Hur slätt skrov? Smuttts

[Cobalt233 65]

I fredags fick jag för mig att plocka bort båten från kärran och slipa bort all bottenfärg. Jag vill ha ett slätt gelcoat skrov. Det tog fram till kvällen att få av båten så den kvällen blev det inget slipande. Nu viste jag att på söndag kväll måste båten tillbaka på kärran då den skulle köras till kapellmakaren.

13h lördag / 13h söndag 😅 6st grovlekar.

Exenterslip

80

125

240

 

våtslip för hand

400

800

1200

 

Tur jag har varmvatten så det gick ligga i badbyxor och våtslipa 10grader ute.

 

Till min fråga.

Jag hann inte polera botten som var planen.

Tror ni all smutts kommer sätta sig mot skrovet och vara väldigt svårt att ta bort?

1200 papper så det är väldigt lent men ingen blankpolerad yta. Ligger i insjö så Inga beväxningsproblem

 

Ps. Ni som bävar över att slipa bort bottenfärgen med 40papper för att sedan måla på ny kan tänka på mig så känns det nog bättre🥳

 

[Mackey 4 462]

2 timmar sedan skrev Cobalt233:

Tror ni all smutts kommer sätta sig mot skrovet och vara väldigt svårt att ta bort?

Nej är min någorlunda kvalificerade gissning.

 

2 timmar sedan skrev Cobalt233:

Ligger i insjö så Inga beväxningsproblem

En helt död sjö?

[Cobalt233 65]

31 minuter sedan skrev Mackey:

Nej är min någorlunda kvalificerade gissning.

 

En helt död sjö?

Okej.

Nej helt död är den nog inte😆 Men inga havstulpaner🥳

[Mackey 4 462]

2 timmar sedan skrev Cobalt233:

Okej.

Nej helt död är den nog inte😆 Men inga havstulpaner🥳

Det var nog det jag misstänkte...

 

Jag tror ändå inte att du kommer att få problem med smuts som fastnar extra bra när du slipar med 1200-papper. Om det blir något så ska du ju polera och då kommer ev. smuts att försvinna.

[Eile 74]

1200 våt motsvarar väl 600 torrt så varför inte maskin till åtminstone 400 papp och en bara om det ens behövs lite vått 1200 eller 2400. 

[Cobalt233 65]

Hoppas du har rätt mackey.

2 timmar sedan skrev Eile:

1200 våt motsvarar väl 600 torrt så varför inte maskin till åtminstone 400 papp och en bara om det ens behövs lite vått 1200 eller 2400. 

Att det var skillnad på våt/torr hade jag ingen aning om.🤔

I byggvaruhusen hittade jag bara 240 som finast i ”torr”.

våtslip hitta jag inte finare än 1200. Finns på nätet såklart.

 

Jag säger inte emot dig men har i bakhuvudet att på vissa färgburkar står det rekommenderad grovlik på slippapper,  tex 150våt/250torr. Jag får för mig att våt brukar ha lägre finhet än torr.

Jag kan så klar att blandat ihop det

[Eile 74]

Prova färgaffärer, bygghandel är väl mest för snickare som mäter noggrannhet i tum inte några som lackar.  Bilar slipar man ut med 400 torrt idag, själv tycker jag 320 räcker.  

[Peter_K 4 188]

2021-05-04 vid 15:42 skrev Eile:

1200 våt motsvarar väl 600 torrt

Nä, torrt repar mer än vått, så det är snarare tvärt om - 600 vått motsvarar 1200 torrt. 

[Eile 74]

4 timmar sedan skrev Peter_K:

Nä, torrt repar mer än vått, så det är snarare tvärt om - 600 vått motsvarar 1200 torrt. 

Ok  kanske det,  var ju inte igår man körde vattenslip.  👍   

 

Provade google som man gör när man inte riktigt minns och det verkar vara fler som anser våt tar bättre än torrt:    Vi på Showshine arbetar dagligen med att polera upp utställningsbilar/Specialbilar.

Vi torrslipar förrst med P1200, sedan P1500 (ibland P1500 direkt).
P1500 i torrslip motsvarar ca P2200 i våtslip.

P800 i våtslip motsvarar ca P500 i torrslip vilket är allt för groft för poleringsprocessen

Redigerad 6 Maj , 2021 av Eile

[Ruskpricken 214]

Hallåj...

Kan bara inte  låta bli att kommentera det där med slät skrov. För ett antal år sedan var det en öppen kurs på KTH i Sthlm. Göran el Göranson, han som skrev om båtkonstruktion å jobbadede? vid Chalmers, en som är alltså insatt. Boken gavs ut i stencilform på kursen å finns att köpa i handeln.

Till saken.

När det gäller vatten/skrov så finns ett tunt skick mellan "vattnet" å skrovet. Denna tunna skikt fungerar  enkelt sagt som "kullager" . Det är det som gör att det glider lätt. Bland alla hundra eller 300 deltagare, har ej räknat dem, så uppstod omedelbart frågan om hur blank skall skorvet vara för att störa det skicktet. Göransson svarade med ungefär som ett strå som släppt från målarpenseln. Det blev allmänt ljudligt gapskratt i hela aulan. Sluta polera grabbar lät det som.

Ville bara säga det.

Om man sen vill ha en blank båt å om man anser att det är fint, tja... smaksak faktiskt.

[Peter_K 4 188]

8 minuter sedan skrev Ruskpricken:

Om man sen vill ha en blank båt å om man anser att det är fint, tja... smaksak faktiskt.

Nja. 
Det är ungefär som du skriver, men skikten är så otroligt tunna att det faktiskt är slätt och blankt som gäller. Man kan skippa att köpa en broschyr och läsa förklaringen här alldeles gratis istället. 
🙂

https://www.jimmyh.se/2015/04/15/bottenfinish-2-0/

[raol 2 365]

Gränsskiktet uppstår när vattnet flödar över en yta. Precis intill ytan står vattnet i princip helt stilla, och sen ökar farten i en gradient ut mot det fria flödet. Inledningsvis är skiktet tunt och laminärt (parallella linjer inom flödet förblir parallella) med låg friktion, men ju längre vattnet flödar längs skrovet, desto tjockare och "svagare" blir det, tills det slår om till turbulent flöde och friktionen ökar flerfaldigt. På en normal segelbåt skulle jag bli förvånad om det laminära flödet når längre bak än en halvmeter från fören. En välpolerad botten kanske förlänger det med några decimeter. Det Chalmers-mannen nog menade med penselhåret var den ojämnhet som krävs för att trigga övergång från laminärt till turbulent flöde. Men det är irrelevant i praktiken eftersom båten klarar av det själv framme i fören. Resten är turbulent...

Men gränsskiktets "friktion" ökar i förhållande till skrovets ytojämnhet, allt annat lika, så därför vinner man ändå på att ha en slät yta under båten.
 

[Mackey 4 462]

Med en slät botte  kan man räkna med att behålla ett laminärt flöde längs skrovet, kölen och rodret ungefär 1/3 av länhden, så ska man gena på något vis so ska man anstränga sig med den främre tredjedelen.

[raol 2 365]

1 minut sedan skrev Mackey:

Med en slät botte  kan man räkna med att behålla ett laminärt flöde längs skrovet, kölen och rodret ungefär 1/3 av länhden, så ska man gena på något vis so ska man anstränga sig med den främre tredjedelen.

Aldrig i livet att det är laminärt så långt bak. På köl och roder är det nog möjligt under optimala förhållanden, men aldrig på själva skrovet.

Sen är den absoluta ökningen i friktion betydligt större i den turbulenta delen, så där vinner man mer på att minska friktionen från en ojämn yta!

 

Redigerad 31 Maj , 2021 av raol

[Cobalt233 65]

2021-05-04 vid 12:09 skrev Mackey:

Nej är min någorlunda kvalificerade gissning.

 

En helt död sjö?

Du hade helt rätt. Inge problem att få skrovet vitt igen.

[Peter_K 4 188]

2021-06-01 vid 00:02 skrev raol:

Aldrig i livet att det är laminärt så långt bak. På köl och roder är det nog möjligt under optimala förhållanden, men aldrig på själva skrovet.

Jo då, ungefär 1/3 stämmer rätt bra. Här kan du få en förklaring hur det funkar. 
https://www.hamnen.se/artiklar/kroenika/lar-om-skrovfriktion-och-hur-man-enkelt-okar-farten-pa-sin-bat/

[raol 2 365]

7 minuter sedan skrev Peter_K:

Jo då, ungefär 1/3 stämmer rätt bra. Här kan du få en förklaring hur det funkar. 
https://www.hamnen.se/artiklar/kroenika/lar-om-skrovfriktion-och-hur-man-enkelt-okar-farten-pa-sin-bat/

Det är inget jag behöver lektion i. Men laminärt så långt bak på ett skrov är för det mesta fantasier. Det går säkert att uppmäta i väldigt speciella situationer, men i verkliga förhållanden till havs, nja...
Men som jag också skrev, även den turbulenta friktionen ökar med grövre ytfinish, så motståndet minskar ändå med en slät botten. Det är alltid bättre med en slät botten! Man behöver bara inte överdriva saker för att motivera det.

[Peter_K 4 188]

3 minuter sedan skrev raol:

Det är inget jag behöver lektion i. Men laminärt så långt bak på ett skrov är för det mesta fantasier. Det går säkert att uppmäta i väldigt speciella situationer, men i verkliga förhållanden till havs, nja...

Det förklaras hur det funkar i artikeln, som sagt - men vill man hellre bestämma sig för hur saker är och inte ta reda på verkligheten, så är det ju inget någon kan göra för att ändra på det. 
🙂

[raol 2 365]

6 minuter sedan skrev Peter_K:

Det förklaras hur det funkar i artikeln, som sagt - men vill man hellre bestämma sig för hur saker är och inte ta reda på verkligheten, så är det ju inget någon kan göra för att ändra på det. 
🙂

Jag vet exakt hur det funkar. Men jag vet också att många har en övertro på hur väl man kan behålla laminär strömning över en yta. Det är mycket önsketänkande. Men, för tredje gången: ett slätare skrov minskar motståndet, oavsett vilken orsaken är.

 

[Peter_K 4 188]

4 minuter sedan skrev raol:

Men, för tredje gången: ett slätare skrov minskar motståndet, oavsett vilken orsaken är.

Av ren nyfikenhet, hur minskar friktionen med ett slätare skrov i en vätska anser du..?

[GTI 38]

2021-05-31 vid 23:11 skrev Ruskpricken:

Hallåj...

Kan bara inte  låta bli att kommentera det där med slät skrov. För ett antal år sedan var det en öppen kurs på KTH i Sthlm. Göran el Göranson, han som skrev om båtkonstruktion å jobbadede? vid Chalmers, en som är alltså insatt. Boken gavs ut i stencilform på kursen å finns att köpa i handeln.

Till saken.

När det gäller vatten/skrov så finns ett tunt skick mellan "vattnet" å skrovet. Denna tunna skikt fungerar  enkelt sagt som "kullager" . Det är det som gör att det glider lätt. Bland alla hundra eller 300 deltagare, har ej räknat dem, så uppstod omedelbart frågan om hur blank skall skorvet vara för att störa det skicktet. Göransson svarade med ungefär som ett strå som släppt från målarpenseln. Det blev allmänt ljudligt gapskratt i hela aulan. Sluta polera grabbar lät det som.

Ville bara säga det.

Om man sen vill ha en blank båt å om man anser att det är fint, tja... smaksak faktiskt.

En klasskompis läste en en "segelbåts"-kurs på Chalmers, gissar att det var på skepptekniska eller så. Han berättade, om jag inte minns alldeles fel, att det är den första tredjedelen på undervattensskrovet som har betydelse då det där uppkommer s.k. laminär strömning, dvs vattnet rör sej längs med skrovet och att det då är viktigt att ytan är slät för minskad friktion. De resterande 2/3-delarna genererar turbulent strömning, dvs virvlar längs skrovet och friktionen ökar då mot båtbotten. 

[Mackey 4 462]

Vissa tror på vetenskap och andra tror de vet bäst själva.

Jag tror på det jag läst i Principles of Yacht Design.