JohanSailor

Hej, Jag kommer tydligt ihåg de drömmar jag hade (och till viss del fortfarande har!) när jag var i ungefär din ålder. Efter att ha seglat med familjen under min uppväxt köpte jag min första egna båt när jag var 18 år. Det var en IF från 1974 och jag var stoltast i världen när jag satte av på min första seglats i min egen skuta med vänner (och en nyfunnen flickvän) ombord. Jag hade tagit förarbevis, kustskepparexamen, utsjöskepparexamen, VHF certifikat - allt som Folkuniversitetet hade att erbjuda och jag var övertygad om att jag visste allt som gick att veta om livet på sjön. Första sommaren bestämde jag att vi skulle hinna runt Själland på de 8-9 dagarna vi hade kvar av sommarlovet. Vi utgick från Karlshamn med 4 man ombord. Första dygnet var det strålande väder och bara glädje ombord men under natten därpå blåste det upp. Inga unika vindar på något vis men jag skulle tippa att vi hade 15-17 m/s och även om jag själv aldrig varit känslig för sjösjuka, började alla andra ombord bli dåliga. Min oerfarenhet gjorde att vi inte revade i tid och när vi kom på det var det för sent. Båten krängde kraftigt och sjöarna sköljde in över de låga friborden, den nyinköppta uppblåsbara flytvästen löste ut i sittbrunnen. Vid det här laget var alla andra under däck och kräktes och jag stod där ensam i sensommarnatten och försökte hålla ordning på båt och navigation mellan öar och annat i mörkret. Vi hade papperskort, magnetkompass och windex till hjälp på den tiden. Då infann sig en känsla av osäkerhet och okontrollerbarhet som jag inte hade upplevt tidigare. Jag insåg plötsligt att det var jag som var kapten ombord och att det var mitt projekt och mitt ansvar att alla kom i land på ett säkert sätt. Många tankar for igenom huvudet den natten och jag fick många lärdommar som jag haft nytta av senare i livet. Så småningom bedarrade vinden och vi mer eller mindre drev i land på Samsø där vi stannade för att torka och äta. Senare på samma resa fick jag erfara mitt första maskinhaveri som gjorde att vi låg och drev till havs i stiltje i 24 timmar längre än planerat för etappen. Allt gick väl och vi hann i alla fall hem till skolstart. Detta var ingen konstig natt utan en helt vanlig sommarnatt i relativt skyddade vatten söder om Själland. Hade jag gjort om resan/natten med den erfarenhet, båt och utrustning jag har idag - 15 år, ganska många sjömil, ett flertal stormar, ett par tre båtar och en sjökaptensexamen senare hade jag antagligen inte tyckt det hade varit något konstigt. Det jag försöker förmedla är att samma situation kan upplevas väldigt olika beroende på vilka förutsättningar du har. Skaffa dig de förutsättningarna du behöver för att klara av att hantera de situationer du kan tänkas hamna i. Om jag skulle ge några enkla råd på vägen skulle jag vilja säga 1. Om inte du hinner skaffa dig erfarenhet så skaffa dig i alla fall teoretiska kunskaper. Det kommer att öka sannolikheten för att du fattar rätt beslut när det är viktigt att du fattar rätt beslut. Det går inte att tala om vilka böcker du ska läsa eller vilka kurser du ska ta - det måste du själv känna. Kom ihåg att navigation och segling bara representerar en del av de färdigheter du måste besitta - du ska eventuellt agera brandman, sjuksköterska eller rörmokare på resan. Om du inte har erfarenhet av livräddning, livflottar, brandsläckning och säkerhetsutrustning så kan jag rekommendera ISAF Offshore Personal Survival Course - det är i alla fall en bra start med teori och lite praktiska övningar. 2. Se till att du känner din båt till 100% och att du har koll på vilken utrustning du behöver och hur den används. Tänk noga igenom vilken utrustning du behöver för den tänkta resan. Om du misstänker att något är i dåligt skick och bör bytas så är det med största sannolikhet det - så byt/reparera. Jag skulle inte rekommendera någon att korsa Nordsjön utan en livflotte ombord så det måste du skaffa/låna. Vad gör du annars om båten brinner eller sjunker? Har du otur tar det 24 timmar eller mer innan du får hjälp och det förutsätter att någon uppfattat att du är i nöd. Jag har varit med om en SAR-operation utanför Hollands kust med tråkigt resultat. Skaffa en EPIRB eller PLB också så ökar du chansen att få iväg ett nödanrop avsevärt. Det är inte så rysligt dyrt. En PLB kan du få för ca 2500 kr. 3. Känn din besättning väl och vet vad de duger till och var de fungerar mer/mindre bra och lär dig hur ni kan komplettera varandra. Detta är otroligt viktigt och det är ofta här det har gått snett när problemen uppstår. Noggrann planering och tydlig och uppriktig kommunikation. 4. Kom ihåg att det är ett stort ansvar att vara kapten på en båt. Ytterst är det du som är ansvarig för båt och besättning och din besättning kommer att utgå ifrån att du har svar på alla frågor och lösningar till alla problem. Det går inte att jämföra med att köra bil. En bil kan du parkera längs vägkanten om du blir osäker på var du är eller vart du ska. 5. Det låter som ett väldigt spännande projekt och det är absolut genomförbart. Life begins at the end of your comfort zone - ha en trevlig resa och lycka till!! Hör av dig om du har några frågor. //

Intressant - är det några speciella produkter/nisch du ska inrikta dig på? För mig är priset viktigt. Oavsett vad jag ska göra för planerat inköp så kör jag en priskoll på Google så jag skulle vilja se dina prylar överst på Google hits. Om du lovar att ha bästa priset så lovar jag att jag hittar dig. Detta är kanske off-topic och jag vill inte verka negativ - du har säkert en bra lösning på detta, men när det gäller båttillbehör har i alla fall jag upplevt att de bästa priserna nästan alltid erbjuds utomlands och det har varit svårt för leverantörer i Sverige att matcha. Det känns som att världen krympte med Google och idag handlar jag nästan allt till båten från UK. Det hade varit otänkbart för mig för 10-15 år sedan. Även otympliga föremål som livflotte (55kg), Zodiac gummibåt, elektronik etc. Det kanske bar är jag...! Kom ihåg bästa pris (i kombination med bra service) & Lycka till!! //

Jag har använt ipad en del ombord och den funkar bra men jag skulle inte vilja ha den som enda navigationshjälpmedel på min segelbåt. Men jag skulle vilja påstå att det beror mycket på vad det är för båt och framför allt hur du använder båten. I halvkända vatten en solig sommardag är den säkert fullt tillräcklig tillsammans med ett båtsportkort i papper. Sist jag var ute var det -5C, snö och tidvis nattsvart och en sådan dag är det bra att ha en plotter som tål vädret. Jag har främst använt Navionics och tycker det har funkat bra och säkert ännu bättre på en nyare padda (jag har iPad 1).

Jag skulle vilja påstå att de flesta segelbåtar nyare än 15 år (möjligtvis undantag för båtar med center-cockpit) har självlänsen akterut, över vattenlinjen - alternativt helt öppen akterspegel.

Hej, Jag är på jakt efter nytt storsegel och tittar bl.a. på Lundh Sails Fiber-Tech med kol/kevlar blandade fiber med taffeta på bägge sidor. Någon som har erfarenhet av dessa? Jag vill ha ett segel som har lång hållbarhet och formstabilitet, drygt 50 kvm. //

En annan mycket stor fördel med att ha självlänsen på akterspegeln / ovan vattenlinjen är att man minskar risken för att de fryser sönder och därmed vatteninträngning under vintern i sjön. Jag lägger en värmekabel genom självlänsen under vintern för att ev. smältvatten etc ska rinna ut.

Om vi antar att föreningens medlemmar tillsammans (dvd styrelsen) har beslutat att det alltid ska finnas vakt i hamnen för att begränsa stöldrisk, får man väl anta att de har en plan för hur de agerar en kväll då någon uteblir. Det viktigaste måste väl vara att någon går vakt. Jag förutsätter att någon på en jourlista på föreningsmedlemmar alternativ ett vaktbolag kontaktas för att göra jobbet till personen som uteblev. En sådan person el vaktbolag kostar naturligtvis pengar och dessa måste betalas av någon. Som jag ser det finns det två alternativ till att lösa detta - antingen får personen som uteblev betala eller får föreningens medlemmar betala gemensamt. Det är upp till föreningen att i förväg komma överens om huruvida man accepterar att betala för att någon uteblir, och i så fall av vilken anledning personen uteblivit (olycksfall, sjukdom, lathet, tankspriddhet etc.) eller om personen som inte uppfyllt sina plikter i föreningen under alla omständigheter ska betala ersättaren. Om det bara handlar om att ge någon straffavgift för att man uteblivit och föreningen saknar plan (och därmed kostnad) för en alternativ lösning till vaktgående, förefaller det vara lite överdrivet att driva in pengar som straff av någon som råkat ut för en olycka, men det bör nog klargöras i stadgarna att man endast accepterar frånvaro vid akut sjukdom el olycka. Annars riskerar föreningen att latheten tar över och man står utan vakt oftare än man önskar.

Om du kört motorn i saltvatten bör du varmköra den i färskvatten för att skölja

Jag har köpt mina båtar (3 segelbåtar) på land och skulle vara skeptisk till att köpa en båt utan att ha sett skrovet/kölen/rodret. Min nuvarande båt lät jag besiktiga av en certifierad besiktningsman innan jag bestämde mig för att slå till. Det kostade ca 8500 kr och bekostades av mig.

På en båt jag hade tidigare blästrade/slipade jag ned allt gammalt och la på det som sjöfolk brukar kalla 'lätt isbrytarfärg', Jotuns Jotamastic epoxy. Mycket bra epoxy. På plastskrovet (om du tar det också) bör du lägga en mjukare epoxy. Tänk på att nyslipat järn rostar fort så måla med en gång.

Under de 10 år jag har förvarat båten på land på vintern har jag alltid lämnat batterierna. Batterier mår bäst när det är kallt och i alla fall inte varmt. Om du tar hem (låter jobbigt med 5 bat!) så ställ de i ett garage el liknande. Jag har sett till att de varit fulladdade när jag packar in båten och brukade köra lite laddning några gånger under vintern. Det bör inte vara problem att lämna en bra underhållsladdare på hela tiden om du vill det istället. Jag ska ha kvar båten i sjön i vinter och min laddare kommer att stå på hela vintern, i alla fall med timer med någon timme / dygn. Den har förresten stått på hela sommaren också.

Jag hade en Scampi byggd 1978 under ca 10 års tid (2000-2009). Den fick ny motor 2003 (Iveco 3-cyl, 30 hk) och då kostade motor inkl installation 92,500 varav ca drygt 1/3 var arbetskostnad. Jag kunde behålla den gamla axeln men fick ny 3 bladig fast propeller med på köpet. Båten var ganska välutrustad med fräscha dynor, ST-40 instrument, vhf, rulle, autopilot, kylskåp, spinnacker etc. Jag fick ca 225K för båten då men det verkar som att priserna har gått ned sedan dess.

Om båten står på land utan värme hade jag inte velat lämna dynorna kvar över vintern. Att torka luften i båten och stänga/tejpa igen allt för att inte släppa in ny fuktig luft har jag inte testat men det låter riskabelt. Att ta hem dynorna till lägenheten är inget alternativ. Dels sover jag dåligt i båten utan dynor och dessutom hade mitt enda gästrum blivit fullt. Tricket är att alltid ha varmare luft i båten än utanför. Då håller sig båten torr. Att hålla varmt i en båt på land blir dyrt och därför låter jag den ligga i sjön. Dessutom hoppas jag på många fina helger på sjön innan vintern! Man vill inte gärna gå miste om hummerfesten på Petersons Krog på Käringön...

Glykol är miljöfarligt och numera förbjudet är spilla ut i naturen. Kanske blir svårt att unvika om man häller i toan? Vet inte hur/om spolarvätska påverkar gummipackningar men det saknar det korrosionsskydd som glykol har men det är kanske mindre viktigt; tanken är väl syrafast, plast el alu.

Behåll båtarna i sjön så slipper ni allt det där! Jag ligger kvar i sjön och lämnar allt ombord, inklusive torrvaror, kläder, böcker etc. och ser till att hålla minst 6-8C i båten med hjälp av elvärme. Jag har dessutom en luftavfuktare som går på om luftfuktigheten skulle stiga över 60%. Nu kan jag utnyttja och bo i båten när som helst under vintern - även om jag tar in segel etc. någon gång i december och antagligen inte sätter på dem igen förrän mars/april.

Men en avlagd examen för Fartygsbefäl Klass VIII får du vara befälhavare på fartyg om max 20GRT och max 12 passagerare dock högst 1 nautisk mil från en hamn eller annan plats där fartyget kan finna skydd samt fart i Kalmarsund och nationell fart i Öresund. Om du bygger på med 36 månaders sjötid i handelsflottan kan du lösa Klass VIII behörighet och får då vara befälhavare på fartyg om max 70GRT, dock fortfarande bara 1 nm från land. Beroende på typ av maskin kan du även behöva maskinist med tillräcklig utbildning/behörighet. Vill du längre ut än 1 mil från land behöver du en Klass VI behörighet (dvs styrmansexamen om den finns kvar, i annat fall Sjökaptensexamen) samt tillräcklig sjötid. Om du inte ska köra liten taxibåt mellan två öar i skärgården har du antagligen inte så stor glädje av en Klass VIII examen - men du får å andra sidan med Kustskepparexamen för fritidsbåt på köpet och den har du antagligen mer glädje av. //

Generellt kan man nog säga att 3 gånger djupet är absolut minimum. Fem gånger djupet är en bättre tumregel men faktorer som vind, ström, skrovform, ankarvikt i förhållande till båtvikt, bottenbeskaffenhet etc etc påverkar hur tryggt båten ligger. Kätting är såklart bättre än tamp, men ett alternativ är att splitsa på en bit tammp på din kätting som då kommer till användning vid djup över 5 meter. Kätting väger ju så det är väl en prioriteringsfråga och lite beroende på var och hur du använder båten. Jag tittar själv på lösningar till min nyinköpta segelbåt (40 fot / 8 ton) och där påverkar vikt långt fram seglingen negativt så för min del lutar åt 50m kätting 50m tamp för att kunna ankra på 18-20 meters djup vilket inte är ovanligt i Bohuslän. //

Stort tack för bra kommentarer om både jolle och motor. Det är precis den du nämnt som jag tittat på och efter att ha shoppat runt lite med Google hos återförsäljare i UK kom jag ned till 14,000 kr inkl frakt och i Sverige vill de ha 22-23,000 så det lönar sig verkligen att handla i UK nu när pundet är så billigt. Jag skulle tom spara ett par tusenlappar på att köpa frakta motorn från UK men där väljer jag nog en svensk återförsäljare med garanti, service etc. När det gäller motorn så hade jag precis samma lista med fördelar som du så jag satsar på detta paket! Trevlig segling i sommar!!

http://www.seilmagasinet.no/?regatta=755

När du fått rent så se i framtiden till att undvika att bunkra vanlig diesel (miljödiesel) som säljs på vanliga landmackar (och även de flesta sjömackar anpassade för fritidsbåtar). Den dieseln är anpassad för bilar som konsumerar mycket och har rotation i tanken men innehåller skit (FAME) som absorberar vatten vilket skapar bakterier och problem. Bunkra alltid där yrkesfiskare bunkrar. //

Jag köpte själv en segelbåt i Sthlm i vintras som också ska till Göteborg och jag kollade lite priser och det låg på 15-20K; dock lite större båt. Kom på andra tankar och seglar istället runt veckan 12-20 maj - en fin start på säsongen!

Jag skulle bli förvånad om något försäkringsbolag skulle påpeka att motorn du uppger är större än vad tillverkaren rekommenderar vid ingåelsen av försäkringsavtalet och därmed neka dig att teckna försäkring. Däremot får du antagligen problem (nedsatt eller utebliven ersättning) om det uppstår en skada där försäkringsbolaget kan visa att det är kausalitet mellan skadan och övervikten/hästkrafterna på motorn. Att sätta på en större motor än vad som är rekommenderat är oaktsamt och i strid med försäkringsbolagets generella aktsamhetskrav . Vid annan skada (stöld, brand, grundstötning etc.) får du antagligen ingen nedsättning i ersättningen, annat än vanligt åldersavdrag. //

Tack för bra kommentarer - jag har sett att Zodiac har två serier för jollar/tenders med luftdurk; en som heter Cadet Areo och den andra som är Cadet Fastroller. Areon har största modell på 260 medan Fastrollern börjar från 285 och uppåt. En Zodiac-återförsäljare förklarade att luftdurken på Fastrollern är styvare (high pressure) precis som du skrev, och det bland annat är därför den är dyrare än Areomodellerna - inte vet jag..? Att döma av bilderna jag har sett så har de bytt ut materialet i akterspegeln, eller i alla fall plastat in trät för det ser inte ut att vara målat trä på de nya modellerna men det kaske är fel. Hittar ingen info om det. Jag ska titta på Suzukimotorerna också; har hittills mest tittat på Yamaha som har en 4, 5 och 6-hästars med samma vikt/block/cylindervolym och den var inte speciellt tung och det är ju bra om man ska lyfta av och på från segelbåten. 8-hästaren blir betydligt tyngre. Yamahamotorerna har både inbyggd tank samt möjlighet att koppla till extern vid längre turer, men det har kaske Suzukin också. Tack för tipset om årklykorna - ska ha det i åtanke. Jag beställer jollen från England så blir det väldigt mycket billigare än att köpa i Sverige... Trevlig sommar!

http://www.vastkustkretsen.se/Vinter/Tips

Jag ska köpa jolle till båten och efter att ha jämfört en del har jag i princip bestämt mig för en Zodiac Cadet Fastroller men den säljs både i PVC (standardutförande) och en lite dyrare modell som heter Neo / Hypalon. Det sistnämnda materialet ska tåla UV-strålning och annat lite bättre. http://emag.allegrointeraktiv.no/fische/zodiac_tenders_2011/#/14/ Är det någon som har erfarenhet av skillnaden i materialen? Är det värt merkostnaden ? Jollen ska användas sommarhalvår i Skandinaviska vatten. Jag väljer också mellan 285 och 325 cm men är rädd att den senare blir onödigt stor till min segelbåt som är 40 fot. Någon som har erfarenhet av detta? Vid cruising i skärgården tänker dra jollen efter båten men vill samtidigt kunna stuva undan vid kappsegling/havssegling (därav föll jag för Fastroller framför RIB, plywooddurk etc) . Jag hade tänkt mig en 6hk motor och det hade varit kul om den planar med 1 person i jollen. Ev. andra synpunkter om Zodiac Cadet Fastroller?