Ligger i kojen och gottar mig. Dimman gjorde att provseglingen är uppskjuten på obestämd tid.
Bra på sitt sätt då jag fått tid att snygga till ledningen från solcellen framför spruthuvan.
Den har proffessoriskt varit trädd genom hålen för de neddragna linorna för uthal kick mm och ner genom nedgångsluckan och slutligen in i ciguttaget. Som gräddklick på moset har regulatorn legat uppepå VHFen .
Nu hittade jag en oanvänd kabel mellan instrumentlådan och elcentralen. Den var avklippt i båda ändar och redo för nya ledningsuppgifter.
Kopplade in kabeln via ledig strömbrytare och säkring i elcentralen och borrade eget hål i instrumentlådan för kabeln från solpanelen. Kopplade in den till regulatorn som får bra plats bakom vindmätare, djup osv. Regulatorn syns visserligen inte längre och blinkar förgäves med sina lysdioder men resultatet syns ändå på battmetern. Dvs om dem laddar.
Kom på att radarn nu kan få egen strömmatning på mycket enkelt sätt. Den har delat ström med automatstyrningen i många år på proffessorers vis. Funkat bra men viss risk för spänningsbrist.
Summan av kardemumman blev att vid visst solljus kommer den nyinkopplade kabeln inte att leda nån ström. När radarn är på drar den lika mycket som solpanelen producerar. En kabel gör två jobb. Ser ingen nackdel med det här från kojens horisont. Radarn är oftast inte inkopplad och då går strömmen i riktning mot batterierna.
Dubbel nytta och halva jobbet.
Nu verkar solen ha bränt bort dimman. Ska höra med frugan om hon har lust att provsegla.