Kvalitet på nya båtar

[Viapea 28]

Hej.

Letar efter en ny styrpulpet på 6-7m, inte mindre än 6m.

Tycker att HR 602CC skulle kunna passa och vettigt pris men har läst att kvaliten på HR båtar är lite så och så, ex tunna skrov.

Men tråden om det var ca 10 år gammal, stämmer det även på båtar dom bygger idag?

 

PS!

Skrev typ samma sak i en tråd som jag döpte till Atlantic Marine 670 Open men kvaliteten på nya båtar är ju intressant generellt så tänkte att jag gör en tråd till.

 

 

Redigerad 2 Maj , 2021 av Viapea

[Alanningen 202]

Jag tycker mig ofta läsa samma sak. Dvs att kvalitén på "plastbåtar" blir sämre. Tunnare material och genvägar i tillverkningen. Samtidigt så verkar plåtbåtarna (Buster, Silver, Anytech, Alukin etc etc) blir bättre och starkare för varje generation. Så kanske du ska kolla på dessa om kvalité och hållbarhet är högt på önskelistan?

[Viapea 28]

8 minuter sedan skrev Alanningen:

Jag tycker mig ofta läsa samma sak. Dvs att kvalitén på "plastbåtar" blir sämre. Tunnare material och genvägar i tillverkningen. Samtidigt så verkar plåtbåtarna (Buster, Silver, Anytech, Alukin etc etc) blir bättre och starkare för varje generation. Så kanske du ska kolla på dessa om kvalité och hållbarhet är högt på önskelistan?

tack för tips men jag är inte ute efter en aluminium båt, en BRA plast båt duger gott 😉

[ChristerN 2 515]

Nimbus Max II i sina olika varianter?

Uttern 6402?

[SonyBL 21]

Jag kan hänvisa till min tråd om HR 610CB . Jag tycker den är bra. Känns bra och stabil. Materialkänslan är bra. Det är min första båt så jag har svårt att gemföra med andra båtar. Har sett andra båtar på marknaden som ser kanske modernare ut(smaksak) och kostar ca. 70-100 000  mer .

Redigerad 3 Maj , 2021 av SonyBL

[Peter_K 4 208]

Fast tunnare är inte alltid sämre, och tjockare är inte alltid bättre. Det handlar också om hur man plastar, och vad man plastar med. 

[Viapea 28]

25 minuter sedan skrev SonyBL:

Jag kan hänvisa till min tråd om HR 610CB . Jag tycker den är bra. Känns bra och stabil. Materialkänslan är bra. Det är min första båt så jag har svårt att gemföra med andra båtar. Har sett andra båtar på marknaden som ser kanske modernare ut(smaksak) och kostar ca. 70-100 000  mer .

Har du tryckt på skrovet på sidan och kollat om det sviktar nåt?

Tryck mitt på sidan.

På en bra båt från ex 90 talet är det helt stumt även om man tar i ordentligt.

Om du knackar med knogen på sidan så kan du höra på ljudet om plasten är tjock eller tunn, jämför med andra dyrare båtar vid bryggan.

[Viapea 28]

5 minuter sedan skrev Peter_K:

Fast tunnare är inte alltid sämre, och tjockare är inte alltid bättre. Det handlar också om hur man plastar, och vad man plastar med. 

visst är det så men om man gör på samma sätt så är tjockt bättre än tunt.

[Peter_K 4 208]

Just nu skrev Viapea:

visst är det så men om man gör på samma sätt så är tjockt bättre än tunt.

Både ja och nej. 
Lagom tjockt är bäst, annars blir båten väldigt tung. 

[Viapea 28]

1 timme sedan skrev Peter_K:

Både ja och nej. 
Lagom tjockt är bäst, annars blir båten väldigt tung. 

vad är lagom tjockt?

[Mange249 491]

3 timmar sedan skrev Peter_K:

Både ja och nej. 
Lagom tjockt är bäst, annars blir båten väldigt tung. 

Och väldigt stark...

 

Allt handlar om användningsområde. Om vi tar en gammal Biscaya 29 eller Firally så är de evighetsmaskiner som tål hård sjö året om utan att svikta. Därav att många brukas av bofasta i skärgården och även går som taxi. En modern båt av karaktären tunn och kantig ger sig nog relativt snabbt om den brukas som passbåt i skärgården när det blåser. Dessutom går en tung båt bättre i sjön, men kräver såklart mer motor för att komma till sin rätt.

[Peter_K 4 208]

3 timmar sedan skrev Viapea:

vad är lagom tjockt?

Förhoppningsvis vet tillverkaren det 🙂 

[Jorgen01 473]

5 timmar sedan skrev Peter_K:

Fast tunnare är inte alltid sämre, och tjockare är inte alltid bättre. Det handlar också om hur man plastar, och vad man plastar med. 

Just det. Slät skrovsida eller med ett slag.

Den kan också vara vad jag kallar klinkplastad allt detta påverkar om skrovsidan sviktar.

[Propellerlelle 18]

Det finns mycket som jag oroar mej för men inte tjockleken på plasten i båten,så länge jag inte är konstruktör o vet vad som är tunt/tjockt så det räcker. Är det någon som har haft en båt som spruckit eller sjunkit p.g.a plastjockleken?

[Jorgen01 473]

Nä.

Förr i tiden 60-början 70talet så var plasten billig och då tog man till i överkant.

[Mackey 4 487]

Det är inte alls säkert att en stum konstruktion är bättre än en som flexar.

Den flexibla konstruktionen utsätts ofta för mindre belastning i kritiska punkter än den stumma.

 

Ett exempel är vingarna på dagens trafikflygplan som flaxar (och flexar) upp och ned nästan en meter vid vingspetsen när man taxar.

 

Ett annat exempel är högre hus i jordbävningsområden som byggs så att de kan svaja lite hit och dit så at de inte bryts sönder så lätt vid en jordbävning.

[Faderullan 718]

Här är det kanske läge att sätta in ett historiskt perspektiv också.

 

På 1950 -60 -70 och en god bit in på åttiotalet byggdes inte båtar i fabriker enligt databeräknade hållbarhetskalkyler.

Små varv tog fram modeller där man provat sig fram till vad som behövdes för att få tillräcklig hållfasthet och så dubblade man det för säkerhets skull och lade man lite extra där det kunde bli slitage. Resultatet blev båtar som känns mycket solida men en aning tunga och därmed bränsletörstiga.

 

Det är helt enkelt mycket mer beräknad, beprövad och utforskad vetenskap i båtarna vi köper idag. Innerskrov och inredning utgör en del av den bärande konstruktionen och man vill hålla ner vikten för att få en konkurrenskraftig bränsleekonomi.

 

Precis som någon skrev här ovan; Hur ofta ser vi båtar som faller i bitar när de används normalt?

Båtar delas in i sjövärdighetsklasser och bör förstås användas i vatten de är avsedda för.

 

Att jämföra med träbåtar från förr håller inte heller. De har spant, skott och däckskransar som hjälper till att ge den solida känslan. Utan dessa är även ett tämligen kraftigt träskrov ganska fladdrigt.

[Viapea 28]

Den dagen man stöter in lite för hårt i nåt och det går hål eller spricker så önskar man nog att skrovet varit lite tjockare, väldigt lätt hänt när det blåser upp lite, spec nu för tiden när det är så sjukt många båtar. Personligen tar jag hellre ett skrov med lite onödigt tjock plast än ett som är precis vad datorn räknat ut att det behöver vara. Tror även att ett tjockare skrov är bättre för framtida värdet på båten då det inte slits ut lika snabbt. Dagens nya båtar med tunna skrov lär inte hålla i 50-60 år som dom äldre gör och det är väl en del av tanken med att göra dom tunna, inte bra för businessen om saker håller för länge. 

Redigerad 4 Maj , 2021 av Viapea

[Faderullan 718]

Det finns för- och nackdelar med båda alternativen. Äldre båtar har sällan flytkraft som gör att de flyter vattenfyllda. En båt kan vattenfyllas av andra orsaker än hål i skrovet, motorstopp och insköljande sjö när en ostyrbar båt vänder sig fel mot sjön eller några krängningar i hårt väder kan vara lika ödesdigert.

Min båt, den du ser i min profilbild är ett tidigt glasfiberbygge, sent femtiotal. Robust byggd i glasfiber med inlaminerade stålspant. Kör jag på en sten med den så böjs antagligen propelleraxeln med konsekvensen att propellern slår hål i botten. Båten väger lite drygt ett ton. Flyttankarna är sammanlagt kanske 150 liter. Med andra ord är riktningen rakt nedåt med ett hål i skrovet. Många båtar från de första glasfiberdecennierna har visserligen flyttankar men inte tillräckligt mycket så de sjunker kanske snett nedåt i ställe för rakt 🙂

 

Det kan gå åt helsike på många sätt och det är aldrig det sättet man tänkt sig...

[Guggen 18]

Jag har nyligen gjort lite omfattande epoxiarbete på skrovet, lite över en tum tjockt, på min båt från 6o talet. I samband med detta har jag knarkar instruktions och YouTube kanaler från främst proffs som dagligen lagar plast skrov. Det talas just om att det är, som jag uppfattar det som, vissa 80-90 tals båtar och framförallt sådana där man sprutar hackad glasfiber med plast som bildar skrovet av inte allt för tjock modell istället för hellaminering med mattor. Det verkar vara mycket sällan de lagar sprickor på tidiga tjocka glasfiber skrov.

Nu skulle jag inte vara orolig för hållfastheten på en helt ny båt som är hållfasthetsberäknad med tunn plast men desto mer på en lite äldre, "pre modern" tillverkning med tunn plast.

[Mackey 4 487]

Det mesta är väl sagt, ungefär så här...

Vill man ha en båt i "isbrytarklass" är det bra om den är tjock och tung och vill man ha en snabb och bränslesnål båt är det bra om den är tunn och lätt.

 

Jag kan absolut tänka mig att en sandwishkonstruktion är mindre hållbar om man smäller på ett grund.

 

Killarna på marinan säger att nya båtar är mycket svåtare att laga än äldre, men de går att laga.

 

 

[Mange249 491]

13 timmar sedan skrev Mackey:

Det mesta är väl sagt, ungefär så här...

Vill man ha en båt i "isbrytarklass" är det bra om den är tjock och tung och vill man ha en snabb och bränslesnål båt är det bra om den är tunn och lätt.

 

Jag kan absolut tänka mig att en sandwishkonstruktion är mindre hållbar om man smäller på ett grund.

 

Killarna på marinan säger att nya båtar är mycket svåtare att laga än äldre, men de går att laga.

 

 

Jag håller med. Det finns ju en skala från behovet skärgårdsborna/yrkesfolket har ända bort till tävlingsbåtar med lövtunna skrov. Det blir därför problematiskt att raljera kring vad som är rätt.

 

När man tittar på vanliga modeller från 80 och 90-talet kan man på hårt använda båtar se sprickor i stuvfack och mot skott. Min tolkning är att det beror på att konstruktionen rör sig och precis som du skrev tidigare är det inte en fråga om att skrovet går sönder. Jag tror däremot att sprickorna blir pga utmattning med tiden och båtarna därför inte håller lika länge som de stumma stridsvagnslika konstruktioner som fanns tidigare.

 

Sen är det såklart en designfråga som flera varit inne på tidigare. Klinkplastat är enligt mig ingen höjdare estetiskt, men profil bygger styrka.