rejas

Du bör kunna göra BSB-filer av skannade sjökort och använda dessa i OpenCPN. Värt besväret? Njae, knappast.

Jag tror dina förväntningar kanske är lite högt ställda. Jag anser mig inte lida av sjösjuka speciellt mycket. Men har varit sjösjuk några gånger. Jag kan dock inte vara nere i båten längre stunder om det gungar ordentligt och killgissar att det är ganska få som utan problem kan det. Jag skulle säga att lösningen på ditt problem är planering. Gör mat och navigation innan ni ger er av om det ser ut att bli någon del av resan som blir gungig. Skall ni vara till havs flera dagar så gäller samma sak. Gör det så enkelt för er som det går. Att bli illamående när man är nere i båten får man nog se som normalt. Våra barn (eller, jo de är stora nu) vill gärna vara inne i båten eftersom de blir uttråkade i sittbrunnen, har vi vid överfarter då vi vet att det kommer att bli gungigt gett åksjuketabletter. Jag har även tagit själv någon gång. Det fungerar men man blir lite dåsig av dem och jag vet inte hur nyttigt det är.

Jag hade startat elverket som vi har ombord. Ett problem med papperssjökort och totalt elhaveri utan backup är att de enligt mig är väldigt känsliga för mörker. Men det kan man ju lösa på olika sätt. En pannlampa med reserbatteri eller powerbank till mobil till exempel. Tror det kokar ner till att redundans är bra och hur man löser det ser olika ut beroende på vad man kan, vilken båt man har, var man är och så vidare.

Välkommen till båtlivet och MG. En gammal båt och gammal motor kan kräva lite kärlek och kunskap. Men är man inte rädd för det så är det väldigt givande och vill man lära sig finns det massor att ta del av här och på andra ställen på nätet. Just att glasfiber frasas sönder tycker inte jag du behöver vara så rädd för. Det håller länge. Motor och andra system går sönder före det. En annan risk är att de flesta båtar är förstärkta med andra material, till exempel trä, mellan lager av glasfiberarmerad polyester och kommer det in vatten blir träet skadat och mister sin styrka. Men jag skulle inte vara rädd att köpa en gammal båt (har flera faktiskt) men man behöver vara lite beredd på att det är just en gammal båt. Jag gillar både Swemax 690 och Flipper 700. Jag skulle titta efter den med fräschast dieselmotor.

Vi är på ostkusten rör oss mellan Öland - Finland - Hälsingland. Så bräckt vatten. Motorn är från 2010 och hade ca 670h på mätaren när jag demonterade den.

Tack för kommentarer! Jag har fortfarande inte blivit klok på flyttank nummer 7. Har du kvar den blå skylten i din båt, i så fall står det 6 på den? På min står det tydligt 7, men jag hittar inte tank nummer 7. Slangen utmed bränslepåfyllningen är luftningen till tanken. Angående eventuellt vatten i kölen under tanken så har jag funderat på en inspektionslucka till utrymmet någonstans under bordet, för att kunna se att det är torrt där. Att räkna med att det alltid är torrt vågar jag nog inte. Något vatten kan nog hitta dit någon gång. Mera bilder finns i en annan tråd jag har om själva renoveringen här. Vi har kommit längre än i tråden nu, så uppdatering kommer.

Jag kör glykolblandning genom vår varje år. Skruvade isär värmeväxlaren förra vintern och den såg ut som ny. Så det fungerar bra för oss.

Kolla på https://www.noonsite.com/ som innehåller mycket information. Kan dock vara lite oöverskådlig om man vill söka brett tycker jag men sedan ett par år finns en kartfunktion som dock inte verkar fungera just idag. Sedan kan jag ju inte låta bli att tipsa om https://marinwiki.se. Men det är mest kring våra svenska kuster som det finns information i den även om det finns prickar på andra ställen också 🙂

Ja, det filtret är vattenseparerande. Bara att byta som vanligt. Gänga bort det gamla och gänga på det nya. Jag brukar smörja med lite olja på packningen. Men, jag brukar alltid göra det på våren. Olja och oljefilter byter jag på hösten så motorn får stå med fräsch olja över vintern, medan bränslefilter på våren så det skall vara så fräscht som möjligt på sommaren.

Kan en möjlighet vara att gå med slang hela vägen? Alltså en båge på slangen i ställe för en vinkel. En fördel med det är att ett stopp även kan "masseras" inifrån vilket kanske kan göra att ett bad kan undvikas.

Jag skulle sikta på att köpa en båt. Men det bygger på flera personliga egenskaper jag har och passar säkert inte alla. Jag gillar till exempel inte att låna eller hyra saker. Ekonomiskt är det så klart en chansning att köpa men skulle kunna bli billigare. Fördelen med att hyra är att man vet på förhand vad det kommer att kosta. Medan om man köper så har man ingen aning, plus att man måste lägga ut pengarna. En fördel när man köper däremot är att när man seglat klart så har man flera alternativ. Antingen sälja eller förvara och återkomma nästa år. Att spontant förlänga resan blir ju också möjligt. Man skulle även kunna lägga båten till uthyrning om man vill det. Men vad som är bäst för er kan nog bara ni avgöra och någon kommer säkert säga tvärt om vad jag har sagt vilket är helt okej, det är så det är.

Hade jag fått önskat hade jag också satsat på induktionsspis alla dagar i veckan oavsett om det gäller dagstur eller långfärd. Dock utanför min budget än så länge.

Så är det naturligtvis. Långseglare som konverterar till el nämner problemet att få tag på gas som en anledning. Jag (kill-)gissar att det är lättare att få tag på någon sorts sprit på avlägsna platser än att för det första hitta gas och sedan få ner gasen i en flaska.

Jag har haft spritkök tidigare och varit nöjd med det. Jag tycker fortfarande att det luktar jättegott när någon tänder sitt spritkök. Att slippa gasol är absolut ett plus. Inte minst på främmande platser. Men båda har så klart sina fördelar. En fördel med sprit är ju att även om du bara kan få tag på sprit som sotar så kan du säkert alltid få tag på något bränsle som fungerar hjälpligt. Det är inte alltid fallet med gasol.

En lite längre version med kopplingsschema och en liten film finns på https://blog.rejas.se/2022/10/14/3232/ Vår Uttern 6300 har alltså en Probox som motorn sitter monterad på. Probox var originalmonterat på de första Uttern 6300. Det finns flera fördelar, men den största är så klart att motorn kommer bakom båten utan att en motorbrunn behövs för att kunna tilta upp motorn. I och med det blir det mycket rymligare i båten. Soffan i aktern går i princip ända bak till akterspegeln. Senare versioner av Uttern 6300 hade istället en lång badbrygga som motorn sitter på. Jag tycker faktiskt båten är snyggare med Probox då badbryggan med motorn på ser väldigt lång ut. En av fördelarna som lyfts fram med Probox är att man kan köpa en motor utan trim och tilt. Det är ju smart, men idag tror jag knappt det går att köpa en motor runt 100 hk som inte har trim och tilt. Vilket gör den aspekten mer än nackdel än en fördel. På vår båt fungerar inte Proboxen som så mycket annat. Den verkar dock inte har varit dränkt men när man kör den händer inte mycket. Det klickar till i den men inget mer händer när man drar reglaget upp och ner. Probox verkar dock enkel i konstruktion och borde gå att laga och använda många år till. De mekaniska delarna verkar i alla fall så gott som outslitliga. Min första tanke var att klicket tyder på att motorn är paj eller i alla fall har kärvat ihop vilket vore mindre bra. Men när jag drar spaken upp och ner så noterar jag att det är två olika klick, inte ett och samma. Det ger mig lite hopp eftersom motorn borde styras av ett och samma ”klick”. Dessutom går det ingen ström att tala om vilket det borde göra om motorn kärvat fast. Jag tittar på hur det är kopplat på Proboxen och ser att det är ganska enkelt. Det är två solenoider som styr oljeflödet och ett relä som styr motorn. På bloggen finns elschema över hur det är kopplat. Så här ser det ut i verkligheten. Notera också att plattan som allt sitter på är rostig och ful. Reläet som styr motorn verkar inte dra som det skall. Utrustat med min lilla experimentkabel med krokodilklämmor kopplar jag förbi reläet och till min stora glädje snurrar motorn igång. En liten film som visar när jag kopplar förbi reläet och provkör med ett tillfälligt relä finns på bloggen. Bjuder även en liten smäll. Friskt kopplat, hälften brunnet :-). Och som jag misstänkte fungerar nu Proboxen fullt ut. Lycka! Jag vet nu att den kommer att fungera fullt ut. Beställer ett nytt relä, lika som det gamla och skruvar ner pumpen för att kunna fixa till den i verkstaden. Jag tömmer ur all hydraulolja och gör rent den invändigt så den är så fräsch som den bara kan bli. Jag hade egentligen ingen anledning att misstänka att något skulle vara dåligt i pumpen men jag öppnade den ändå. Motorn satt lite löst och den sitter med pinbultar med muttrar inne i oljebehållaren så enda sättet att dra åt dem är att hålla emot från insidan. Dessutom gjorde jag rent filtret som i och för sig inte var speciellt smutsigt. Hade fungerat många år till i alla fall. Passar på att beställa ny hydraulolja. Det skall vara en ganska tunn olja ISO VG 22 som inte är speciellt vanlig. Den finns inte på Swedol, Mekonomen eller närmaste mack. Men jag hittade den och beställde online. En sak jag saknar är en knapp vid akterspegeln för att styra tilten av motorn. Så jag lägger in i planen att sätta dit en sådan också. Tanken är att man skall nå den från sittbrunnen och från badbryggan men även stående bredvid båten när den står på land. Det har funnits på de utombordare med trim och tilt som jag haft tidigare och är väldigt smidigt. Båten är ju i princip tom inuti så varför kasta sig över Probox kanske någon undrar. Jo, jag behöver den för att kunna tilta upp motorn eftersom jag vill demontera underhuset och ställa in i garaget för eventuellt vinterfix. Och när jag ändå håller på kan jag lika gärna göra den klar även om det inte finns någonstans att montera knapparna som skall styra den. Så här snygg blev pumpen till Probox när jag var klar med den. Nu skall den bara monteras tillbaka och fyllas med olja. Så med det anser vi Probox vara klar och redo för nästa säsong.

Numret "6h301 Y-1" kan ju också vara ett ingångsvärde för en sökning på nätet ...

Du har fått bra svar av @ChristerN. Jag skulle gissa (men gissar bara) på att det kommer att vara starkt nog om du gör luckorna så små som möjligt. Så att mycket material finns kvar. Luckorna bör också ha runda hörn och inte skarpa. Men, som också har påpekats så förändras sjödugligheten. Båten är troligen eller har åtminstone varit osänkbar. Det förändras om du gör hål i flytelementen. En kompromiss kan vara att montera inspektionsluckor likt denna: https://www.axmarin.se/Inspektionslucka-280x380mm Men det gör ju att utrymmena inte bli så lätta att komma åt, och fyller du dem med något tungt så är det ju samma problem som om de skulle vara fulla med vatten.

Finns de på detta forum som är väldigt bra på vilka medel som är bra på vad. Jag tror det blir svårt. Helst vill fu ju inte ta bort det som är tryckt på plåten under färgen. Kolla och ta bilder i släpljus och från olika håll på plåten på babord sida. Framträder en stansad bokstav nära något av de nedre hörnen (troligen det högra) så vet vi vilken årsmodell det är.

Har googlat lite. Kolla på den här sidan: https://www.yamahadelar.se/60hk Av choke-reglaget och det stora emblemet på framsidan av kåpan att döma skulle jag gissa på 88-89. Men jag kan så klart ha fel.

Jo, det där har man provat några gånger. Akta ögonen! Det bästa är om man känner någon urstark myra eller så som kan stanna kvar på insidan och hålla ihop det när man skruvar ihop den. 😄

När jag läste igenom mitt långa svar insåg jag en sak till. Det som fungerar för mig kanske inte fungerar för alla. Så det viktigaste borde vara att man har backup och litar på den och vet hur man använder den. Skulle det bli strömlöst totalt och man inte kan något om el kanske papperskort är det enda vettiga. Men om man inte vet hur man använder papperskort kanske en extra full-laddad telefon med sjökort på är bättre.

Jag har läst alla inlägg med kloka kommentarer. Jag är så som många på detta forum tillräckligt gammal för att ha seglat på den tiden då sjökort och kompass var det enda som fanns att tillgå. I alla fall för de stora flertalet familjeseglare. Jag tänkte inte på det då, men på den tiden hade vi ingen backup i båten alls faktiskt. Trots att det rimligen var betydligt större risk då att sjökorten skulle blåsa överbord än att all elektronisk navigationsutrustning på vår båt idag skulle lägga av samtidigt. Så småningom köpte man nya sjökort och då lät vi nog de gamla ligga kvar i båten som reserv, om vi inte hade dem hemma som planeringsverktyg, minns faktiskt inte. Kanske hade vi en orienteringskompass liggande som vi till nöds skulle kunna använda om båtens kompass hade gått sönder. Som många har konstaterat är det mycket klokt att tänka på att ha reservsystem ifall något skulle sluta fungera. Jag jobba inom IT och backup, redundans, och single point of failure är begrepp jag jobbar med varje dag och tar med mig även på fritiden. Vi har papperssjökort i båten. Men de används mer och mer sällan. Har inte använt dem på flera år. Jag skulle idag inte tveka att åka till nya ställen utan att springa till bokhandeln och köpa nya kort. Vi har backup så vi klarar oss ändå tycker jag. Vi har kartor på åtminstone 4 mobila enheter (telefoner och plattor). Vi använder Navionics till det även om jag har Eniro på en platta också. GPS mottagare finns på 3 av dessa enheter och alla har WiFi så vi normalt använder GPS-mottagaren från båtens plotter eller AIS-transiver. Så även där finns redundans. Jag har även en laptop med OpenCPN och även där finns nedladdade sjökort. Datorn och alla mobila enheter har batteribackup. Vi har också generator ombord. Känns ganska tryggt. Nu glömde jag nästan båtens plotter som också har både sjökort och gps-mottagare. Sedan är det ju så att alla system har för och nackdelar. Tidigare använde vi papperskort för att få en bra överblick, men med plattor och dator tycker jag överblicken är minst lika bra om inte bättre där. Papperskorten tog vi också med oss upp på klipporna för att bestämma rutt tillsammans med grannbåten, men det gör vi också med platta nu för tiden. Många hävdar att telefoner och plattor är känsliga för solljus vilket jag inte tycker är så farligt på moderna enheter. Däremot tycker jag att papperskort kan vara känsliga för mörker. Inte minst i samband med sämre syn. Möjligheten att zooma är också begränsad även med ett bra förstoringsglas. Den största risken och "single point of failure" som jag ser idag är GPS / Glonass. Det finns redundans i det också, men utanför min kontroll. Skulle dessa system försvinna skulle vår framfart bli märkbart påverkad. Vi har kompasser (en fluxgate, en styrkompass och en syftkompass) men att snabbt ställa om det att bara styra på dem skulle märkas. Men även här är de elektroniska hjälpmedlen till stor nytta, till exempel är det väldigt smidigt att ta ut en kurs på en dator eller telefon jämfört att med att slänga upp papperskort och gradskiva. Var och en gör på sitt sätt och det är helt ok. Jag har som sagt papperskort i båten, men skulle inte tveka på att åka utan. Skulle jag närma mig vatten där våra papperssjökort tar slut så skulle jag inte vända ....

Den är nog äldre än du tror. Jag tror slutet på -80 eller tidigt -90. Tråkigt med övermålade skyltar. Jag tror din har en stansad bokstav längst ned till höger på skylten på babord sida. Tycker mig se spår av den. Den är väldigt svår att se även på skylt som inte är övermålad. Den syns nästan bara i släpljus. Så här ser den ut på en av mina motorer. Bokstaven H, längst ner till höger på skylten är nästan omöjlig att se när man tittar på skylten, men syns tydligt på denna bild.

Det gjordes av förra ägaren till båten innan den såldes till oss. Så processen kan jag inte uttala mig om. Bara seglen. Jag hade dem på service hos Gransegel för ett par år sedan och de bedömde dem vara av god kvalitet och i nyskick vilket de även skrev på fakturan. Jag vet att jag har fakturan på seglen någonstans men inte tillgänglig här nu. Även ritningen till seglen har jag kvar. Allt ser väldigt seriöst och välordnat ut.

Vi har också segel (stor och genua) från Narwal via agent. Väldigt nöjda med våra segel. Men när det gäller seglen är vi väl inte så kräsna. Fungerar och ser bra ut. Hade vi haft formel-1 segel hade vi troligen upplevt dem på samma sätt. 😀