Hasse_O

Jag hade långt gående planer på att överta en båt en gång som hade svajköl och gjorde då denna skiss på hur jag då möjligen skulle göra för att förbättra eller rättare sagt styva upp skrovets nedre del och bättre sprida ut och fördela krafterna över ett större område i skrovet med bla förstyvningsprofiler. Tanken var även att även laminera in tvärgående balkar och förlänga de befintlig kölbultarna genom att i de befintliga gänga in förlängningshylsor så att extra bultar då skulle kunna förankras i de nya högre balkarna, Vilket framgår av bilden. Dock blev det ingen affär varför projektet därför alldrig blev genomfört.

Jag läste någon stans att ett bra sätt att kolla om man har en svajköl är att när båten hänger i kranen att en person sätter sig under båten och sedan trycker till hårt (sparkar) med fötterna mot kölen i sidled. Och en annan person samtidigt tittar från fören bakåt och iaktar båtbotten och köl. Kan man då se att kölen kommer i svängning relativt skrovet, då har man en svajköl. En relativt lågfrekvent svängning på några enstaka Hz. Man kan sedan gå vidare med att besikta om man har delaminering på vardera sida om kölen, dvs en sorts utmattningsskada som då skulle kunna uppstå, om detta vuxit till ett problem.

Att köra motorn för att ladda är inget att rekomendera, men kanske det enda att göra i nödfall. Det ger relativt lite effekt, bäst i början men avtar fort i effektivitet. Solpaneler är då ett bättre alternativ då får du ständigt påfyllning i batterierna. Startbatterier tål inte att bli urladdade, de bör i princip alltid vara fulladdade för att hålla länge, men de har en fördel och det är att de kan ge en hög startström (bilbatteri) Fritidsbatterier och marinbatterier tål bättre att bli delvis urladdade men sällan lägre ner än till ca 45% av sin kapacitet. Laddning Av denna anledning är det vettigt i längden att alltid ha god laddkapacitet till sin batteribank så att batterierna mestadels är fulladdade. Då håller de betydligt längre Sä en viss överkapacitet är nog vettigt. Hur sedan solpanelen är riktad har mycket stor inverkan, liksom valet av laddningsregulator. Dels för att inte ladda sönder batteriet men även för att bättre ta tillvara laddströmen, Vissa regulatorer, bla Ctek har en som kan omvandla låg spänning till lite högre så att laddförmågan därigenom ökas.

Polyester har en fara och det är att lukten är ohällsosam, man bör ha andningsskydd och bra luftväxling när man plastar. Polyester blir vanligvis tillräckligt starkt men behöver några veckor för att genomhärda ordentligt. Epoxi har bättre vidhäftning och härdar fortare och blir starkare. Men har en risk som man skall ta på högsta allvar, Epoxi är allergiframkallande. Unvik hudkontakt använd SKYDDSHANSKAR ALLTID då du hanterer ej uthärdade epoxiprodukter. Det finns en risk för de flesta att utveckla överkänslighet mot epoxi och då kommer du ha problem att hantera produkten rsten av livet, även uthärdade epoxiprodukter.

Du skall definitivt ersätta det borttagna distansmaterialet balsa med nytt material. Ny balsa eller divinycell eller polyuretan, dvs lätta porösa material. så att du kan återskapa en ny och tät dubbelskals- konstruktion. Undvik träskivor, svåra att forma och kan även ändra form om de blir fuktpåverkade och suger inte heller in lim bra, så de blir ett med laminatet. Att göra luckan massiv i plast eller epoxi innebär att den blir tung som en plåtlucka om den skall bli lika stark som en i lucka dubbelskal. Dessutom är plast och väv dyrare än motsvarande mängd distansmaterial. Viktigt att alla dubbelskalskonstruktioner görs täta och hålls täta, troligt att balsan ruttnade för att det kom in fukt. Alla hål som borras skall tätas omsorjsfullt. Varför epoxi om det är byggt av polyester från början ?

Ja visst nöter fendrarna på båten om de trycker mot båten eller kommer i rörelse. Blir fendrarna smutsiga av sand eller annat som fastnar i fendrarna då ökar slitaget. Om man har strumpor på fendrarna måste dom vara helt rena....annars är det värre med än att vara utan. (samlas lätt massor med sand tyget) Ett tipps att hålla fendrarna rena, snygga och avstötande. Jag brukar rengöra dom med aceton, går åt mycket aceton och hushållspapper, men man får bort nästan all smuts som gnagts in från kajer och annat. (färg, rost, tjära etc). Därefter vaxar jag in fendrarna med båtvax och då hålls de rena bättre.

Har du travare som går i likränna mot masten så bör du anpasssa mot dem så at du kan kroka i revet eller anpassa så du har en bit mellan revöglan och det som då blir första travaren. De båtar jag har har 2 rev och 7/8-rigg (hög och smal mast med stort storsegel) Höjd P= 10,5 och bomlängd E = 3,3 meter reven sitter med ca dryga meterns mellanrum och på den större båten Höjd P=15,5 och bomlängd E= 5 meter reven sitter 1,5 m och därefter 2 m till högre upp. Så i höjd tar man bort ca 1/4 av höjden med andra revet och hälften av det med 1:a revet. Så om du tar bort nått där emellan så blir det säkert lagom.

Det är en typ av eluttag (enpolig båtmodell) som är lite mindre i storleken än de stora man brukar ha i bil till Cigguttget. Kolla Hjertmans tex artnr 5450 Stickdosa, infälld. 5452 Stickkontakt I mitt tycke bättre än ciggkontakten.

Jag har en Baltic som jag använt ett par ggr (dock inte i vattnet). Bla då vi havs-seglade hela dagen och kvällen fram till efter midnatt i Gävlebukten i slutet av Maj. Den fungerade aldeles utmärkt till detta den höll mig varm, trots mestadels stillasittande. Men när vi gick in mot land och vi började hantera både segel och navigering kände jag att jag trots allt stelnat till och frös lite. Men innan vi kommit i land bökat med ankare och förtöjning och vikt segel så var jag blöt i svett. (Det blev varmt snabbt inne i overallen) Dvs de fungerar, håller dig varm och är troligtvis en billig livförsäkring om du hamnar i havet. Men de är inget vidare att arbeta i. De har för dålig ventilation och materialval för att vara något att vara inne i längre tid eller att arbeta fysiskt i. Slutsats: Hellre en sådan här billig overall än ingen overall. Men det finns bättre, jag vet dock ej hur mycket dyrare en sådan är i så fall

Om jag skall skämta till det, så är bästa båten att lära sig segla en optimistjolle. Gör du fel så blir du straffad direkt, antingen får man bommen i huvudet eller så kantrar båten, men man dör inte av det. ! Jag själv var helt okunnig när jag började, jag var med på en liten kappsegling i klubben och blev sedan helt såld på detta. Hade sedan förmånen att få följa med en några år äldre bekant ett par gånger. Bestämde då ganska snabbt att jag skall ha segelbåt och sparade, lånade och köpte då en Omega som jag byggde i byggsats och plastade och skruvade ihop. Jag är visserligen ganska händig, men mycket tänk blev det bakom varje detalj...... När jag nu summerar allt i efterhand så är segling helt underbart och inte heller särskillt svårt att lära sig. Det svåra är att bli riktigt bra på det, det är därför alltid kul att ha en båt där det går att trimma och justera så att det alltid finns något att optimera under själva seglingen. Som sagt jag började med Omega 28:an som jag nu säljer, och jag har aldrig haft problem att hantera den inte ens första gångerna, Perfekt nybörjarbåt om man vill ha plats för familjen, Men det finns givetvis andra billigare alternativ, du bör då titta på skicket, Småprylar går att byta dyrare är det om hela tråinredningen är nergången, segel är dyrt så de bör åtminstonne vara hyvsade, Är tex buken halvägs ut i storen då är den helt slutseglad. Motorn är viktig. Vill du ha innombordare (rekommenderas) bör den vara lättstartad och i hyvsat skick. Väljer du utombordare är det lättare att byta men för vissa båtar bökigare att hantera i synnerhet om du är ensam vid tillägning tex. Jag skulle även vilja slå ett slag för 7/8-delsriggen med endast akterstag. Då har du ett mindre försegel än på en masthead-riggad båt, De flesta 7/8-delsriggarna har ett stort storsegel och klarar sig rätt bra med ett mindre försegel (fock) och går bra med det. Masthead kräver vanligen en stor genua och då måste du släppa rodret för att skota om detta vid slag samtidigt som du hanterar storen, (att kryssa och slå är då enklare på båt med litet försegel) Senast ändrad av Hasse_O | 25 april 2012 | 00:38

Båtar är egentiigen vansinne. I mitt fall ett mycket noga övervägt vansinne.! Varför vara så förnuftig att man alltid måste använda hjärnan maximalt och köpa den allra mest förnuftig båten. Mitt råd. Låt dig bli förälskad i en båt och köp med hjärtat i stället. Du skall ju gilla båten i många år. Då är det viktigaste att du tycker båten är snygg och att du trivs i och med båten och att du kan hantera den. Då spelar det mindre roll om den drar en deciliter mer eller mindre eller har ett eller två stuvfack eller kojer extra. Gillar du båten kommer det heller aldrig att kännas surt när något måste bytas som kostar. Senast ändrad av Hasse_O | 24 april 2012 | 20:32

Jag skulle utan tvekan välja inombordare och då diesel Fördelar: Stor generator för laddning av batterier. Bra grepp i vattnet vid sjögång och kraftig vind Låg bränsleförbrukning Mindre brandrisk än med bensin (tank som vanligtvis måste stuvas och anslutas på motorn) Lätt att manövrera gas och fram back (kan ofta göra det med foten samtidigt som man styr med ena handen, håller koll på små barn med blicken och droppar ankaret med den andra handen osv. Man hissar segel och kan sedan stänga motorn när det passar, man kan utan vidare motorsegla med en diesel, men man gör ju aldrig det då det lutar mycket,(Behövs inte) då blåser det ju så man får fart av vinden. Aktuellt bara vid för lite vind eller om man vill slippa pinkryssa kortare sträcka. Utombordaren Utombordare kräver fler handgrepp och är exkra krångligt om man ha en lång akter på båten. Jag kan bara se en enda fördel med en aktersnurra och det är om man har en långsmal och lånkölad båt med rodret direkt på kölens bakkant (dålig roderverkan) då kan du få extra svängförmåga med en utombordare, annars bara nackdelar. Om man har en båt där du direkt från sittbrunnen når snurran är det givetvis lättare att hantera än om det är flera meter till motorn. Du skall ju ut till motorn på aktern varje gång du skall starta och det kanske är mindre kul om du är ensam och det går sjö, vem styr då tex.

Jag köpte inredningen som byggsats av Familjebåtar som byggde Omegor på den tiden, då ingick denna takbeklädnad. Levererades på rulle, 1,5 meter bred och flera meter lång. Det var då det, men motsvarande finns säkert att köpa idag hos, Hjertmans, SEASEA eller Erlandssons brygga.

....googla på marindemontering, båtskrot etc. Eller åk till en bilskrot och ta en som har samma storlek på fäste och tätplugg och kapa sedan till den och märk själv där nivån är lagom. (empty resp full markeringarna kan du då lämpligen markera när du gör oljebyte och häller på rätt mängd enligt instruktionsboken)

Tack ! Sorgligt bara att man pliktmässigt på VHF-kursen lärs in, att enda rätta sättet komunicera på VHF är att varje gång rabbla sin egen anropsignal 3 ggr innan man kommer till sitt ärende...! - Man borde skriva ner i VHF-boken några lämpliga anrop och utryck i förväg så man inte får tunghäfta nästa gång man skall snacka i radion. Kortfattat, tydligt och lättförstått (på engelska) borde vara ledstjärnan.

Jag skulle rekommendera 3mm fanerskivor som du sedan klär med själhäftande tunn isolering som har vit galonliknande yta. Satte dit det på Omegan när den var ny, nu när jag säljer båten är taket lika fint som det var nytt för 30 år sedan. Kan inte tänka mig ett bättre tak, du slipper limma och spackla utan sätter upp det med teaklister som skruvas. Även lätt att ta ner när du behöver tex då du vill fästa beslag genom däcket eller dra el till lampor eller LED i taket.

För många år sedan använde jag rörmetoden. Fyllde då med recinolja (ta inte vatten det fryser och frostspränger.) Detta fungerade utmärkt i många år tills jag köpte ett annat lod. Lodet till den nya givaren limade jag direkt mot skrovet med araldit, men jag skulle limma med sikaflex om jag gorde det idag.

När jag skrev att lägga sig utanför, menade jag att man får förtöja den egna båten mot någon av de andra båtarna som redan ligger mot kaj innanför. (dvs man får gå på dessa för att komma i land) Men visst är det hårt belastade hamnar och en tydlig hamnvärd som håller ordning och det finns numrerade platser ....då tycker även jag att det är rätt att kunna boka i förväg som beskrivs i inläggen ovanför. ..Troligen enda förutsättning för att det skall fungera helt enkelt, i alla fall om det är extremt mycket båtar som vill dit.

Boka plats i förväg.....va är det för skit. i min värd kan man inte heller åka före och hålla en plats...! Först till kvarn gäller, sen skall det vara OK att lägga sig utanför, vi hjälps åt på sjön..!

Tänk även på att givarkabeln inte får kapas och skarvas!. Skulle första placeringen med sikaflex gå mindre bra så kan du lossa och flytta den till ett annat ställe, eller är du osäker så kan du prova med en liten plastpåse full med vatten som du håller mellan givaren och skrovet.

Claudine ...och tillhörande Cresent-jollen fick namnet Claudius. Nya båten får namnet Imagine från i sommar och tilhörande gummijolle kanske får namnet Ulla-Bella

Jag tycker vattenskotrar är ett trevligt inslag i den marina miljön och de stör inte särskillt mycket heller, de blåser på en bra bit från land och verkar ha skoj. Och de flesta förarna sköter sig, vissa (ett fåtal) verkar dock ha bristande kunnande om regler på sjön, men det är väl de som fått låna eller hyrt, får vi hoppas. Själv vill jag inte ha en vattenskoter, har dock provat några gånger, de är mer sjövärdiga än vad man först kan tro. Men får man motorstopp långt ut då kan man nog hålla sig för skratt, så av just den anledningen bör man nog helst välja fina dagar med dessa, men så länge motorn går så är dom otroligt kapabla till mycket.

Eftersom denna tråd startades från den med att gå under en låg bro så lägger jag in denna kommentar även här (med risk för att vara tjatig) Denna gång är kölen fokus Ett annat område utöver att gå under broar är att kunna glida in till en hamn över en grundbank. Svågerns stuga har ett inseglingsdjup på ca 1,3 meter och min båt hade då 1,5 meter. Jag var in där vid högvatten, med risk för att bli kvar. Provade fler gånger sedan vid lugnt normalvatten och hänga ut på bommen lite, men det gjorde ingen större verkan. Men det kan vara bra att veta att det kan gå att ta sig ut igen genom att kränga båten, mycket.!. Jag har här gjort en uträkning i tabell för att visa hur man kan reducera djupgåendet eller masthöjden genom att kränga båten, men det måste krängas kraftigt för att ge något, under 20 grader är det meningslöst skillnaden blir väldigt liten. Dock kan det skilja lite på hur bulligt skrov man har, vad det exakt ger, främst vad avser djupgåendet. Men skrovformen är egentligen ändå försumbar i sammanhanget, det är ändå få som kan mäta antalet grader exakt. Håll tillgodo med denna tabell, uträknad för mina 2 båtar och båten på filmen.

Ett annat område utöver att gå under broar är att kunna glida in till en hamn över en grundbank. Svågerns stuga har ett inseglingsdjup på ca 1,3 meter och min båt hade då 1,5 meter. Jag var in där vid högvatten, med risk för att bli kvar. Provade fler gånger sedan vid lugnt normalvatten och hänga ut på bommen lite, men det gjorde ingen större verkan. Men det kan vara bra att veta att det kan gå att ta sig ut igen genom att kränga båten, mycket.!. Jag har här gjort en uträkning i tabell för att visa hur man kan reducera djupgåendet eller masthöjden genom att kränga båten, men det måste krängas kraftigt för att ge något, under 20 grader är det meningslöst skillnaden blir väldigt liten. Dock kan det skilja lite på hur bulligt skrov man har, vad det exakt ger, främst vad avser djupgåendet. Men skrovformen är egentligen ändå försumbar i sammanhanget, det är ändå få som kan mäta antalet grader exakt. Håll tillgodo med denna tabell, uträknad för mina 2 båtar och båten på filmen.

Känner en som drog lös en stor seglare med en liten 5 metersbåt med en 10 hästare. Dock trodde seglaren inte att det skulle gå för det hade redan varit en kabinbåt med 200 hk som stått och dragit i båten men det gick inte. Men efter viss övertalning fick han prova dra med 10 hästaren. Metoden var dock inte att koppla i akterknapen utan var i stället att koppla i fockfallet och sedan dra tvärs båtriktningen. Fallet förlängdes med en lång tamp som han höll i ena handen samtidigt som han styrde den egna båten med den andra. När han fick omkull seglaren ca 40 grader flöt den loss från grundet. Det viktiga kan vara, om man har en kaltopp typ 7/8-dels-rigg är det bättre att koppla där vanten går ihop, där är masten stadigare, då är fockfallet ett ett bra val.