Klubbjackan

Hej Zwen, har du kommit längre med frågan reningsmaskin eller dagtank? Byggt något?

Och vad menar du med det?

Jörgen: jag la med boktabellen mest för allmän information. Och jag tror visst att en del saker behöver man läsa på om. Visst är båtkörning en praktik fråga. Men att t ex lära sig bedöma väder och vilka molntyper som betyder vad kan vara bra att läsa i en bok. Men det var ju inte det TS frågade om förstås. Jag tror de flesta på forumet försöker hjälpa till med den kunskap man har. Men alltför ofta dyker en tråkig attityd upp.

Utfärdas inte kulingvarning vid prognos över 13,9 m/s? Kanske ingen slump att HR satt gränsen där? Få båtägare jag vet ger sig ut i kuling om varning föreligger. Sen bör man nog tänka att en prognos både kan bli sämre och bättre. Att ha lite marginal till sin gräns är klokt. Som tillfället IngemarE skrev om, förväntat var typ 5 m/s. Det blev 12 eller vad hur det var. Hursomhelst, vad som är gränsen när man ska stanna i hamn beror ju en hel del på hur skyddade vattnen man åker på är. Kuling på öppet hav bygger stora vågor. Korsa en skyddad liten fjärd i kuling är en annan sak. Kan man stryka nära land i lä är det ju inget problem. Lokalkännedom och ruttval påverkar ju i högsta grad. Skickar med en bild på en tabell från en bok om väder på havet. Tabellen återger våghöjd när vågorna byggts upp fullt, dvs det har blåst konstant länge och vågorna kan färdas längre sträckor. På havet ger 15 m/s ihållande vind regäl sjögång...

Hej på er, jo det var ju precis så jag skrev i november, fast det tog mig tre inlägg att nå den slutsatsen. Men jag tror ändå ett kvalitetssystem är en bra start. Sen tror jag återigen att största problemet är att det är dyrt att bygga med hög kvalitet om man avser lång livslängd/hållbarhet. Vill man bygga en båt som håller i tre evigheter är det nog fullt möjligt. Men vill nån betala? Och varvet får ju inte sälja några nya båtar heller...

Jag tror problemet stavas kostnad. Det kostar arbetstid att laminera fast alla de där balkarna och så väljer varvet en fullösning som säkert specas på ritning. En del båtar byggs(byggdes) t ex med Lloyd's certifikat. Detta certifikat intygade att båten var byggd enligt Lloyd's normer. Jag tror knappast att Lloyd's normer tillåter att sätta fast balksystemet på det viset som visas i filmen. På äldre HR är stringers och liknande laminerat till skrovet. Det finns anledningar till varför en Beneteau är billigare än t ex en Linjett..

Hej, Nä teakdäcket var kanske inget bra exempel. Men du har ju en poäng med livslängden. Även om man har ett kvalitetssystem för tillverkning så mäts ju processen mot en definierad nivå. Har man t ex underdimensionerat på en detalj enligt ritning kommer tillverkningskvalitetssystem se till att det följs...

Jag hade nog delvis fel... Beneteau har iso9001 certifikat. https://www.beneteau.com/en/build

Hej, Det har skrivits tidigare i forumet att fritidsbåtindustrin har långt kvar till t ex bilbranschens kvalitetsnivå. Och det tror jag är sant. Båtproduktion är hantverksmässig med många manuella moment som små varv kan göra på ett bra sätt om de vill genom att anställa skickliga yrkesmän och kvinnor. Men massproducerade varv, har de tid med det? Är inte risken att någon med relativt kort erfarenhet ställer sig och plastar eller snickrar? Och momenten får inte ta för mycket tid heller. För massproduktion kommer ju också ett behov av processer och instruktioner för både tillverkning och kvalitetsarbete. Och på det området tror jag båttillverkarna ligger årtionden efter. Och tröskeln att skaffa sig ett sånt verksamhetssystem är rätt hög att ta sig över med en hög initial investering som säkerligen betalar igen sig, men kanske är svår att ta till sig för en del. Då måste man ha tydliga kvalitetsbristskostnader. Har varven det? T o m prestigevarv som Hallberg Rassy kan ha problem ibland. En ägare hävdade ju att hans båt delaminerat och gick till domstol. Eller teakdäcken som gjordes på 80-talet. Läggningsmassan spacklades inte över hela däcket som man gör nu utan det kan vara en sträng under varje ribba för de gamla däcken. Det höll bra de första 10 åren tills nåten gav sig. Sen kan vatten ta sig långa sträckor under däcket. Men det problemet är inte HR ensamma om.

Ts båt är en Monsun 31. Kölvikten i järn väger 1.9 ton och är inplastad i kölen. Det finns alltså inga bultar som fäster kölvikten till skrovet/kölsulan som är den vanliga konstruktionen. Skadan är alltså definitivt inte att betrakta som kosmetisk. Och inte att jämställa med att laga ett hål i fribordet e.dyl. Laminattjockleken är tilltagen för att klara de 1.9 ton som järnklumpen väger. Nu är jag ingen plastexpert, men jag skulle tro att det enda rätta är att bygga upp laminatet till ursprunglig tjocklek med väv och polyester. Inget spackel. Hursomhelst, det är nog bäst att rådgöra med någon som kan.

En svårighet med skadan är att den är djup. Det gör ju att det fasade området runt skadan blir stort, i alla fall om man ska följa samma principer som vid lagning av mindre skador. Har sett rekommendationer om antal lager x 25 mm. Är skadan 30 mm djup blir det många lager? Jag skulle rådgjort med ett varv eller annan specialist om denna reparation.

Hej, har båten en inplastad köl? Dvs kölvikten är inplastad och inkapslad? Och inte bultad till skrovet som är vanligast? Det skulle ju förklara varför laminatet är så tjockt. Är så fallet behöver du nog vara lite extra noga med lagningen.

Jag hittade en sida med lite allmän information om maskinvibrationer och vibrationsisolering. Det löser ju inte ts problem direkt, men kan ju bidra till ökad förståelse för problematiken. https://www.google.com/url?sa=t&source=web&rct=j&url=http://www.ingemansson.se/assets/Uploads/Minska-Vibrationer-Stornljud-Maskiner-Del-1.pdf&ved=2ahUKEwjoz86ziqrsAhWHxosKHbv5A284ChAWMAB6BAgIEAE&usg=AOvVaw3uZ89VOiiV8Nnv514rcD7f

Om bädden som kuddarna är skruvad i inte är tillräckligt styv gör kuddarna liten nytta, vibrationer kommer då ledas vidare ned i skrovet. En del båtar har ju klena motorbäddar. Ibland är det ju bara en "plastad upp och nedvänd u-balks liknande grej". T ex Comfort 30. Andra har ju mer styva konstruktioner.

Mycket intressant fråga RikardE. Och jag tror svaret är att HR har anpassat sig till vad kunderna vill ha. Färre kunder kanske är "hardcore bluewater sailors"? Men sen tror jag att om man studerar en HR så har de förmodligen ett lite mer måttfullt koncept än en Beneteau. Mindre extrem strykjärnsform.

Hej, nu är jag lite för mycket skrivbordseglare så jag borde inte svara i den här tråden. Men en aspekt man bör fundera på är riggen på en del serieproducerade båtar. Ska man vara ute länge på havet måste riggen vara motståndskraftig för längre tids kraftiga påkänningar. En enkel partialrigg med enkla undervant och inga backstag är ingen bra idé på en långfärdsbåt. Sen kan mastens dimensioner helt enkelt vara för klena. Men stagningen kan ju ofta förbättras. Titta på en gammal orustbåt. En 80-tals HR eller Najad i 35 fotsklassen har lika tjock bom som en 30 fotare har tjock mast. Så där håller det på om man jämför detaljer. Det är överdimensionerat för att hålla länge i tuffa förhållanden.

Hej igen, nu är jag verkligen ingen motorexpert. Men det finns en till komponent som kan vara värd att kontrollera. Hastighetsregulatorn eller "governor", den ser till att motorns varvtal hålls konstant givet ett viss gaspådrag. Ökar belastningen kommer "governor" att se till att bränslemängden ökas. Och vice versa. Det är ju en mekanisk grunka med fjädrar, vikter och länkarmar. Ser allt ut att röra sig korrekt när du rör gasspaken?

Hej, du har en icke turboladdad dieselmotor utan någon återcirkulation av avgaser eller något sånt. Om den suger tjuvluft till förbränningrummet borde inte spela någon roll då en dieselmotor alltid går med luftöverskott till skillnad från en bensinmotor som man kör på stökiometrisk blandning. (Man försöker få förbränningen att gå jämnt ut s a s mtp ingående molekyler) Om matarpumpen suger luft borde du väl få luftbubblor i bränsleledningen? Kan man mäta att insprutningspumpen verkligen börjar leverera rätt mängd diesel när du ökar gaspådraget? Hur ser den regleringen ut och vilka inställningar kan göras? I instruktionsboken står ju hur den funkar. Matarpumpen matar oftast en konstant mängd bränsle och det som blir över skickar insprutningspumpen tillbaka med returledningen? Ser ut så även i manualen till ysm. Hypotetiskt kan ju matarpumpen leverera för lite bränsle, men det borde ju gå att mäta. Har du den engelska manualen? Den svenska som följer med motorn har jag för mig är mer kortfattad. Annars finns en här: https://www.google.com/url?sa=t&source=web&rct=j&url=http://www.devill.net/Documentation/Yanmar/YSM-8-12.pdf&ved=2ahUKEwi329TqmqzrAhXPpIsKHXeXCyoQFjALegQIBhAB&usg=AOvVaw14c0ucBfGt7n-2LyHj51FR

En båt med borttaget teakdäck men snyggt målat på däck med t ex en lätt kontrasterande färg mot det vita på överbyggnaden bör nog hålla sitt värde. En del som t ex letar N343or är ju ute efter en kapabel båt för långsegling. Ett gammalt läckande teakdäck är ju inget plus i det sammanhanget. Sen finns det skaran som anser att en orustbåt bara måste ha teakdäck. Men det är en del jobb också med att ta bort alla beslag, ta bort teaken, få bort ev rester av silikonbaserad läggningsmassa, spackla och måla... Av båtarna du räknar upp är det ju en stor kvalitetsskillnad mellan t ex en Najad 343 och Maxi 95. Hur mycket betyder en fin inredning för er? Om båten ska användas lite som flytande sommarstuga är ju faktiskt mysfaktorn inte att förringa.

Hej, en fråga att fundera på är var du tänker segla. Rasmus och Najad 343 är bra på havet men inte så kvicka i skärgården. Maxi 999 ,Omega 34 och Scanmar 33 har partialrigg så de kan ju förses med självslående fock vilket gör dem lättare att kryssa med i skärgården. Självslående fock kan vara bra när man kanske seglar ensam med barnen också. En annan sak som kan vara värt att ha i bakhuvudet är att byta teakdäck på en Rasmus, N343 eller C34 på varv kostar närmare 200 000 kr. Så är budgeten 300 000 bör du välja en båt med bytt teakdäck eller utan.

Men hur är det med uppsåt? Om man sätter sig i bilen med bilnycklarna onykter ses det nog i lagens ögon som man ämnar köra iväg. Man har ett uppsåt. Och där uppstår ett problem. Så ska man nu sova i bilen onykter är det nog bäst att sätta sig i baksätet 🙂

Hej, jag skulle också kontrollera motorns sjövattenpump. Packboxen kan börja läcka.

Betala nytt teakdäck för 200 KSek och nya segel för 150 KSek gör att 371an inte är rolig..

Ok, Maxi 95 föll inte på läppen. Två till båtar i 32-fots klassen som inte bör glömmas bort är Linjett 32 och Contrast 33. Kanske går att hitta någon inom budgeten 230 KSek?

Är rymlighet och plats för barnbarnen en prioriterad faktor kan kanske Maxi 95 vara ett alternativ? Fast vacker är den väl inte. Borde gå att hitta en Maxi 95 med bytt motor inom din budget. Om man inte är ute efter att maximalt utnyttja fartpotential i en båt med masthead, kan faktiskt en högt skuren fock fungera. Då blir det lite lättare att kryssa. Jag har en högt skuren cirka 110% fock till min mastheadriggade HR. Man tappar märkbart fart jmft med att hissa en Genua 2, men båten är mycket lättare att segla. Om budgeten är strikt är det nog rätt bra att försöka hitta en båt med bytt motor. Annars riskerar ju budgeten att spräckas inom några år. Jag är dåligt uppdaterad på vad en motorinstallation går på? En ny Volvo Penta D1-30 installerat och klart går väl lös på 100 000? De pengarna får inte den som köpt motorn tillbaka vid försäljning av båten. Så jag skulle nog enbart titta på båtar med bytt motor.