Hasse_O

Jag hade en Wallas fotogen (varmluftblås) i förra båten, som satt i 30 år och fungerade utan bekymmer (fortfarande) , svårt bara att reglera ner på låg effekt. Tror de nya har bättre reglering. I min nuvarande större båt sitter det en gasolpanna, den byter jag nu ut mot en dieselvärmare, (tycker gasol är läskigt att ha på när jag ligger och sover). Den har vattenburet, det ger jämnare värme, men blåsvärme torkar ur fortare. Heat-pal har jag haft som reserv, men aldrig använt....den är till salu (halva priset). Med en sådan har nackdelar, tex bör man beakta risken för koloxid och ha bra luftväxling och går inte att ha på under segling.

Har nu köpt en sådan kamera jag också! Jodå den funger, inte bästa bildkvalite men tillräckligt för att man skall se vad man behöver i de flesta fall. Ljuskällan är ställbar vilket underlättar att få hygglig bild. Fungerar utmärkt till frugans bärbara PC.! Men jag har inte lyckats få det att fungera till min egen Mac eller surfplata (Ipod-mini) tyvärr. Undrar om någon annan lyckats få kameran att fungera ihop med apel-prylar.??

I år kommer värmaren att få en egen dieseltank med däcksfyllning. Toa-systemet får sugtömning och nivåmätning (och lite nya kranar och slangar) och jag kommer att få en ny autopilot

Testar en större Denna bild är på 426 K och 1412 x 1414 pixlar. Att ladda upp större bilder än så har jag aldrig gjort, jag krymper dom alltid till runt eller under 1000 x 1000 pix. Kvadratisk bild = inga sorge-kanter. Bilden Junkön, Luleå Skärgård kl 23,15 27/7 2013. Månsken, varmt och kväll, men hyvsat ljust.

Testar bild Denna bild är på 139K och är 1236 x 643 pixlar. Sorgekanten verkar vara från att hålet för biden verkar vara kvadratiskt på MG. Bilden Detta är Rödkallen taget ca kl 23, 28/5 2013 från flygplanfönstret, isrester låg kvar lite längre än vanligt i år.

Hittade även denna film, från en resa på norra ishavet. Följ med på den atomdrivna ryska statsisbryteren på en färd till Nordpolen, troligtvis i Juni, nu i december lär det inte vara någon sol de närmsta månaderna.

Så här kanske. Upplev att stå på isen när en båt som bryter is kör förbi

Lite rapport från norr. Relativt millt under december gör att isbrytarna änn så länge inte behövt vara ute i drift så mycket. Änn så länge verkar yrkessjöfarten kunna klara sig själva. Isen inne i stan på stadsfärden har även den brutits av vinden så att isvägen runt stan inte har kunnat öppnas. Fortsätter att vara temperaturer runt Noll grader. Hittade en filmsnutt som visar hur det går till att bryta loss de som fastnat i metertjock is och även hur de kopplar upp stäv mot akter för att dra med sig lastbåt ut ur isen. Sevärt är även att se att de kör rätt nära för att rensa isen runt de som fastnat. Filmen är från en lastbåten Rautaruukki som går regelbundet mellan Tyskland och Luleå.

Slipa bort gelcoat går ganska lätt, när man sedan kommer ner i glasfibern så slöar det fortare på det du slipar med. Därför var min ide' att köra med golvslippapper av proffskvalite det håller skärpan ganska länge. Om du kör med en elhyvel är risken stor, att så fort skärpan försvunnit så river du sönder i glasfibern en bit ner i laminatet och även ytligt krossar plasten när du far fram över ytan. Risken är då stor att du försvagar ytan och en bit in i materialet och att vidhäftningen när du sedan skall laminera upp igen ovanpå inte blir så bra eftersom laminatet sugit luft blivit upprivet och kanske även lite delaminerat, vilket jag tror kan bli fallet med en elhyvel som inte har skarpa stål. Finns även en risk att ytan suger mer vatten än tidigare, om man inte fått på ett helt tät bottenfärg som fått suga in och täta ordentligt i laminatet. Själv har jag bara provat att hyvla lite lätt i en rikt och planhyvel, med dåligt resultat. Mycket bättre att köra med bandputs, rondell eller som jag sa med borrmaskin-gummitrissa med regält grovt slippaper.

Jag har nyligen sålt min Omega 28, se länk nedan. Den hade stickkoj, en praktisk anordning som jag uppskattat många gånger. Används oftast till stuvfack för både segel och väskor, så får man bort det och får snyggt och städat i båten. När vi haft gäster så har vi haft de som sovit där och tyckt det gått bra. Dessa gånger har jag lyftat ut segelsäckarna på däck. Även skönt att slippa gå ut och söka grejer i ett stuvfack en regnig dag, om man kan ha det åtkommligt inne i stället. Pilsner, grönsaker, grill, stövlar mm kan man ha i stufacket ute under sittbrunnen, medan det är skönt att tex ha alla kläder inne.

Elhyvel tror jag inte alls på, stålet blir ovasst snabbt. Även med svindyra koromantskär så tror jag inte heller det är någon bra ide. Bäst hittills av allt jag provat tycker jag det är med vanlig elborrmaskin med en gummidisk försedd med slippapper men inte vilket slippapper som helst. Ett riktigt grovkornigt golvslippapper är riktigt bra. De vanliga man köper grovlek 40 är bara skräp i gämförelse, tappar skärpan och sätter igen snabbt. Har fått över när jag hyrt stora golvslipar, brukar klippa runda bitar av det ,funkar mycket bra.

Man ser även hur liten en stor båt är, gämfört med naturens krafter eller hur liten en människas möjlighet är att kunna påverka förloppen eller motverka krafterna. Hittade nyligen en film med en lastbåt som kommer på glid i en småbåtshamn....det blev problem!

Svar till Cvidare Du kan googla runt på ankarspel och även besöka olika tillverkares hemsidor så kan du hitta lite bildtipps på hur olika installationer kan se ut. På min båt har jag negativ akter och en infäld badbrygga, så det var ganska trångt, trots att båten är ganska stor. Det fick därför bli en speciallösning, se bifogad länk. http://imagine.123minsida.se/187791364

Svar till thundergod - Jag tror att du satte huvudet på spiken som man brukar säga. Det är nog själva affärsiden! Först ett pressat pris på ren båt och sedan tar de igen omkostnaderna på att de flesta brukar vilja ha båten vettigt utrustad från start. Desto enklare borde det vara för en normalhändig att montera detta om det mesta är förberett, som det brukar vara på nya båtar. Eller köpa jobbet på ett varv som är van sådana jobb, men då blir det kanske inte lika anpassat till originalinstrumentering mm. Det borde även vara förhandlingsbart kan man tycka, kappast att jag skulle acceptera sådana kostnader, bla därför att jag tycker det är rätt kul att själv montera prylarna.

1. Som sagts ovan, du bör ha en ladningsregulator, men 5W är otroligt liten solpanel så kanske inte att det behövs. 2. Du bör säkra av solpanelen, då den är kopplad direkt mot batteriet, ström = många Ampere, kan annars orsaka brand i kablaget om något skulle råka bli kortslutet i kablar eller solpanel eftersom batteriet kan ge 100-tals Ampere ut i systemet osäkrat. 3.Om du mäter 12,5 volt med panelen (under den vita preseningen) men utan batteri så laddar din panel tillräckligt för att du skall få den spänningen på din elmätare, men du har knappast någon ström att tala om, det orkar inte panelen ge. När du då har H-ström tillslaget så är det något ute i elsystemet som drar lite ström, generatorns lindningar, någon liten lampa eller lysdiod eller något som du inte ser lysa för det gör det inte med bara 2 Volt som du mätt upp. 4. Solpanel som är skymd helt eller delvis, laddar mycket sämre eller inte alls, tror att det är största orsaken till att du får dessa värden. Skulle du belasta solpanelen med en liten lampa på tex 5W så tror jag den inte skulle lysa, inte ens svagt.

Skulle tro att till kostnaden av ett ankarspel lägger du till lika mycket till för kablar, kätting, ankare, beslag och tillbehör, bult och brickor och eventuellt plastarbete. Skall det dessutom installeras av ett varv så får man nog dubbla summan om det krävs lite ombyggnad. I mitt fall kostade ett ankarspel på 1200W ca 10000kr med lite tillbehör, och med allt annat så blev nog kostnaden totalt ca 20000 kr, samt rätt mycket jobb då jag fick plasta en del då inget var förberett för en sådan installation. Helt rimligt om det skulle ha kostat totalt 40000 kr om jag köpt hela jobbet.

Grattis! ...Och tack för alla bra och läsvärda inlägg, en starkt bidragande orsak till att bla jag blivit kvar här på MG. /Hasse

Har en äldre Biltema-variant än den på bilden. Mycket användbar till allt möjligt. * Suga ut vatten ur kölsvinet * Suga ur olja ur motorn * Suga ur bensin ur snöskotern * Suga ur diesel ur bilens tank Bara att pumpa och sedan suga, följer med olika styva teflonslangar olika tjocklek som går att skarva ihop, rymmer ca 5 liter.

Jag skulle gärna vilja ha en bogpropeller på min segelbåt men skulle troligen nästan aldrig använda den.....låter det konstigt? Normalt går det alldelse utmärkt utan och man kan lära sig hantera utan. Segelbåtar går att styra i rätt låg fart och det går attt puffa med motor mot rodret så att man får svängkraft, men vid kraftig vind så krävs det mycket svångkraft för att hålla emot vindeffekten. Så en vacker dag eller rättare sagt en blåsig dag så kommer man förr eller senare att komma i bekymmer och då behövs den..kanske. Men då måste den vara tillräckligt kraftfull för att orka hålla emot i kanske 15m/s för att undvika att åka in i andra båtar om det är trångt och blåsigt.

För 6000-6500 får du ett passande ankarspel. tex hos Marinamann, Seasea och Erlandsonsbrygga har de spel på typ 7-900W, då är det snyggt och rostfritt. Bygger du lika snyggt och dessutom billigare så gör du det bra! Sen tillkommer kostnader för elkabel, säkring och kätting eller lina

Hittade följande i Garmins beskrivning av NMEA 2000-funktioner i en tabell för allmänna NMEA 2000-datatypskrav Datatyp Nödvändiga PGN-data Vanliga sändare Tilt 127488- snabb motor... NMEA-kompatibel motor Rodervinkel 127245 -Roder... Rodervinkelgivare Bogtrimplan 130576 - Status f mindre farkost Trimfliksgivare Trimplan. 130576 - Status f mindre farkost Trimfliksgivare mm

I början av tråden fanns en del roliga länkar. Gillade tex de små radiostyrda båtarna. Med denna robotkryssare skulle man tex kunna uppsöka gummibåtens hemmahamn (föräldrabåten) och skjuta varningseld...... fast då får det inte bli vissa tekniska problem som med denna, men jag tror budskapet går fram...ändå.....!

Enligt Klart.se så blir det som värst vid midnatt --->

Kloka ord av Bemac ovan. Då om man inte rymmer utökningen av batteribanken strax intill den befintliga bör man överväga problematiken med kabellängder, kontakters resistans mm om man tänker ha batterierna med större avstånd sammankopplade mer än undantagsvis. I mitt fall ovan så löser jag det problemet genom att ha den nya batterigruppen helt skilld från de övriga. Drivs då av solpaneler och skall förse kylen med ström, eventuellt senare även en bogpropeller som sällan kommer att nyttjas. Möjligen kommer jag att sätta en funktion för laddning via motorn om jag kör motor i timtal, vilket normalt sällan inträffar.

Eftersom jag inte vet vad du har för båt, så är det lite svårt att svara. 1. Det kan tex vara optimalt att placera den utökade batteribanken på annan plats för att förbättra båtens viktfördelning, för tex segelbåt gärna lågt och så centralt som möjligt. Tunga vikter i ändskeppen är något som skall unvikas. 2. Om man tänker koppla ihop batterier permanent så är det viktigt att de är lika stora och lika gamla, annars kommer de att ladda ur varann, då de inte laddas. Jag har själv en batteribank bestående av 3 batterier. * Ett batteri är startbatteri som får laddning först (prioriterat) vid motordrift och att övriga förbrukare inte kan suga ur detta, med undantag av ankarspelet. * två sammankopplade batterier för all annan förbrukning, dessa laddas som prio 2 då motorn går och startbatteriet blivit uppladdat, men kan även laddas av antingen landström eller solpanel Utökning med fler batterier Jag tänker bygga ut systemet med 1-2 battrier längre fram i båten som då skall laddas av 2 helt nya solpaneler och då i huvsak kontinerligt få driva kyl och inre belysning. Tanken är då att kunna bryta huvdströmmen till den gamla battribanken men kunna ha kylen i drift mot de nya batterierna när allt annat är frånkopplat.