JohanSailor

Jag har en avfuktare av märket DeLonghi där jag kan ställa in vilken fuktighet jag vill ha (slang i avloppet i pentryt) och den brukar jag köra under hösten och våta delen av vintern. Upptäckte att den ibland isade igen när den gick över lång tid utan stopp (även i temperaturer på 8-10C) så nu har jag en timer på den så att den endast går halva dygnet (vid behov) men garanterat vilar andra halvan och det funkar bra. Den går sällan under den kalla delen av vintern (ligger i sjön med 6-9C värme på) eftersom den relativa luftfuktigheten då sällan överstiger 50-55%. Jag har inte tejpat igen några ventiler eller genomföringar. //

Funderat på dyneemalina istället för vajer? Det hade jag valt om jag skulle byta idag. Lätt att splitsa öglor i och numera även godkänt för havskappsegling. //

Av någon anledning gäller tyvärr inte försäkringen om båten ligger i sjön under vintern hos många svenska bolag. En del tillåter det men exkluderar eller reducerar ersättning för skador som orsakas av frost eller is. Jag har själv Pantaenius och de har inga synpunkter på att man ligger i sjön och exkluderar ingenting. (Pantaenius har dessutom överlägsna villkor när det gäller allt annat också). När det gäller självlänsen i sittbrunnen har jag en läns som kommer ut vid badtrappan ovanför vattenlinjen men jag la som sagt i en värmekabel för att hålla fritt för smältvatten att rinna ut (även om det aldrig var så mkt vatten eftersom jag hade täckt brunnen största delen av vintern). Du borde väl kunna ha en värmekabel även om länsen går rakt ned under vattenytan och lämna ventilen öppen?

Jag låg i över vintern första gången i fjor (40ft segelbåt) och jag har svårt att se att jag någonsin kommer att lyfta upp för vinterförvaring igen. Mitt recept som fungerade bra är: - Värme ombord mha frostvakt och en bra/säker fläkt som backup på termostat - strömbildare under båten men det hade antagligen funkat lika bra utan eller med dränkbar länspump - värmekabel i självlänsen i sittbrunnen (500 kr claes ohlson) - konserverade motorn med glykol som vanligt (just in case...) - lämnade allt annat (vattentank/värmeberedare) utan att göra något - SMS larm som varnar om landströmmen går (1500 kr claes ohlson) - när jag reste från stan längre än ett dygn eller två med kall väderprognos satte jag på strömbrytaren till dieselvärmaren med termostaten inställd på lägsta - om landströmmen skulle försvinna när jag var borta så tar dieselvärmaren över - regelbunden uppsikt några dagar i veckan - täckte sittbrunn med presenning när det var som snöigast Som jag upplevde det vsr det bara fördelar med att ligga i: - Jag kunde utnyttja båten till det den är byggd och köpt för fram till i början av december och sen från mars/april. Hade säkert kunnat segla mer men när jag väl tagit av segel och lagt på presenning kändes det inte som det var värt besväret för en kort helg. Så fort isen smälte och vårsolen kom kunde jag segla istället för att polera och bottenmåla - jag slapp allt arbete med att masta av en stor och tung mast. Jag tvättade/polerade istället masten från klättersele på våren och det funkade lika bra. - jag slapp de påfrästningar på skrov av vind etc när den lutar mot stöttor på land - jag slapp tömma båten eftersom det var snustorrt ombord. Jag lämnade kvar en del mat, dricka, kläder och sängkläder - jag kunde bo i båten när jag kände för det eller bara åka dit några timnar och fixa lite - det blev snabbt varmt och skönt när jag satte på dieselvärmare - jag bytte anoder på höst och vår med dykutrustning, samt gjorde rent och fettade in propeller etc. Lätt jobb som är gjort på en timme - tvättade och polerade skrovet från jolle på våren. Nästa år lyfter jag en vecka i juni och målar/polerar och så tänkte jag fortsätta med lyft vartannat år Några nackdelar kan jag faktiskt inte komma på... - kostnadsmässigt blev det ungefär samma

Skule vilja lägga in ett gott ord för Arcona. Finns 340, 370, 400, 410, 430 och 460 att välja mellan beroende på hur stor båt man vill ha och hur mycket pengar man vill lägga. Alla är relativt snabba seglare.//

Jag handlar nästan bara på nätet och 90% av det jag köper beställer jag från England (har köpt allt från livflotte, gummibåt, full uppsättnibg med navigationsinstrument & autopilot, kläder, stövlar, skor etc. etc.). Allt är avsevärt mycket billigare och ofta tar transporten bara 3-4 arbetsdagar.

Här har du en hydrostatisk utlösare som utlöser / skär av linan som håller fast flotten vid någon/några meters djup. http://www.mailspeedmarine.com/liferaft-accessories/ocean-safety/hammar-hydrostatic-release700087.bhtml

Jag handlar mycket på marinesuperstore.com och har bla köpt VHF (iCom) där. Jag bad de förprogrammera L1 o L2 (på frekvenserna som nämnts ovan) åt mig och det var inga problem. De levererar snabbt och billigt.

Själv tycker jag att teaken är vackrast när den är obehandlad och får en vacker grå nästan silverfärg. Jag kör endast Boracol höst och vår.

Kanske inte svar på din fråga men du nämner att du inte vill använda 3G i Danmark för att det är dyrt (vilket är förståeligt). Sist jag kollade (i fjor) så hade operatören 3 ett samarbete mellan länderna och därför samma pris i Danmark som i Sverige. Jag satte in ett kontantkort (köpt i Sverige) från 3 i min ipad och betalade för en månad och det funkade finfint i Danmark. Norge är värre för där verkar det inte ens gå att köpa tidsbestämda kontantkort utan där betalar man per MB och det blir ganska dyrt. Kanske har ändrats nu för det var en stund sedan ag undersökte. //

Jag är i samma situation och jag har bestämt mig för en Comar NMEA-2-WIFI (Benns och andra har den). Kanske inte billigaste lösningen men så slipper jag USB-kabeln och kan dessutom plocka in all nmea på mobil och ipad också.

Hej, Inga luckor, teak i sittbrunnen och på överbyggnaden (under bommen och strax för om mastenk). Varvet räknade 30 timnar a 680-700 kr timmen plus material.

Tack för många bra kommentarer och tips! Att jag ska gå emot kanter ser jag inte som så stor risk för det är i stort sett öppna ytor. Till och med på durken i sittbrunnen ska det gå bra eftersom jag har någon eller ett par cm mellanrum från ytterkant till toften. Skulle jag bli osäker så skyddar jag på lämpligt vis. Jag har tvättat mycket med vatten och ibland med lite grönsåpa och då blir det rent och fint men det tar inte bort repor. Jag har en del djupare repor, antagligen orsakade av sten under skor. Det löser inte heller problemet med att nåten sticker upp över teaken och hindrar vattnet från att rinna av. Det måste slipas. Jag beställer en bra excenterslip och börjar försiktigt så blir det nog bra! Tack

Hej, Tack för kommentarer. Nitro: din analys är korrekt. Jag är ingen expert på träarbeten och hade jag varit det hade denna tråden inte existerat. Jag har heller inga ambitioner om att bli expert. Min frågeställning är om huruvida jag ska ge mig på teaken på egen hand som okunnig lekman eller om jag ska betala 25,000 för att få det gjort på ett varv. Men den mycket begränsade erfarenhet jag har av slipmaskiner är min analys att en bandslip kommer att klara jobbet bäst, dvs det kommer att vara den maskin som slipar bäst. Samtidigt betyder det att om man blir otålig eller ofokuserad på uppgiften och råkar luta maskinen så får man ett väldigt fult halvmåneformat märke i teaken som inte går att rädda. Samtidigt ser jag att en excenterslip antagligen inte kommer att fungera lika bra på nåten som är ganska seg. Den kommer att vara mer benägen att riva upp nåten snarare än att slipa ned den. Korrekt? Jag har å andra sidan aldrig jobbat med en professionell excenterslip utan bara billiga grejer. Om jag nu bestämmer mig för att ge mig på det sjäv så kan jag lägga fritid, 5000 kr på en bra maskin och slippapper och ändå ha sparat 20,000 kr. Jag utgår ifrån att det är stor skillnad på en professionell maskin och en för 600 kr på claes ohlson? Om jag väljer att inte köra med bandslip (av rädsla för att göra märken) kan jag då skära bort uppstickande nåt med tex rakblad och sen bara slipa med excenterslip (80+120+180)? Teaken var nog 10 el 12 mm när den var ny och jag kan inte se att den slipats tidigare. //

Hej, Jag har teak i sittbrunnen på min segelbåt och nu efter 10 år är teaken lite småsliten. Ingen katastrof men den kan bli bättre. En del repor och nåten sticker upp över teaken och bildar små vallar som hindrar vattnet från att rinna av. Teaken är obehandlad (endast boracol 2 ggr/år). Vilken typ av slipmaskin rekommenderar ni? Bandslip eller excenterslip? Vilket papper? Börja med 80? Tacksam för tips. //

Pantaenius har överlägset bäst villkor, men det beror ju på vad det är för båt och vilket användningsområde.

Min är sjösatt så jag seglar nu och vaxar i maj när det är lite varmare!

Just det. Och i det här fallet var det fiskebåten som hade plikt att hålla undan för segelfartyget eftersom fiskebåten inte bedrev fiske och därmed anses vara ett motordrivet fartyg som vilket som helst. Som nämnt ovan får fiskebåten bära ca 70% av ansvaret för kollisionen. Det är viktigt att komma ihåg att det inte handlar om att utse en skyldig när två fartyg som gör fart genom vatten kolliderar. Istället handlar det om att fördela ansvaret mellan fartygen. Kollisionsansvar är ett culpaansvar. Om två fartyg som gör fart genom vatten kolliderar har båda per definition varit oaktsamna eftersom även det fartyg som har rätt till väg har en plikt att göra det som står i dennes makt för att undvika kollision. Kom ihåg att även ett ankrat fartyg har utkiksplikt samt plikt att undvika kollision. The Pearl vs Jahre Venture är kanske det mest intressanta rättsfallet på just detta, där fartygen fick 50/50 skuld trots att det ena fartyget draggade sitt ankare och drev in i det andra. Domaren ansåg att det andra fartyget borde flyttat sig.

Håller med. Varken transportministeriet eller något annat myndighet har anledning att blanda sig i skuldfrågan mellan två fartyg. Åklagarmyndigheten granskar individers handlande och tar sedan ställning till om det finns anledning att väcka straffrättsligt åtal. Testen för att bedöma skuldfrågan varierar mellan straff- och civilrätt. Om inte jag tar fel används skuld bortom allt rimligt tvivel och det är inget som återfinns i civilrätten. Med andra ord kan man i vissa fall bli skådeståndsskyldig men ändå gå fri från straffrättsligt ansvar. Ska kanske tillägga att jag kan sjörätt men är dålig på straffrätt...

Segelföring är något besättningen ombord på Alexander måste ta hänsyn till i sin navigering. Med en trimmad besättning stagvänder du ganska snabbt, men visst tar det några minuter att få runt allt.

Brott mot väjningsregler kan få både straff- och civilrättsliga konsekvenser. I det här fallet valde åklagaren att väcka åtal mot besättningsmannen Jan Baarssen för vårdslöshet i trafiken och Southampton Magistrates' Court dömde hoom att betala böter. Han dömdes för att han ansågs ha framfört sitt fartyg vårdslöst och i strid mot gällande sjövägsregler / Englands Merchant Shipping Act 1995. Det framgår inte av artikeln om åtal väckts mot någon av besättningsmedlemmarna på Alexander von Hulboldt för dennes oaktsamhet. Ett civilrättsligt åtal kan väckas av en skadelidande person och det är här kollisionsansvaret fördelas mellan parterna. Detta för att fastställa hur kostnaden för reparation av skadorna och annat ska fördelas. Eftersom skadorna på Alexander von Humboldt var begränsade till some dented shell plating with associated damage to internal bulkheads and deck planking /handrails och Andrea inte lidit några skador, skulle det förvåna mig mycket om ansvaret prövats av civilrättslig domstol med tanke på kostnaderna för att driva en sådan process. Parterna har med största sannolikhet gjort upp om ersättning i godo. Generellt kan sägas att när två fartyg som gör fart genom vattnet kolliderar är det mycket sällan (för att inte säga aldrig) det bara är det ena fartygets fel. Ofta på grund av Regel 17 ( men även (a) (ii) (och andra regler). Baserat på det som går att tolka från videon (dvs. inte ingetdera fartyg ändrat kurs strax innan kollisionen) skulle jag fortfarande påstå att en domare eller skiljenämnd hade fastslagit att Alexander von Hulboldt får bära från 25% till 1/3 av ansvaret för att kollisionen inträffade. Det behöver göras en ordentlig analys av hela händelseförloppet för att kunna fastställa ansvaret närmare än så. Alexander borde vid ett tidigt skede upptäckt att bäringen till Andrea inte ändrades eftersom Andrea inte gjorde som hon var skyldig att göra (gira styrbord), och redan då hade Alexander haft en möjlighet (inte skyldighet) att gira babord för att säkerställa att hon gick akter om Andrea (Regel 17 (a) (ii)). Längre fram, när fartygen befann sig så nära varandra att kollisionen var oundviklig enbart genom undvikande manöver från Andrea, hade Alexander en skyldighet att vidta åtgärd för att undvika kollision. Regel 17 (. Hon borde då gjort en stagvändning och girat styrbord tills hon var klar Andrea och sedan fortsatt sin resa. Hon bröt mot denna skyldighet och måste därför bära en del av ansvaret för kollisionen. Man kan säga att det var klumpigt av båda fartygen att kollidera på (till synes) öppet vatten. //

Jag har inte sätt något resultat från den civilrättsliga rättegången?? Jag är ytterst tveksam till att denna sak har behandlats varken av civilrättslig domstol eller skiljeförfarande, men tanke på att det nästan inte var några skador på fartygen. Du kan inte dra likhetstecken mellan civlirättsligt- och straffrättsligt ansvar. Att personer ombord på fiskebåten blev dömda att betala böter betyder bara att personer ombord ansågs ha handlat oaktsamt från ett straffrättsligt perspektiv. //j

Baserat på det man kan se på videoen skulle jag påstå att en rättvis ansvarsfördelning för kollisionen ligger någonstans mellan 75/25 till 2/3 mot 1/3 till segelfartygets fördel men det förutsätter en hel massa antaganden (som att fiskebåten inte visat signaler om att den bedrev fiske eller trålning, att ingetdera fartyg ändrat kurs kort tid innan videoinspelningen startar etc etc)

Jag har haft min båt i sjön (i Göteborg) hela vintern och det har varit kanon. Har 2 st 200W frostvakter som står på 'halv' på termostaten samt en bra industrigodkänd värmefläkt (i mitt fall en Elbjörn) på 2000W som är inställd på 1000W och termostat strax över 'min'. Värmefläkten går bara på vid behov och jag har haft 7-15C och snustorrt i båten hela vintern. Färskvattentank, varmvattenberedare, pumpar, slangar etc har jag lämnat som de är, dvs med vatten i. Genomföringar står öppna. När jag har varit bortrest har jag ibland satt på dieselvärmaren med termostaten på lägsta som backup om det varit riktigt kallt. Har varit kanonbra och jag kommer fortsätta ligga i sjön kommande vintrar. Dessutom har det varit trevligt att bo ombord ibland.

Håller med ciaraud. Om du har en båt som Pantaenius vill försäkra så är de som erbjuder absolut bäst villkor. Dels försäkrar du till fast belopp och så vitt jag vet finns det inga andra med representation i Sverige som erbjuder det. Dessutom slipper du åldersavdrag vid partikulärt haveri. Sen finns det en hel massa andra fördelar när det gäller geografiskt område, vinter i sjön etc etc. Även om jag hade hittat någon som tog båten för halva premien skulle jag ändå stanna hos Pantaenius.