Större båt och naturhamn

[ringo1990 2]

Hallå båtvänner,

 

Jag går i tankar att byta ut min 35 ft Sessa sportcruiser mot flybridgebåt i storleksordning 40-43 ft (tänk Fairline Phantom 40-43, Princess P42, Sealine 42/5).

 

Av 40 nätter så spenderar vi sannolikt ca 30 i naturhamn och resterande i gästhamn och så vill vi gärna fortsätta. Området vi håller till i är Stockholms skärgård.

 

Nu till frågeställningen.. Ni med erfarenheter av 'större' båtar och naturhamnar -  hur upplever ni tillgängligheten? Är tillgängligheten annan än med mindre båt? Kommer jag in 'överallt'? Är jag mer exponerad för väder och vind? Möts jag av andra praktiska problem? Något annat att tänka på/tips?

 

Tack på förhand - med förhoppning om en snabbt annalkande vår.

 

//Andreas

[ChristerN 2 502]

Har ingen direkt erfarenhet av den storleken på båtar men vet att ju större båt desto mer vindfång och därmed större känslighet för oönskad sidvind.

Vad gäller om man ”kommer in överallt” så är min erfarenhet att de större (motor-) båtarna inte går värst mycket djupare i fören än de lite mindre. De med drev går inte värst mycket djupare i aktern heller.

För mig innebär större båt fler förtöjningslinor, oftare behov av spring etc men inget som skulle hindra mig från att skaffa en sådan om behov och ekonomi förelåg.

Sen är det naturligtvis så att en större båt är dyrare och därmed kanske lite mer ”känslig”.

[b_syrsa 46]

Självklart blir tillgängligheten mindre med en större båt. Sedan är bara frågan hur mycket mindre. Beror naturligtvis på hur mycket större båten är.

Har du tex en trång skreva där du gick in med lagom plats för fendrar på båda sidor med gamla båten kanske du får ligga utan fendrar med en större.

[Georg_Ohm 4 831]

Det är ju generellt svårt att svara på sådana frågor, då naturhamnar har synnerligen olika beskaffenhet.

 

Vad det gäller vattendjupet så finns det är i Bohuslän naturhamnar som kan matcha oceangående fartyg, (fast kanske inte på längden och bredden) liksom sådana där man knappt kommer in med en extra grundgående kajak under högvatten. Sannolikt varierar vattendjupet i ostkustens naturhamnar på ungefär samma sätt.

 

Hur djupt sticker din tilltänkta båt? 100 cm, 150 cm?

Till det bör man lägga till en säkerhetsmarginal på omkring 100 cm. Denna säkerhetsmarginal kan ju minskas om man anser att propellrarna och rodret är skyddade med en skädda eller dyligt.

Man får tänka på ebb och flod, hur månfasen är och så, men det kanske inte varierar lika mycket utefter ostkusten som det gör här.

 

Det är propellrar, drev eller roder man skall vara väldigt försiktig med särskilt i naturhamn. Och där  är det bara idi… amatörerna som lägger till med aktern mot berget.

Aktern mot brygga kan fungera om vattendjupet tillåter det, typ flytbrygga, men inte så sällan är det orent vatten precis under bryggor, varför man bör vara ytterst försiktig.

Om klippan är slät och vattendjupet tillåter det kan man lägga till bredsides, men då blockerar man i allmänhet tillgängligheten för andra båtar.

 

De statligt utgivna sjökorten liksom sjömätningarna kan vara bristfälliga eller tillockmed felaktiga över naturmannar, men det brukar finns diverse oberoende nautiska publikationer som tipsar om bra hamnar, med egna kartor, skisser eller flyg/drönarbilder.

 

Ett annat bra tips är ju att titta efter om det sticker upp segelbåtsmaster bakom öarna, då är sannolikheten stor att vattendjupet även räcker till för en motorbåt.

 

Sedan tillgängligheten på längden och bredden, ja det är ju en uppskattning. Om det är trångt bör man inte gå in i en sådan hamn om man är osäker på båtens manöveregenskaper. Sedan bör man kalkylera med vindriktningen, om vinden vänder under natten, man eftersträvar ju alltid att ha vinden i fören, att ha den akterifrån är väldigt ofördelaktigt och det kan innebära att man sätter fören i berget och att det kan vara besvärligt att komma bort från denna plats. Kraftig sidvind är heller inte så bra.

 

Som redan nänts är motorbåtar med liten undervattenskropp, höga fribord, mycket kapell och eller flybridge väldigt känsliga för minsta lilla vindpust i sidan, så fort man lägger i friläget seglar båten iväg sidledes. Det gäller att ha snurr på propellern hela tiden tills fördäcksgasten fått landkontakt, och då samtidigt ha is i magen och inte slå back för att bromsa, om man fällt ankaret, då ankarlinor och dess kättingar har en förkärlek att trassla in sig i propellrar och dess axlar, så väl egna ankarlinor såsom andras.

 

Ja en stabil stävskena är bra att ha, då man medvetet kan sätta fören i berget och väldigt sakta låta motorn trycka båten mot land tills dess att försäcksgasten lagt första förtöjningslinan, som skall läggas mot vinden, sedan förtöjer man mot lä.

 

Ankare... det finns en uppsjö av olika ankartyper, och universalankare finns knappast, ställer du frågan här om vilket ankare du skall använda får du lika många olika svar som det finns personer i diskussionen, eller egentligen fler förslag. Hursomhelst bör man iallfall ha en bra bit kätting mellan ankaret och linan.

 

Ja så bör man ju se till att klippan man avser att förtöja emot medger att besättningen kan ta sig iland eller ombord utan alltför stora akrobatiska konster, en bra stävstege underlättar debarkering och embarkering.

 

Klippan då...

Många gånger har SXK eller annan organisation slagit i ordentliga bergdubbar att förtöja i, om inte sådana finns får man leta upp sprickor att slå ned egna dubbar i, och då se till att dom sitter tillräckligt hårt för att hålla båten, men inte så hårt att dom sedan inta kan slås loss.

 

Tja, det låter kanske som att det är bästa att stanna i land, eller bara förtöja i gästhamnar, men det är en hel del man skall tänka på innan man skall gå in och lägga till i naturhamn, och då har jag ju inte nämnt att det ytterst sällan, eller snarare aldrig, finns eluttag i naturhamnarna....

[raol 2 365]

7 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

Man får tänka på ebb och flod, hur månfasen är och så, men det kanske inte varierar lika mycket utefter ostkusten som det gör här.

 

Tidvattenskillnader i Östersjön är enstaka centimeter och helt försumbara. Nivåskillnader finns det förstås ändå, men då pga vind och lufttryck, som förstås inte kan avläsas i tabell...

I Bohuslän kan man räkna med tidvattenskillnader på 20-25 cm under en cykel, men upp till 40-45 cm över flera cykler (några dygn).

Redigerad 25 Februari , 2022 av raol

[Kane 974]

2022-02-22 vid 21:06 skrev ringo1990:

Hallå båtvänner,

 

Jag går i tankar att byta ut min 35 ft Sessa sportcruiser mot flybridgebåt i storleksordning 40-43 ft (tänk Fairline Phantom 40-43, Princess P42, Sealine 42/5).

 

Av 40 nätter så spenderar vi sannolikt ca 30 i naturhamn och resterande i gästhamn och så vill vi gärna fortsätta. Området vi håller till i är Stockholms skärgård.

 

Nu till frågeställningen.. Ni med erfarenheter av 'större' båtar och naturhamnar -  hur upplever ni tillgängligheten? Är tillgängligheten annan än med mindre båt? Kommer jag in 'överallt'? Är jag mer exponerad för väder och vind? Möts jag av andra praktiska problem? Något annat att tänka på/tips?

 

Tack på förhand - med förhoppning om en snabbt annalkande vår.

 

//Andreas

Eftersom ni har ganska stor båt så borde ni ha mycket erfarenhet av hur det fungerat i naturhamn, 5-8 fot extra borde kanske inte vara så stor skillnad. När man åker runt i Sthlm's skärgård ser man inte större båtar i naturhamn, nästan alltid på svaj.

[Capitan 288]

Kan bara tala för västkusten men här kryllar det av båtar av den storleken och modell i naturhamnarna

Har själv även ägt samt har kompisar som äger/ägt och det är inga större problem

Kanske lägga ut spring eller extra ankare något oftare än med mindre båt

Enda jag upplevt som ev problem är att kilar ej håller för vikten om det blåser på men det går ju att anpassa till kraftigare prylar

Undvik bandankarspel och ha gärna extra vikt att hänga ut på ankarlinan om det är blyad lina eller lina/kätting

 

[ringo1990 2]

50 minutes ago, Capitan said:

Kan bara tala för västkusten men här kryllar det av båtar av den storleken och modell i naturhamnarna

Har själv även ägt samt har kompisar som äger/ägt och det är inga större problem

Kanske lägga ut spring eller extra ankare något oftare än med mindre båt

Enda jag upplevt som ev problem är att kilar ej håller för vikten om det blåser på men det går ju att anpassa till kraftigare prylar

Undvik bandankarspel och ha gärna extra vikt att hänga ut på ankarlinan om det är blyad lina eller lina/kätting

 

Detta låter tryggt  Tack för tips!

[Ockle 11]

Hej

Gick från nimbus 27 till en flybridge på 35 fot, hade samma tankar, allt har gått bra men extra koll på väder och vindar.

Bra ankare och förtöjning och koll på väder har medfört bra sömn

 

Nu har du större båt men jag tror skillnaden är liten, ligger man bra så gör man

Båtkompisar har större båtar (45fot) och dom ligger säkert

Redigerad 25 Februari , 2022 av Ockle

[per_62 219]

Det är en viss skillnad att hantera större båtar inte bara att de har ett större vindfång utan även vikten. De båtar du angivit väger ca 11-14 ton jämfört den du har som väger ca 6 ton.

Vi har en segelbåt som väger ca 4,5 ton som man hjälpligt kan hålla ifrån för hand vid tilläggning. Även seglat med en båt på ca 15 ton men då har man svårt att hålla ifrån för hand pga av vikten och behöver förlita sig på motorn vid tilläggning.

[Georg_Ohm 4 831]

4 timmar sedan skrev per_62:

Det är en viss skillnad att hantera större båtar inte bara att de har ett större vindfång utan även vikten. De båtar du angivit väger ca 11-14 ton jämfört den du har som väger ca 6 ton.

Vi har en segelbåt som väger ca 4,5 ton som man hjälpligt kan hålla ifrån för hand vid tilläggning. Även seglat med en båt på ca 15 ton men då har man svårt att hålla ifrån för hand pga av vikten och behöver förlita sig på motorn vid tilläggning.

Min båt väger omkring 5,5 ton fulltankad, och det går inte att med bara handkraft bära av mot annan båt eller mot berget om vinden ligger på. Det blir rätt så stora krafter som sätter in.

Bogpropeller är ett väldigt bra hjälpmedel. Som jag nämnt innan är stävskena eller en gummiprofil längst fram i fören bra, då kan man sätta fören mot berget och sakta köra framåt för att hålla båten i läge tills man lagt till ordentligt. 
 

Lagt till ordentligt… i naturhamn är det sällan så att den första tilläggningen blir bra, utan när båten väl kommit på plats brukar iallfall jag få justera och kanske lägga ut ett avhåll mot vinden.

Det är även så att de förberedda förtöjningslinorna, som man gjort i ordning innan ankomsten sällan räcker till, ofta får de längre tio eller femtonmeterslinorna tas fram.

[ringo1990 2]

9 hours ago, per_62 said:

Det är en viss skillnad att hantera större båtar inte bara att de har ett större vindfång utan även vikten. De båtar du angivit väger ca 11-14 ton jämfört den du har som väger ca 6 ton.

Vi har en segelbåt som väger ca 4,5 ton som man hjälpligt kan hålla ifrån för hand vid tilläggning. Även seglat med en båt på ca 15 ton men då har man svårt att hålla ifrån för hand pga av vikten och behöver förlita sig på motorn vid tilläggning.

Bra poäng! Med tanke på ökad tyngd - kan jag då räkna med mer tid på mig i en manöver innan jag ev börjar driva ur position? Eller äter ett större vindfång upp den ev fördelen?

[Georg_Ohm 4 831]

6 minuter sedan skrev ringo1990:

Bra poäng! Med tanke på ökad tyngd - kan jag då räkna med mer tid på mig i en manöver innan jag ev börjar driva ur position? Eller äter ett större vindfång upp den ev fördelen?

Kanske, kanske inte…

Det beror på hur undervattenskroppen ser ut, om båten har någon form av köl, detta då i kombination med vindfånget. Planande och halvplanande motorbåtar har ofta sitt vridcenteum där båten är som tyngst, och det är ju i allmänhet rätt långt akter om midskepps där motorn/motorerna finns. Klart att en tyngre båt är trögare, det tar längre tid innan vinden påverkar den, men när den väl gör det kan man hamna varsomhelst om man inte är uppmärksam.

Så det är ju på större båtar fören som driver av, båten vrider sig. 
Om man är påpasslig med bogisen och duttar litet då och då så kan man hålla båtens kurs rätt bra när det går långsamt framåt mot land.

 

Ett tips är att leta efter en ledig plats med en väl avfendrad båt i lä, gå in med stor marginal men ändå räkna med att man sakta driver ned på den andra båten. Och så skall man själv vara ordentligt avfendrad och ha alla linor i beredskap. 
När man sedan har fått landkontakt kan man ju separera båtarna kanske genom att sträcka upp på ankarlinan och flytta förtöjnigarna mer åt lovart.

 

Helt deplacerande båtar, snipor, motorseglare, segelbåtar beter sig annorlunda, där är det inte vinden som blåser båten ur kurs, det är istället strömmen som gör det, och inne i trånga hamnar är ju strömmarna ofta väldigt obetydliga… tja runt Smöghålet i Smögen, i Vingas hamn kan strömmen sätta av rätt bra förstås… men det är undantag.

 

Men det är svårt att förklara i text man måste ha upplevt hur båten beter sig. 
Det bästa kan vara att ligga stilla en stund med motorn i friläge och se vad som händer. Observera segelbåtarnas vindexar, se åt vilket håll flaggorna viftar osv.

[raol 2 365]

27 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

Helt deplacerande båtar, snipor, motorseglare, segelbåtar beter sig annorlunda, där är det inte vinden som blåser båten ur kurs, det är istället strömmen som gör det, och inne i trånga hamnar är ju strömmarna ofta väldigt obetydliga… tja runt Smöghålet i Smögen, i Vingas hamn kan strömmen sätta av rätt bra förstås… men det är undantag.

Ja, det där med strömmar kan ställa till det. Man kan kolla på stolpar, sjömärken eller annat som sticker upp ur vattnet, om det är en "bogvåg" runt. I så fall är strömmen stark.

En kompis har båten i Björlanda Kile, och en dag när jag var med honom på båten fick vi det jobbigt när vi skulle lägga till. Vi drev nåt vansinnigt i sidled och han hade svårt att ens dra upp båten mot stolpen "i lovart" (det var nästan vindstilla, men riktningen strömmen kom från) för att förtöja. Stolparna hade en rejäl våg omkring sig, som jag inte sett maken till annat än inne i Nordströmmarna innanför Skaftö. Jag har ingen aning om hur det kunde bli en så oerhört stark ström inne i den hamnen.

[Makro 1 209]

20 timmar sedan skrev per_62:

Det är en viss skillnad att hantera större båtar inte bara att de har ett större vindfång utan även vikten. De båtar du angivit väger ca 11-14 ton jämfört den du har som väger ca 6 ton.

Vi har en segelbåt som väger ca 4,5 ton som man hjälpligt kan hålla ifrån för hand vid tilläggning. Även seglat med en båt på ca 15 ton men då har man svårt att hålla ifrån för hand pga av vikten och behöver förlita sig på motorn vid tilläggning.

Förlitar man sig inte alltid på motor och eventuell bogpropeller samt sin förmåga att manövrera båten?

Ta emot med armar och ben tycker jag hör hemma i små styrpulpetbåtar men inte annars på grund av olycksrisken.

Men vi kanske bara har lite olika syn på hur man lägger till? 🙂

 

[Georg_Ohm 4 831]

5 timmar sedan skrev Makro:

Förlitar man sig inte alltid på motor och eventuell bogpropeller samt sin förmåga att manövrera båten?

Ta emot med armar och ben tycker jag hör hemma i små styrpulpetbåtar men inte annars på grund av olycksrisken.

Men vi kanske bara har lite olika syn på hur man lägger till? 🙂

 

Man skulle ju egentligen ha en nödplan att ta till om man helt plötsligt fick motorstopp eller elavbrott under knepiga tilläggningar. Som att kunna fälla ankaret som en "nödbroms" om man nu inte har ett elektriskt ankarspel, som man oftast har...

Men bevisligen har inte större fartyg, finlands- och danmarksfärjor det heller, inte ens ångaren Bohuslän, "sikta på den billigaste"...

 

Nä håll alla kroppsdelar innanför relingen!

 

Sedan båtshaken... nej, lägg undan den också, det ser bara fånigt och tafatt ut när någon står på däck med en sådan i högsta hugg, den är bara i vägen, möjligen kan den användas att fånga upp linor på land med eller sådana som hamnat i vattnet.

Men om den absolut skall användas, så vänder man på den, håller den spetsiga delen i handen och stöter i från med det någorlunda mjuka handtaget i grannbåten.

[Niko_okin 12]

Bergskilar tycker jag fungerar bra. De satt bra när jag slog i dom på koster och lämnade för att köpa glass. Sen på väg tillbaka fick jag en lustig känsla och kände plötsligt hur mina ben gärna raskade på gångtakten. Det var bra för det var så att bergskilarna ryckts loss och båten numera låg på svaj från aktern. Men som tur var var det ett par vänliga själar som tagit sin jolle och hämtat upp förtampen och var precis lagom framme till land så att jag kunde få tag på förtampen(Tack!) till det att vi var tillbaka.
Så bergskilar sitter inte bara bra utan har också en telepatisk funktion

 

[Georg_Ohm 4 831]

1 timme sedan skrev Niko_okin:

Bergskilar tycker jag fungerar bra. De satt bra när jag slog i dom på koster och lämnade för att köpa glass. Sen på väg tillbaka fick jag en lustig känsla och kände plötsligt hur mina ben gärna raskade på gångtakten. Det var bra för det var så att bergskilarna ryckts loss och båten numera låg på svaj från aktern. Men som tur var var det ett par vänliga själar som tagit sin jolle och hämtat upp förtampen och var precis lagom framme till land så att jag kunde få tag på förtampen(Tack!) till det att vi var tillbaka.
Så bergskilar sitter inte bara bra utan har också en telepatisk funktion

 

Bergfast är bra! Dessvärre är den dyr, men med en sådan i en bra spricka kan man såväl promenera lugnt till glasskiosken som att sova gott om natten.

 

Sedan är faktiskt de billiga bergskilarna från Biltema bra, om man vässar dem emellanåt med vinkelslipen. Sedan lämnar man den där fåniga släggan i land, den som är helt av metall som ofta säljs tillsammans med dessa kilar, man köper istället en större rekylfri plastslägga, då riskerar man inte att metallflisor i ögonen. Det blir även en tystare tilläggning med en sådan slägga.

 

Ja det är inte bergskilarna det är fel på, det är de totalt felkonstruerade sprickorna i graniten det är fel på. Många gånger finns det inte ens felkonstruerade sprickor, klipporna är helt släta och sprickfria. Till vem kan man klaga? Till Slartibartfast?