jstck

I min båt sitter en Volvo-Penta AQ115 (tror det är en A), som har likströmsgenerator. Den laddar ju lite klent (specarna säger 7A eller nåt sånt, tar hela dan att ladda batterierna) så jag överväger att byta till en modernare växelströmsgenerator. Det elektriska har jag koll på, men jag undrar lite över montering och temperaturtålighet. Vet nån en generator som passar? Kan det vara så att en generator från en lagom gammal Volvo (B20 eller nåt närbesläktat) har rätt fäste och remskiva och bara är att skruva dit? Vissa volvodelar har ju varit i princip oförändrade sedan bronsåldern, kanske även gäller generatorer? Skulle hellre skaffa en generator från 90/00-talet än 70-talet. Har inte några särskilda krav på vilken strömkapacitet den måste Sen har jag läst nånstans (hittar inte sidan nu) om att kraftigare generatorer kan överhettas. Mer effekt ur generatorn betyder ju i princip mer värme i generatorn. I en bilmotor är det ju ganska gott om luft, men en inombordare är ju rätt instängd. Kan kylning av generatorn bli ett problem? Kan det räcka om man har en generator med kylfläkt (typ metallpropeller) på axeln, eller måste jag ordna ännu mer luftflöde? Det finns ju bilgeneratorer som är vätskekylda, men det verkar mestadels vara till tyska bilar som kanske inte alls passar så bra (och dessutom är dyrare). Sen är ju motorn sjövattenkyld och generatorn kanske inte klarar sånt så bra, och att bygga en separat kylkrets för en generator känns lite jobbigt.

Jordfelsbrytaren mäter bara summan av alla fasledare nolla och bryter när den avviker från noll (med mer än 10/30 mA), men ett faktiskt fel i en apparat någonstans har ju bättre chans att dra jordfelsbrytaren om skyddshöljet på appareten är jordat. Om det inte är det kan det hända att man drar jordfelsbrytaren först när man tar i apparaten och får det genom kroppen, och även om jordfelsbrytaren kanske räddar livet på en så är det inte kul bara för det. Den där SXK-ritningen säger ju att man ska dra apparaternas skyddsjord till havsjord, och det kommer ju vara detsamma som skrovet ifall det är en stålbåt. De säger också att man bara ska ha landströmmen jordad om båten är torrsatt, med nån hänvisning till galvaniska strömmar (finns kanske nån elsäkerhetsfilosofisk grej om att inte ha flera jordningspunkter efter den i gruppcentralen på land). Funkar säkert bra det med, så länge landströmmen är schysst jordad ska skillnaden inte vara mätbar. I fallet med den sönderkorroderade propellern; Om batteriets minuspol hade varit i kontakt med den där plåten (och den i sin tur jordad tillsammans med motorblocket) så hade det aldrig hänt. Laddaren hade kortslutits över utgången och dragit säkringen (eller på något sätt slutat funka). Ett enkelt diagnostiserat fel. Gruppcentral = huvudbrytare, säkringar, jordfelsbrytare och sånt. Sån som du har hemma. I folkmun benämnt proppskåp.

Jag har inte testat just den där sortens solfilm/fönsterskydd, men de funkar alla enligt samma princip (och samma sak som envägs-speglar i polisens förhörsrum på TV). Det finns inget magiskt material som släpper igenom ljus åt ena hållet men inte det andra (åtminstone inte som man kan köpa...), utan sån där film reflekterar en del av ljuset och släpper igenom en del (och absorberar också en del). Vem som sedan ser eller inte ser vad beror på vilken sida som är ljusast. I dagsljus kommer det vara mycket ljusare utanför än innanför, så för någon som står på utsidan så kommer det ljus som kommer ut från båten (det man ser av insidan) dränkas av reflektioner från utsidan, medan på insidan så är ljuset utifrån starkare än reflektionerna från annat inne i båten. En nackdel med det är att om det är mörkt ute och man har något ljus inne i båten, så är förhållandet det omvända. Då kommer man se väldigt dåligt ut, medan man utifrån kan se in.

Jag förstår inte varför sådan jordning skulle ge elektrolytisk korrosion? Strömmen går ju batteri (eller generator) -> plusledning -> förbrukare -> jord -> batteriets minuspol, att jordströmmen går via skrovet betyder ju inte att det går någon ström ut i vattnet. Skrovet lär ju på något sätt vara i kontakt med elsystemets minuspol ändå (t.ex. via motorblocket och propelleraxeln), hur mycket man än jagar. Och galvaniska strömmar mellan skroven och vattnet uppstår ändå, vilket är precis varför man har zinkanoder.

Jordfelsbrytaren behöver inte ha jordledaren inkopplat i sig, men prylarna bakom den behöver ju vara på något sätt jordade för att jordfelsbrytaren ska kunna upptäcka ett jordfel. Går det via apparatens plåthölje direkt till skrovet skulle brytaren lösa ut precis som det är tänkt, går det via en människa kan det göra ond. Man kopplar inte heller en jordledare från landström rätt in i skrovet, utan via nån sorts gruppcentral. DÄR kan man sen dra den till jord. Förresten: Personligen så jagar jag, i min båt, alla källor till koppling mellan 12V minus och skrov samt försöker eliminera dessa. Törs man fråga varför? Senast ändrad av jstck | 17 oktober 2011 | 14:18

I en båt med metallskrov (stål eller aluminium) är det svårt att låta bli att göra skrovet jordat. Många prylar som drivs med 12V har minusledaren gemensam med höljet, och bara av att man monterar dem i båten kommer de lätt i kontakt med skrovet. Däremot är såna kopplingar (som man får av bara farten) inget man kan lita på att de håller i alla lägen om de inte är specifikt avsedda för att leda ström. Det bästa är oftast att se till att jorda skrovet ordentligt (eller snarare jorda likströmssystemets minuspol). Sätt ordentliga jordpunkter med jordfläta eller riktigt grov kabel vid högströmsställen (batteribanken, motorn och eventuella högförbrukare). Du måste inte dra minus/jord-ledningar överallt du ska dra ström, och behöver bara komma åt skrovet, men du kan såklart dra sådana ledare om du vill. Eftersom skrovet är att betrakta som en väldigt tjock kabel får du bara halva spänningsfallet över elledningen (det är dock ingen bra anledning att snåla på kabeldiametern på plusledaren). Hade jag en båt med nåt annat än plastskrov skulle jag gjort så... Precis så gör man i alla moderna bilar (kanske med nåt udda undantag typ en bil helt i kolfiber), och det funkar utmärkt. Där är dock inte karossen förbunden med riktig jord (något som alltid håller nollpotential) eftersom man har gummidäck mellan, men det är oftast inte så noga om man inte har komradio fast monterat i bilen. I ett eventuellt 230V-system kan man också (och bör) förbinda apparaternas skyddsjord (gulgrön ledare) med jord (skrovet), men under nästan inga som helst omständigheter ska fas- eller noll-ledare kopplas dit (brun eller blå, ibland svart). Att ha schysst jordning ger också möjligheten att använda jordfelsbrytare, vilket inte alls är en dum ide ombord på en båt (då hela båten i princip är en våtrumsinstallation).

Vet inte exakt hur din motor beter sig, men de utombordare jag har tagit upp (där det mest snarlika är en ~2005 Mercury EFI 50hk) har tömt sig själva helt. Det kanske kan ligga nån liten droppe kvar men så länge det inte fyller upp en hel kylkanal kan det knappast frostskada motorn (har iallafall aldrig hänt mig eller någon bekant vad jag vet om). Gissar att alla någorlunda moderna motorer är designade för att just detta ska funka. Om du har en kompressor kan du blåsa rent alltihop, tryckluften är också väldigt torr och torkar upp fukt. Beror lite på hur motorns in- och utlopp för kylvatten ser ut, men oftast är det lättast att sätta tryckluften mot utloppet.

Stämmer bra, vattnet i avgaserna kondenserar väldigt fort om det är låg temperatur eller hög luftfuktighet. Man ser samma sak på bilar på vintern, då kan det bolma ordentligt även när motor och avgassystem är helt uppvärmt. Vattendimman som bildas är dock helt vit, medan oljerök blir gråblå. På en fyrtaktaksmotor kan man ju känna på lukten om det kommer ut olja i avgaserna, men på en tvåtaktare tror jag det luktar lite för mycket skoj även när den går så rent som den någonsin kan.

Att ha motorn nedsänkt kommer ju göra att hela motorn i princip håller samma temperatur som vattnet, och så länge inte hela rasket fryser fast så borde det gå bra. Även om det skulle bli några minusgrader i luften på land brukar det fortfarande vara varmare över vattnet, som fortfarande håller några plusgrader. Så länge du inte har båten i nån väldigt liten pöl nånstans så borde det funka bra även om motorn är uppfälld (och kylvattnet brukar väl rinna ut ur utombordare av sig shälv), men det kanske är att chansa lite.