Raka spridare och backstag

[jocke_ronnqvist 5]

Om jag förstått det rätt så behöver man backstag för att som det låter staga upp masten bakåt vid raka spridare.
Detta ger bättre trimmöjligheter men innebär också att man måste släppa på backstaget vid slag vilket kräver mer hantering... Har jag förstått rätt?

 

Jag upplever också att det inte är ovanligt med raka spridare på cruisingtar, varför vill man ha det där?

 

Kan någon vänlig själ förklara grundligt för och nackdelar med svepta vs raka spridare. Dels konstruktionsmässigt och dels hanteringsmässigt?

 

mvh Jocke

Redigerad 10 November , 2021 av jocke_ronnqvist

[makke_the_muss 27]

Mycket riktigt behöver du backstag på en partialriggad båt med raka spridare. Däremot så har du en masthead riggad båt behöver du inte backstagen då akterstaget håller förstagspänningen. Ska man ta upp bägge som exempel på för och nackdelar blir det nog en roman. Men i stora drag hänger det ihop med att vinden blåser alltid uppifrån och ned så med backstagen kan du släppa fram och tillbaka masten så att vinden kommer in i seglet med rätt vinkel. Likaså att du flyttar buken i förseglet så att du kan ta bättre höjd med ett spändare förstag. Sedan har du en hel uppsjö variationer däremellan. En aspekt till är att du i regel har större försegel och mindre storsegel på en masthead och tvärsom. . 

[Peka67 167]

Enkelt uttryckt så är raka spridare bättre än svepta, men först måste vi skilja på det man kallar "mastheadrigg"(ej backstag) och "partialrigg / fraktionsrigg".

 

På mastheadrigg går förstaget hela vägen upp till toppen på masten (därav namnet). Denna typ av rigg är i särklass den starkaste då masten är stagad hela vägen. I gengäld så är trimbarheten begränsad då man endast kan krumma masten minimalt (böja), vilket gör att denna typ av rigg främst finns på cruising båtar, samt på vissa båtar från 70talet då kappseglingsreglerna gynnade stora försegel.

 

Vid kappsegling och mera aktiv segling vill man gärna kunna trimma seglen mera, därför föredrar dessa seglare ofta fraktionsrigg. Som namnet beskriver så går förstaget inte hela vägen upp, utan sitter infäst i masten en bit ned från toppen (tex 7/8). Detta gör att masten går att krumma (böja). Men det gör också att masten kan gå av om krafterna blir för stora (pilbåge form). För att förhindra det så behövs "mothåll" i närheten av förstagsinfästningen. För det ändamålet så finns det två olika lösningar. Dels raka spridare med backstag eller svepta spridare.

 

På fraktionsrigg så har raka spridare en starkare stagning i sidled då vanten går rakt ned från masttoppen till däcket. Stagning i längdled är också starkare (när backstag är ansatt) då vinkeln från längdlinjen på båten är liten. Svepta spridare är mera en kompromiss för aktiva seglare (och kappseglare) som vill slippa backstag. Man accepterar en vinkel från masttoppen till spridarna i sidled, samt en större vinkel på stagningen från längdlinjen. Som dessutom inte kan trimmas under gång, till skillnad mot backstag som går att  finjustera. 

[Peter_K 4 187]

53 minuter sedan skrev Peka67:

För att förhindra det så behövs "mothåll" i närheten av förstagsinfästningen. För det ändamålet så finns det två olika lösningar. Dels raka spridare med backstag eller svepta spridare.

Man kan ha fiolstag i masttoppen också, men det är inte så vanligt.

Redigerad 10 November , 2021 av Peter_K

[Hybro 1 151]

Min mast med svepta spridare, står fint utan vare sig backstag eller akterstag. Har undervant.

Visserligen spänner jag akterstaget mer eller mindre under segling, för att öka eller minska krumning av masten. Och så känns det säkrare också. 

Redigerad 10 November , 2021 av Hybro

[Peka67 167]

5 minuter sedan skrev Peter_K:

Man kan ha fiolstag i masttoppen också, men det är inte så vanligt.

Tack Peter, du har rätt som vanligt hi hi.

[Carl_XII 29]

Jag har en Banner 30 som har raka spridare och backstag. Det gör det lite extra jobbigt vid slag på kryss då en person får sköta focken/genuan och styrman slår + lossar på tidigare lovarts backstag + tar hem på nya lovarts backstag. Sedan kan man beroende på vindstyrkan ta hem lite extra på backstaget med därför avsedd winsch om man vill påverka förstagsspänningen. Kräver lite (mycket) erfarenhet att avgöra optimal spänning, dvs optimal form på förseglet.

 

Om man jämför med en segelbåt med svepta spridare, t ex Albin Express el dyl, så avgör vindstyrkan vilken spänning man ska ha i de yttre vanten (justeras innan man ger sig ut och seglar, och går ej så lätt att finjustera under segling). Vid slag på kryss finns inga backstag att hantera och styrman behöver bara styra och flytta sig till lovartsidan. 

 

Med raka spridare kan man också lätt förändra formen på hela masten så att storseglets bukighet påverkas med hjälp av akterstaget. Ofta vill man ha en viss twist i seglet för att vindstyrkan är högre på högre höjd.

 

Svepta spridare påverkar mastens form, mer böjd ju hårdare spända yttervanten är. Akterstaget böjer inte masten så mycket.

 

 

[Hybro 1 151]

Yttervant benämns väl även undervant? 

Infästa i masten  under spridarna. 

[Peter_K 4 187]

1 timme sedan skrev Hybro:

Yttervant benämns väl även undervant? 

Infästa i masten  under spridarna. 

Undervant benämns undervant och sitter under spridarna. Vad yttervant är däremot, det är mer oklart 🙂 

[jocke_ronnqvist 5]

Toppen,

Mycket googlande och tubande utan riktigt lösa gåtan.

Här är det löst på ett kick 😊

 

Tack för fina svar! (Som vanligt)

[Ronnienr10 106]

Titta gärna på riggen på en Sveakryssare och jag ensamseglar mest utan problem 🙂

[Hybro 1 151]

1 timme sedan skrev Peter_K:

Undervant benämns undervant och sitter under spridarna. Vad yttervant är däremot, det är mer oklart 🙂 

Kanske nåt som trollare använder... 

[Hybro 1 151]

Toppvant, är väl också klart. 

[jocke_ronnqvist 5]

1 timme sedan skrev Ronnienr10:

Titta gärna på riggen på en Sveakryssare och jag ensamseglar mest utan problem 🙂

Vacker båt, dock inget för mig ser det ut som 😬

Men jag tror absolut inte det är någon omöjlighet att segla på egen hand beroende på omständigheter. Jag seglar nästan alltid själv utan autopilot 👍

[Hybro 1 151]

95 % av tiden med autopilot. 

Seglar ensam på Vänern med min Cumulus, kors o tvärs, runt 1000 sjömil varje säsong

 

En del att pyssla med själv. 

Redigerad 11 November , 2021 av Hybro

[excel319 496]

2 timmar sedan skrev Hybro:

95 % av tiden med autopilot. 

Seglar ensam på Vänern med min Cumulus, kors o tvärs, runt 1000 sjömil varje säsong

 

En del att pyssla med själv. 

Autopiloten är guds gåva till båtfolket. Med den inkopplad får du tid till att sällskapa med din fina vovve.

[excel319 496]

Bland alla virar får vi inte glömma "checkstay", från Åbergs SOS - en segelsällskapsresa.

 

[jocke_ronnqvist 5]

3 timmar sedan skrev Hybro:

95 % av tiden med autopilot. 

Seglar ensam på Vänern med min Cumulus, kors o tvärs, runt 1000 sjömil varje säsong

 

En del att pyssla med själv. 

Ok,

seglar också på Vänern i en 30 oftare. Utgår från Mariestad...

Vi kanske stöter på varandra rätt vad det är 😀

[jocke_ronnqvist 5]

48 minuter sedan skrev excel319:

Autopiloten är guds gåva till båtfolket. Med den inkopplad får du tid till att sällskapa med din fina vovve.

Det betvivlar jag inte 😊

Har varit nära att köpa en många ggr men aldrig kommit till skott.

Min tanke är att jag vill lära mig att ha bra kontroll på båten utan för mycket teknik först...

 

Dock så kör jag ofta med ett rep runt rorkulten.

Börjar dock bli dags för en så att jag kan koncentrera mig mer på trim av segel 👍

[jonas2307 70]

Kan bara instämma i nyttan av en autopilot...

Seglar ofta min båt ensam i Stockholms skärgård, en 33-fots 70-talare med masthead och stor genua, och det är en dröm med piloten.

Jag kan ägna mig åt segeltrim, eller bara slöa, och plötsligt så kan man kryssa själv när piloten kan styra genom slagen.

 

[jocke_ronnqvist 5]

50 minuter sedan skrev excel319:

Bland alla virar får vi inte glömma "checkstay", från Åbergs SOS - en segelsällskapsresa.

 

Hm, jag antar att checkstay på mastheadriggen ska vara motkraft mot inner forestay.

Men vad är syftet på partialriggen? Undanvind?

[excel319 496]

14 minuter sedan skrev jocke_ronnqvist:

Hm, jag antar att checkstay på mastheadriggen ska vara motkraft mot inner forestay.

Men vad är syftet på partialriggen? Undanvind?

Förhindra pumpningar i masten i grov sjö. Detta är vanligast på tunna mastprofiler på kappseglingsbåtar.

[makke_the_muss 27]

Både pumpningar som excell319 skriver samt att undvika en negativ krum vid undanvind och spinnaker. 

[excel319 496]

37 minuter sedan skrev makke_the_muss:

Både pumpningar som excell319 skriver samt att undvika en negativ krum vid undanvind och spinnaker. 

Hur undviker du en negativ krum genom att sätta an checkstay? Den biten har jag missat.

[Bjorn86 0]

Jag lånar denna tråden lite. Jag förstår inte riktigt det där med backstag på en partialriggad båt.  Vid kryss, varför sätter man inte bara åt båda backstagen lika hårt för att få spänn i förstaget, och sen kör? Måste man lossa på backstaget i lä vid varje slag?

[raol 2 365]

5 minuter sedan skrev Bjorn86:

Jag lånar denna tråden lite. Jag förstår inte riktigt det där med backstag på en partialriggad båt.  Vid kryss, varför sätter man inte bara åt båda backstagen lika hårt för att få spänn i förstaget, och sen kör? Måste man lossa på backstaget i lä vid varje slag?

Storseglet kommer ju att ligga emot och hamna fel på backstaget i lä.

 

[Bjorn86 0]

Även om storseglet är skotat hårt vid kryss? Tänkte att det var mer ett problem vid öppnare vindar när man släpper ut storseglet lite 

[excel319 496]

4 timmar sedan skrev Bjorn86:

Jag lånar denna tråden lite. Jag förstår inte riktigt det där med backstag på en partialriggad båt.  Vid kryss, varför sätter man inte bara åt båda backstagen lika hårt för att få spänn i förstaget, och sen kör? Måste man lossa på backstaget i lä vid varje slag?

Tar inte backstaget i seglet så behöver du inte släppa men skulle du snabbt behöva lufta ur storen så har du problem, så varför inte vara förberedd och släppa på staget?