genomföringar, renoveras värmeväxlare, dras el, byts pumpar m.m. m.m.

 

Jag gillar att KÖRA båt... resten av båtlivet får man liksom med på köpet 😀

 

Med detta sagt så är det inte alltid så att man kan gilla samma saker... sedan är det upp till var och en att avgöra vad det "delade intresset" kan göra för den totala familjelyckan.

 

 

[Hybro 1 157]

Jag och hunden ligger ute 70-80 nätter om året. 

 

Sambon blir med ca 15, då hon fortfarande jobbar och har mycket att pyssla med då det gäller barn, barnbarn och egna aktiviteter. 

 

Tröna är viktigt... 

 

Jag finner stor glädje i att vara på sjön. 

I kväll ligger jag i Snikvika på sydsidan av Läckö Slott. 

Sven - Ingvars uppträder. 

I morgon blir det uppåt genom Lurö Skärgård. 

 

Troligen husbil nästa höst, så det blir då mindre båtliv. 

Tror inte sambon, så att säga fördelar mer tid för mig och hunden, bara för det. 

 

Men jag hittar ytterligare en mening med sista 10 åren av livet. 

 

Är rätt nöjd med det som är. 

 

Å Kristina med S - I.... 

. 

 

[excel319 500]

En del beror på åldern på barnen. Det är olika faser i livet. Min hustru tyckte inte det var roligt förr då vi hade ett barn som alltid blev sjösjukt. Det blev lanbacken och hästliv ett antal år. När barnet flyttade hemifrån skaffade jag en segelbåt igen. Hustrun tyckte det var trivsamt och röstade för att vi skulle skaffa en större. Nu är vi båda pensionärer  och är ute mycket. 

[Brunnsviken 295]

Tack för era insikter alla. Olika faser i livet och allt det där och visst delar man inte alla intressen med samma glöd. Roligt att höra din berättelse @Pear4Life. Det där med att ligga ute själv med jycken låter fantastiskt @Hybro, önskar jag hade en hund. Oavsett det kanske jag håller kvar i båten lite till och försöker komma iväg mer själv eller med vänner. Jag känner trots allt att det är roligt att ha med nån, men vännerna är ju också ganska upptagna av barn och hus och allt det där. Var sak har sin tid, antar jag.

[ChristerN 2 510]

Har väl inga råd att ge dig men för min del var det aldrig möjligt när barnen var hemmaboende, varken ekonomiskt eller tidsmässigt. Träningar, tävlingar, matcher kompisar etc var alltid viktigare. Fick ”nöja” mig med dagturer i styrisen.

När så barnen flyttat hemifrån ville jag att vi skulle köpa en övernattningsbar båt. Frugan sa att då får du åka själv eller med något av barnen. Hon var med någon gång och hade mycket synpunkter på hur det skulle vara på sjön. Jag hittade då en annan båt med flera av dessa saker som jag köpte och då blev det lite mer intressant för frugan. Sen ytterligare en båt med mer komfort innan vi tillsammans blev övertygade om att nuvarande båt var något för oss. Den båten har vi haft i snart 13 år och var förra sommaren ute ganska mycket med 77 övernattningar.

Vad är då kontentan av detta resonemang?

Som jag ser det så måste man ta hänsyn både till familjens intressen i övrigt och till, i mitt fall, frugans önskemål om hur båten ska vara för att uppskattas av bägge. Bägge inser att det är trevligt att vara tillsammans när vi är ute i båten och vi hälsar på såväl mina som frugans kompisar som bor i närheten av någon hamn (och det är superbra att kunna gå och lägga sig i en egen säng när man hälsat på hos någon samtidigt som det blir mycket lättare att ta emot oss bara på en middag) och på så vis anpassar vi oss lite till varandra, även om frugan anpassat sig mer till mig än jag till henne.

Så, håll ditt båtintresse vid liv och försök involvera och lyssna på övriga familjemedlemmars önskemål men var beredd på att båtlivet måste nedprioriteras en period i livet.

Håll ut!

Lycka till! 

[Pear4Life 13]

1 timme sedan skrev Brunnsviken:

Tack för era insikter alla. Olika faser i livet och allt det där och visst delar man inte alla intressen med samma glöd. Roligt att höra din berättelse @Pear4Life. Det där med att ligga ute själv med jycken låter fantastiskt @Hybro, önskar jag hade en hund. Oavsett det kanske jag håller kvar i båten lite till och försöker komma iväg mer själv eller med vänner. Jag känner trots allt att det är roligt att ha med nån, men vännerna är ju också ganska upptagna av barn och hus och allt det där. Var sak har sin tid, antar jag.

Ja för tusan! Älskar man nåt så älskar man nåt 😀

Och vem vet... familjen kanske kommer in i en ny fas och ser tjusningen med livet på sjön! 

[pseudonym 1 167]

10 timmar sedan skrev Jorgen01:

Köp en mindre båt som du kan ha på land och sätta i när du själv vill ut, och kanske ta med några kompisar.

Då mjuklandar du och ändå ha möjligheten att åka ut en sväng.

Precis så! 
Jag växlade ner till trailerbart för att istället kunna färdas landvägen till nya spännande vatten. 
Med campingbuss framför kan man välja var man vill sova, i bussen eller i båten.

[Terri 34]

Dessutom, ju äldre barnen blir, desto mindre sannolikt att de vill vara med på långa turer. När de närmar sig tonåren vill de hellre vara med kompisar. 

[Terri 34]

Evert Taube valde att segla ensam. 

[hbengtsson 174]

Testa själv. Kan tänka mig att det ger en annan upplevelse. Lugnare, tid för egna tankar och annat som skulle få vilken stresspsykolog som helst att klappa händerna. Men visst...det blir nog långtråkigt i längden och beror mycket på hur man är som person.

 

Båtlivet idag är inte riktigt som det var på 70-80 talet när familjerna kröp ner i 8-meters segelbåtar och det var bara självklart att man trivdes. Finns det hjärterum...

 

Visst är det fortfarande många som "campar" på sjön även idag men med så många olika intressen och tiden som ständig tjuv så vill nog de flesta snabbt ut, snabbt in. Möjligen lite partaj med någon övernattning eller så. Vilket bekräftas av båtvalen. Två feta snurror i aktern och en liten förpik. Stora sociala ytor.

 

Att få familjen på andra tankar kan nog vara svårt. Livet förändras, särskilt barnens och andra intressen tar över. 

 

Men om det bara blir du och din fru - har du frågat henne vad hon känner och vad som skulle få tillbaka intresset? Många köper större båt och det hjälper nog ett tag men man har en sanslöst bra förmåga att vänja sig 🙂 och alltid tänker "5-6 fot till hade ju inte varit fel". Om man inte gillar semestern på sjön så kvittar det (nåja) hur stor båten är. Man måste gilla skärgård och båtliv till att börja med. 

[Hybro 1 157]

I förrgår låg jag i Lindökroken, typ norr om Mariestad. 

 

Drog över sjön till Läckö slott. 

Där skull Sven-Ingvars spela kommande kväll. 

 

Strax utanför farleden låg 62 m Yatchen Stardust. 

Riktigt fint att smyga in i stjärnklar natt. 

Hittade Mathalla norr om Spiken. 

 

Nästa dag. 

Nu vill jag om möjligt inte ligga i

Kommersiell hamn, då detta inte ger mig särskilt mycket. Så jag ankrade i viken utanför slottet, Snikviken.

- Jösses vilken fin kväll o natt. 

Ligger nu på Spiken, för att lufta hunden o bunkra lite mat. 

Om några timmar bär det iväg norrut genom Lurö Skärgård från Kollandsö. 

Kanhända jag lägger mig på svaj i Bösshamn, eller smyger mig upp till Vithall. Där är ett öppet museum, sen svunna tider. 

 

Trivs otroligt bra på sjön med min Cumulus. Kräver s a s även en hel del... att segla. 

Men å andra sidan så är jag förnöjd med dieselförbrukningen. Än så länge dryga 2 liter på gångna veckan. 

In och ut ur hamnar och lite laddning av batterier. Det är allt. 

 

Sambon kliver på om någon dag. 

 

 

 

Redigerad 13 Augusti , 2022 av Hybro

[Brunnsviken 295]

4 timmar sedan skrev hbengtsson:

Båtlivet idag är inte riktigt som det var på 70-80 talet när familjerna kröp ner i 8-meters segelbåtar och det var bara självklart att man trivdes. Finns det hjärterum...

Nej precis, det finns så många andra intressen att ha på fritiden, på gott och ont. Och alla är vana vid större bekvämlighet. Det var enklare förr?

 

4 timmar sedan skrev hbengtsson:

Men om det bara blir du och din fru - har du frågat henne vad hon känner och vad som skulle få tillbaka intresset?

Det är nog minst 5-10 år innan barnen slutar hänga med, men om det bara är hon och jag skulle vi nog komma ut mycket mer. Inte på övernattning i båt tyvärr eftersom hon har ovanligt lätt att bli sjösjuk av små gungningar (till skillnad mot när man kör snabbt och har hårdare slag). Hon gillar att åka båt dock.

 

Kontentan blir nog att jag ska hålla ut och inte bli så nedslagen över att turerna inte riktigt ser ut som i mitt huvud. Tack för hjälpen att vrida och vända på det lite, bra terapi.

[Brunnsviken 295]

Du lever drömmen @Hybro. Jag tänkte mig nån liknande tillvaro när man inte jobbar heltid längre, men det är ett tag kvar tills dess. Ha en fortsatt fin tur

[Georg_Ohm 4 832]

Jag är väl så lyckligt lottad att det är frun som driver på och vill ut i skärgårdarna, klart att jag inte protesterar. Barnen är sedan länge utflugna ur boet, men var eller är inte ointresserade av båtlivet, dom och barnbarna följer gärna med.

 

Jag anser ju att iordningställandet av båten, avrustningen på den sena hösten och vårrustningen är minst halva nöjet. Jag har varit engagerad i en massa olika saker, både på jobbet och på fritiden, men det mesta av detta har skalats bort, lagts åt sidan då båten prioriterats.

 

Så nu känns det bra med en användarvänlig båt, som är lätt att röra sig i, då rörelseapparaten inte direkt är som i unga år när man kunde hoppa som en kängguru eller så….

 

Men jag tror det där med prioritering är det som många har svårt med. Jobba mindre, ägna ingen tid åt trädgårdsskötsel, grön asfalt är snyggt! Lej bort fastighetstekniska jobb, liksom reparationer och underhåll av vardagsbilen… sedan är det ju klart en fördel om ens partner är med i samma tanke,

vilket då inte alla är förunnat. 

Då tänker jag på motorbåten som blev döpt till ,”Second Wife II” och fick det frivilliga reg.nummret FRU02…

Redigerad 13 Augusti , 2022 av Georg_Ohm