pannkaka

Svarade lite forumtekniskt dumt på era inlägg;borde använt "citera" så ni får en vink om att blivit besvarade. Hoppas jag fattat. Ska bättra mig. Kör en liten workaround för nu.

Svarade lite forumtekniskt dumt på era inlägg;borde använt "citera" så ni får en vink om att blivit besvarade. Hoppas jag fattat. Ska bättra mig. Kör en liten workaround för nu.

Svarade lite forumtekniskt dumt på era inlägg;borde använt "citera" så ni får en vink om att blivit besvarade. Hoppas jag fattat. Ska bättra mig. Kör en liten workaround för nu.

Tack för synpunkter! ” Så varför inte ansluta Yachsafe till förbrukarbatteriet.” Jag skulle förstås kunna ansluta Yachtsafe till förbrukningsbatteriet, men då larmar den mig inte till mobilen om låg spänning på startbatteriet (vilket är värdefullt) måste jag dra en kabel från snurran och in i båten (jobbigt, fult, felkälla eller kombination därav). Så den får sitta orörd för nu. ”Många bäckar små…” Har ingen värmare, ingen radio, snustorrt och aldrig hört pumpen gå igång, Yachtsafe drar 7mA, kanske startspärren (Yamaha) drar något när den är igång, vet ej. Ska dock mäta strömmen i batterikretsarna för säkerhets skull. ”...50W solcellspanel, den räckte inte till att ersätta den strömmen som kylen drog ur batterierna… Sannolikt fungerar det med en 100W-panel.” Det låter ju lovande! Om konceptet visar sig fungera så försöker jag nog sedan knö in en 40-50 W panel till någonstans, det skulle ju vara fint att komma fram till en kall öl, jag menar kyl. Men en sak i taget. ”Jag har ett start batteri 75 ah som är mer än 5 år gammalt och förra året när jag bröt fotleden så startade jag inte båten på 2 månader och batteriet höll 12,6 volt” Det är helt klart min ambition att ge min framtida batteribank mer personlig omvårdnad, hittills har det varit plug and forget och att lämna ekipaget på ”komplett” vinterservice och det var nog inte optimalt. Mitt nästa steg i tankeverksamheten är hur jag ska få MPPT-burken att ladda båda batterierna, utan att störa befintlig förmodad skiljerelälösning i båten eller ställa till det på annat sätt.😃 Koppla MPPT-plus rakt på generatorkabeln före befintligt skiljerelä (via kraftdioder med lågt spänningsfall)? Eller ett tillkommande skiljerelä mellan MPPT och sen rakt på batteripolerna (och dioder)? Blir spännade att förhoppningsvis höra om detta!

När motorbåten ligger stilla flera veckor i sträck vid bryggan (ingen landström) brukar Yachtsafe larma om ”låg extern batterispänning” (den är installerad i motorn dvs går på startbatteriet, så startbatterikretsen måste alltid vara påslagen); typiskt 12,2V). Batterierna (och båten) är tre år nu, men det känns som detta inträffat redan från första året. Förbrukningsbatteriet ligger ännu lägre när jag sedan kommer till båten, fastän urkopplat med sin huvudströmbrytare (används annars i huvudsak för kylskåpet). Batterierna ser ut att få bra laddspänning under körning. Läste hos Tudor m fl om normal självurladdning runt en halv Ah per dygn per 100 Ah batteri. Tänker då vidare att kanske en fast 50W panel (vilket är vad jag får plats med på taket) med ett par timmars sol per dag skulle kunna ge ett tillskott (baserat på medelsolvinkel o soltimmar enl SMHI) på 0-6 Ah per dag. Vilket skulle ta hand om självurladdningen de flesta perioder plus förhoppningsvis toppa upp för lite annan förbrukning man haft när man är ute. Det kan iofs också vara så att mina batterier haft en kass barndom och borde bytas ut inom kort. Och då vill jag att göra det samtidigt som jag löser underhållsladdningen från solen. Tänket inkluderar hittills också MPPT-regulator, ev med batteritempavkännare, grova kablar, automatsäkring, osv. Vad säger ni - är detta upplägg realistiskt, och vad mer bör jag tänka på?

Båten går ju helt klart inte som den ska, men om det är en sommars fri beväxning av Bohuslänska havstulpaner så låter 11 knop fullt möjligt. Bra förhandlingsläge kanske? Minns en gång för länge sen när jag köpte en liten båt med snurra och säljaren fick dra en halvtimma innan den ville börja gå igång. Under tiden sjönk priset med en tredjedel😄

Jag kan inte ge dig ett exakt svar på din fråga men det är korrekt att fyrbladig ger lägre toppfart eftersom större total bladyta ger större vattenmotstånd. Men frågan är om man har som mål att kunna sega sig upp i ekipagets högsta möjliga toppfart? I så fall kanske man rentav ska skaffa en tvåbladig, för sådana är för maxad toppfart på lämpligt flytetyg… För man förlorar en del annat på kuppen. Efter första året med (förra) båten bytte jag från båttillverkarens specade trebladare till en fyrbladig och dessutom minskade stigningen något. Det blev en helt annat båt! Omdelbar planing och snabb sådan även med last, rentav planing och fint gångläge vid lägre hastighet, snabb acceleration efter fartsänkning p ga trafik eller svall och inte minst bibehållet grepp i vattnet i tvära svängar. Kanske 37 pigga knop istf 40 sega? Jag minns inte vad det blev, var så himla nöjd bara. Tycker du ska börja med att skaffa en fungerande varvräknare och en mobil med GPS annars blir det mycket gissningar, och kanhända också släppa fixeringen vid 50 knop.

Inte riktigt grattis, men nästan, för du verkar ju ha en klar diagnos och vara utan andra skador än själva ventilerna(?), och verkar tillfreds med vad du har att göra. Ditt fall aktualiserar den eviga frågan - är min motor i båten, i bilen osv en interferencemaskin eller ej. Inte så lätt att få redan på. Men man vill gärna veta! Min Yamaha 200 skall enligt serviceschemat ha ny kamrem efter 4 år. Men den har inte ens gått 100 timmar och framförallt inte i öken eller tropiskt eller arktiskt klimat utan i vårt goa och svala. Är den non-interference så är det kanske rentav ok att dubbla tiden. Annars inte, eftersom maskinförsäkringen då knappast gäller heller. Min tjugoåriga Land Cruiser vet jag har en non-interferensemotor och den börjar närma sig nästa bytesintervall, men det värsta som kan hända om kamremmen skulle gå av är att köra till sidan och bli bärgad till verkstad för kamremsbyte, men inte för motorras. Tänk om det funnes ett ställe på internet där man lätt kan kolla upp denna faktor.

När GPSn känt av en förflyttning på 400m så larmar den inom 10 minuter upplyste man mig när jag frågade. Som ankringslarm låter det närmast oanvändbart.

Strålande! Jag läste inte det finstilta... sorry😔

Jag minns hur förvånad jag blev en gång att det var ett flertal hål i mina jeans efter jag "bara burit" in bilbatteriet för laddning...🙂

Den lilla pluggen i ändan på garminadaptern förekommer i ett antal olika "standard"-dimensioner... Kanske du redan kollat att den passar fysiskt till din Dusion stereo. Annars, ifall du har Kjell& Co i närheten, ta med din högtalare dit så får du nästan garanterat den hjälp du behöver. Kjell&Co-fan sedan länge

Löstankens luftskruv inte ordentligt öppen? Slangen i kläm? Kopplingarna rena och glatta? Bränslepumpen (på motorn) kass membran (om det är en sån) 🙂 Sen börjar det bli för avancerat för mig:)

Det bör gå tämligen utmärkt att bara köra som det är. Jag hade en gång en rättsårundbottnad 4m båt för kort rigg men använde en långriggad 20 hk. Det som händer är att båten kränger lite mer än annars vid sväng eftersom propellern greppar 13 cm längre ned i vattnet. Med dina "fartresurser" lär du kunna hantera detta om inte båten är pytteliten... (Jag hade visserligen rattstyrning men som sagt 20hk.)

Du har rätt! Friktionen ökar med bladytan och en fyrbladig har vanligen en större yta än en trebladig. Det är nog därför man använder tvåbladig för racing med relativt lätta båtar (i förhållande till motorstyrkan). Men större tre ”öron” kanske inte är det rätta här? Tror det är för ett annat scenario. Typ tung och lite långsammare båt, kanske. Åtminstone inte analogt med fyra blad med samma yta.Sen finns det olika form på bladen också. Nu är det ett tag sen jag studerade det här, men jag misstänker att du vill ha är vad som kallas bättre ”hole shot”; dvs att komma upp i planing snabbare. Det finns en del intressant att läsa om detta och olika bladform och mycket annat i PowerTechs katalog, Finns förstås andra faktakällor också. Beträffande bränsleförbrukning så tror jag att i planing och under konstant hastighet så är sannolikt mindre bladyta mer ekonomiskt, precis som du tänker. Men min spekulation är att det brötande som motorn gör när man plågsamt långsamt tar sig upp till planande eller tvingas köra halvplanande (pga trafik) ger en högre bränslekonsumtion per sommar. (Nya båten har en förbrukningsmätare som stöder teorin om detta i sig). Men en ny propeller kostar en del så det är för all del inte alls säkert du spar pengar på att byta i det korta perspektivet. Däremot kanske du kommer att gilla din båt mycket mer medan du äger den. Men jag är ingen expert, har bara egenstudier och egna erfarenheter att falla tillbaka på. Hälsningar från Bovall

Remi…? Många intressanta kunskaper, erfarenheter och synpunkter! Sammantaget kan vi nu alla skapa oss en egen uppfattning. Frågan är bara vilken, haha! Jodå, det var mycket värdefullt som kom fram här och det hela konvergerade ju till slut hyfsat, med vissa tydliga poänger på vägen. Det som jag själv verkligen tar med mig är vikten av ventilation. Jag kände till att ofullständig förbränning medför fara, men tyckte också det var intressant hur graden av förbränning påverkas av olika saker (inte bara av syretillförseln). Vill gärna bjuda på lite eftersnack om båtvärmning efter allt engagemang som min trådstart genererade.: En midsommar på 80-talet var jag på grabbsegling till Käringön. Där skulle det vara nån slags hålligång. Det var längre till Käringön än det såg ut att vara, blåsigt också, på gott och ont förstås, men vi fick plats med bredsida utanför några andra båtar. Snart kom regnet och det var lite kyligt, som det kan vara på Midsommarafton. Men vi hade bunkrat före avfärd, så det gick ingen nöd på oss. Dessutom var våran Karlskronaviggen utrustad med en kamin, installerad i styrbords garderob. Vi hade aldrig haft igång den, men nu kom den ju perfekt till pass! Den var relativt smidig, såg ut att vara gjuten i någon aluminiumlegering, och försedd med skorsten på däck. Proffsigt! En påse grillkol, förmodligen från ett annat år, låg i garderoben. Jag minns inte hur vi fick fyr på den, men det fick vi. Och den fungerade och spred en behaglig värme i ruffen! Efter en stund hördes oväsen och tjoande utanför båten. Men det var ju midsommar, så det var ju inte konstigt. När det tilltog tittade vi ut genom ruffluckan. Båtgrannarna hade tydligen synpunkter på vår uppvärmningsteknologi! För grannsämjans skull lovade vi sluta elda. Dvs inte lägga på mer kol. Efter en stund återkom hojtandet med ökad styrka. Nu var de sura. Vi klev ut i sittbrunnen och kunde konstatera att det nog inte var så konstigt, Svart sur rök spred sig från vårt rufftak. Vi måste agera. Det fanns ingen av-knapp så vi fick slut på eländet med hjälp av vatten och försökte fånga upp sörjan som kom ur askbehållaren så gott det gick… Undrar om vi inte ändå vaknade med lite huvudvärk fastän båtgrannarna gjorde vad de kunde för att förhindra det…

Instämmer med Iawea. Bytte för några år sedan på Askeladden 645 till fyrbladig rostfri, dessutom med en tum mindre stigning än båt/motor i originalutförande. 40 knop är ändå ointressant för mig. Resultatet blev över förväntan. Snabbare upp i plan,och acceleration Den förut så besvärande planingströskeln praktiskt taget eliminerad och inget mera näsan i vädret Mindre behov av trimplanen Gick nu att köra halvplanande och obesvärat i alla farter mellan 10 och 20 knop Tvära girar i 25+ knop nu utan att tappa greppet och farten Allt det där som marknadsföringen sa, och denna gången var det helt sant. Möjligen gjorde det något på slingrigheten okså. Som jag tror nämnts är det dock båda planen max ned i låg fart som gäller för att minska slingrandet. Diskuterade med utgångspunkt från båt, motor och önskad förändring, med Ron på PowerTech, ptprop.com och han rekommenderade modell och stigning som visade sig perfekt. Finns förstås specialisthjälp att få på även närmare håll. Hoppas ovan kan vara till någon ledning.

Hm, ja att elda i ett litet utrymme där man sover känns inte helt bra. Det finns fall där man ställt in en engångsgrill för att värma sig och avlidit av den kolmonoxid som ersatt luftens syre pga dåligt luft- (syretillförsel) om jag förstått rätt. Många är mer bevandrade i kemi än jag men jag undrar om det räcker att avleda avgaserna, spisen eller kaminen förbrukar ju syre där man sover även om den inte ersätts med kolmonoxid (för den går ut med ”avgaserna”). Och om man nu inte avleder avgaserna, och det är dålig ventilation/syretillförsel, så får man väl i någon utsträckning kolmonoxid i ruffen? Dvs om man använder t ex en Heatpal precis som den är och stänger luckorna. Eller om kolmonoxiden är tyngre än övrig luft och kaminen och ventilationen är högre belägen än kojerna… Men jag vet inte ens om den är tyngre, så nu är isen tunn under mig. Låt oss höra mera från kemister och erfarna

Ja, länken såklart: https://www.ebay.co.uk/itm/380331003083

Fantastisk snabb o bra respons på detta forumet så här kommer en ny fråga Jag behöver montera en 2 kg handhållen pulversläckare i båten så att jag har den den lättillgänglig men ändå inte i vägen, t ex i ett urtag (ett fack utan lucka) i innerliningen, som det var i min tidigare Askeladden, eller ett fack med lucka, som den här från t ex Watski https://www.watski.se/Stuvfack-frvaringsbox-11PqO. Men släckaren https://www.hjertmans.se/produkter/segling-sakerhet/brandslackare/handbrandslackare/brandslackare-2kg-slang som jag köpte på Hjertmans är 40 cm lång och får inte plats i detta. Jag hittar inget annat lagom fack heller. Eller någon 2 kg-släckare som är lagom stor. Några ideer?

Tack för råd och tips! Beställde just tillsatsen till gasolspisen för den tar lite mindre plats att stuva och är billigare - borde också gå att moderera värmen med denna vilket jag inte vet om det går med Heatpal. Köpte också en cool brödrost för gasolspisen från samma danska firma! Gasoltillsatsen finns f ö också att köpa från England via ebay, klart billigare, men vem vet om den då hamnar i händerna på Posten, som just returnerade ett paket till Tyskland, i stället för att leverera det för oss… Den danska firman anlitar Schenker.

Tänkte köpa en Origo Heatpal portabel spritvärmare för att ha till hands om det blir för kallt någon natt i 7,5-meters hyttbåten. Men det kanske går lika bra att köra gasolköket ett tag, vad tycker ni?

Snart är det höst igen, så hur "vinterkonserverar" ni verktyg och annat av stål som förvaras i ouppvärmt o lite fuktigt förråd under vintern? Hittils har jag sölat ner det känsligaste med Biltemas Skyddsolja, spray 364615. Men det blir just - söligt. Och övriga prylar får en del ytrost. I viss mån har jag samma samma problem för de dock betydligt färre verktygen i båten under säsongen.

"Att seglaren börjar vifta att "plats önskas" för krysslag kan kanske då överraska/ irritera." Som både seglare och motorbåtsägare tycker jag detta skulle vara bra att känna till - har ni alltså nån slags standardiserad viftning för "plats önskas" där borta på högerkusten?

Tack! Då är det därmed också åldersbestämt - till att vara minst 8 år gammalt. Googling ger vid handen att Royal Sails förgrenades i Royal Marine och North 2004.