Hasse_O

Frågor 1. Går bränslepumpen som den ska, ett regelbundet klonkande med normal periodicitet? 2. Är returslangen förlaggd så att returen kan rinna obehindrat ner till tanken, dvs konstant fall hela vägen? (Flödar den så stänger den av) 3. Har du tillräckligt med ström i batteriet?

Jag tycker inte kylkompressorn låter särskillt mycket så att det stör. Det är då viktigare att tänka på att den sitter så placerad att kylslingorna kyls av strömmande luft (helst sval luft). Jag placerade därför en ventilationsöppning till stuvfacket under sittbrunnen precis framför där kylslingorna på kompressorn sitter. Fördelen med det är att strömförbrukningen blir mindre när kylningen av kylsingorna förbättras. Om du kollar länken nedan så kan du se hur jag gjort i Omegan, det blev riktigt effektivt och bra.

Låter som att en Albin Express vore nått för dig. Sen finns de långsmala alternativ som har fina fartresurser tex S30 men då lutar det, men det går undan. Naturligtvis kan jag rekomendera Omega som jag säljer, den är kul att segla och seglar bra, det är en ganska ordinär och välbyggd båt...... Men det lät mer på din text som att det var något mer extremt du sökte och då är väl de 2 första förslagen 2 olka representater för olika tänk när det gäller snabba segelbåtar..

Jag vet inte vad som passar bäst på en Maxi. Men jag antar att du kommer att behöva såga hål i däcket där du har dubbelskal. Därför måste distansmaterialet i denna (divyncell eller balsa) tätas mot fukt, annars uppstår problem. Är luckan liten och det inte finns stor belastning intill tex från en winch, avlastare eller brytblock då kanske du inte behöver förstärka genom att laminera in förstärkning runt hålet.

Om din budget ligger på max 30tkr så tycker jag att motorns skick är viktigast. Ett oplanerat byte eller reparation kommer att kosta mer än 30tkr. Sedan spelar kapellets skick och utformning även det stor betydelse när ni skall övernatta i båten. Som alternativ till en HT borde du även kunna titta på i DC, de brukar ha en liten ruff som går att stänga till, dvs lättare att hålla värme nattetid.

Här är ett exempel från min Omega Övre gardinstång sitter monterade med 3 st hållare som skruvas i teaklisten i taket. Gardinens nedre del sitter fixerad med en tråd som sitter krokad bakom den kraftiga grabb-listen som i sin tur sitter i en bräda som är fastplastad i skrovet

Många ideer ovan. Att nå spridaren via mastkranen tror jag blir svårt, man kommer nog inte nära nog, även om man hänger ut så långt man kan / törs. Då är båtmansstol bättre eller rättare sagt bästa lösningen som beskrivs ovan. Jag har varit upp i min mast till övre spridare, (utsikten på 15 meter är det inget fel på) Jag kopplade då till storfallet, När jag sedan läste hur man skall göra så rekomenderades man använda 2 fall för säkerhetens skull. På Omegan som bara har ca 6 m till spridare så ställde jag en AL-stege på bommen som jag säkrade med ett fall i övre del och klev sedan upp så att jag precis nådde spridaren, när jag 1:a året gjorde en provisorisk montering av LazyJacks, (satte dom sedan 2 m högre upp då masten var nere)

Det heter kilrem, dvs remmen skall kila i spåret och får inte bottna i spåret. Är det så att kilremsspåret är tex 1 mm bredare än vad som är tänkt så har du antingen för smal remm eller för brett kilremshjul på generatorn eller på kraftuttaget på motorn som driver. Jag tror du har felet där, Jag har haftt sådana problem faktiskt på en snöslunga och det tog lång tid innan jag kom på orsaken. På den var kilremshjulet 2-delat så att de 2 sidorna av hjulet gled i sär 1 mm och då slirade det i bland men inte alltid. men det förbrukade kilremmar...många! Svetsade ihop hjulet och sedan var problemet löst.

Det framgick ej av den inledande beskrivningen om ventilationsfläkten går och eller går att reglera. Dvs fläkten går tänder gröna lampan. När man startar skall man köra fläkten på fullt tills värmaren tänt den röda lampan och brännare går, då skall även ett regelbundet klonkande höras från bränslepunpen och returbränsle skall kunna rinna ner i tanken igen (med obruten lutning för säker funktion) När fläkten går på full fart så känner man tydligt att det blåser, temperaturen eller rättare sagt förbränningen reglerar man med fläktens blås. Antar då att förbränningen minskar med lågt varvtal på fläkten. Om fläktmotor då är sliten så den inte ger allt så kan jag tänka mig att förbränningen blir reducerad. Känner du inte igen beskrivningen till fullo så har jag kanske en äldre Wallas 1800, men jag tror att principen ändå i stort är den samma. Har du även kollat så att luftslangarna inte är klämda så att de bromsar luftflödet, det kan göra att flödet blir väldigt lågt eftersom fläkten är av typen lågeffekt så kan den inte trycka särskillt bra om det blir mottryck i slangarna, dvs fläkten går men den ger inget.

Håller med, lägg in en bild det underlättar våra kommentarer. Är du säker på att det är en gummilist som orsakar läckaget. På min båt ny-gamla båt läkte det in mellan luckramen och skrovet, så det vara bara att lossa hela luckan med ram och allt. och sedan limma dit den på nytt med SIKA. (det var lättare att återmontera än att få loss luckramen) Före repararationen läkte det vid skyfall och båttvätt men inte vid lättare regn.

Kan hålla med i princip alla ovan, liksom tråskaparen att en överenskommelse på telefon bör gälla. Men många kommer inte.... eller skall pruta, eller ska komma med pengarna i morgon osv, När dom sedan kommer och tittar då har många fler ringt innan som troligen skulle betalt full upp direkt. Därför säljer man helst till den som kommer med pengarna först. Jag tror att du skall räkna med att det just nu är säljarens marknad på just båtvagnar. Det finns inte så många som säljer och skall du beställa en ny så är det rätt dyrt. Kolla vad materialet kostar sen ska du ha någon som svetsar också. Jag själv svetsade ihop en vagn av en hel del BEG-järn och axlar som jag köpt ihop, men dock lite överskad av att det kostar rätt mycket annat också, typ 15 st kap och sliptrissor strolek 230 a 50kr, 4 pkt svetstråd a 400 kr, skruv bult mm färg mm typ 3000 kr. Nu visserligen en rätt stor båtvagn till en båt på 7 ton, men säkert kostar det 25% av det till en 6 m båtvagn skulle jag tro. Ett tipps annars att du sätter in en annons KÖPES i tidningen du kan ha tur att någons äldre person som inte goglar så mycket läser tidingen och råkar ha en vagn stående.

Jag tycker Mackey är inne på rätt väg, det att slippa få kondeseringspunkten inne i eller precis under madrassen är genom att isolera under madrassen eller direkt under toften. Angående de brynjeliknande näten som skall vara fukttransporterande undrar jag om de verkligen klarar det, hur går i så fall den fukttransporten till (kapiläreffekt som en vecke eller på annat sätt, knappast), de näten blir ju mer eller mindre täta i sidled. Jag tror helt enkelt att de transporterar inte fukt de isolerar på samma sätt som ett liggunderlag, det är luften mellan nättrådarna som utgör isoleringen. Skulle vara väldigt intressant om någon kunde gämföra 1. Vanligt liggunderlag 2. Träbritts med ribb (distans några cm från toft) 3. Dyrt nät typ Hjermans eller SEASEA-modellen 4. Konstgräs eller annat liknande luftigt material Jag tror alt 2 vore bäst och de övriga rätt lika, Vad tror ni ?

Jag hade en båtgranne för många år sedan som hade en träseglare som läkte kraftfullt varje gång han skulle sjösätta. Han hade naturligtvis provat att duscha båten med vatten både ut och invändigt men det hjälpte inte, den var aldeles för gles. Så han hade i stället utvecklat en ny metodotik han sattsade all handpåläggning på utombordaren så att den var i topptrim. (Måste starta på första) Sjösatte, drogg igång snurran medan båten hängde i stropparna, släppte stropparna och styrde sedan med högsta fart upp på en i förväg noga utvald grundklack nära land inne i hamnen och knöt upp båten mot land. Skruvade sedan loss snurran och klev i land själv med denna i ena handen. Sedan fick båten ligga där några dar lite halvt nersjunken men inte mer än att den gick att länspumpa. Kanske inte bästa sättet att ta hand om en träbåt, men det var så han gjorde. Annars tror jag att övernatta vid båten första natten efter sjösättningär är det bästa så slipper man få överaskningen att se sin båt på botten, om nu tex länspumpen skulle strejka.

Fullt möjligt att du bränt sönder en kontakttunga på huvuströmbrytaren när du bröt strömmen då startmotorn gick (fler hundra Ampere kan det bli). Samtidigt tycket jag det låter konstigt att startmotorn inte stannade av det, hur är det kopplat då eller har den helt smält ihop? Ligger det spänning kvar även nu när den är frånslagen? Då har du väl felet där i huvudströmbrytaren ! Eller leder den ström men med stort spänningsfall, (blir den varm) Koppla bort utgående kablar från H-strömbrytaren och mät sedan Volt och med en lampa på utgående kontakter rellativt minus/jord och vrid på strömställaren och läs av vad du får för värden. (Lampan för att belasta lite så du inte skall få 12 V när du inte har faktisk ledning och ström) Senast ändrad av Hasse_O | 02 maj 2012 | 22:24

Vad tejpar du med? Eltejp tycker jag är sämst!.... (Hård, kletar och släpper) Bättre med den grå vävtejpen (även felaktigt kallad silvertejp av vissa) och bäst dycker jag vulktejp är då denna är mjuk i ytan och släpper inte och kletar inte, den måste skäras bort.

Några frågor: 1. Hur starkt är däcket där hålet skall sågas upp? Detta bestämmer hur stort hål du bör ta upp och vilken typ av lucka du skall välja. Finns luckor med kraftig ram med fläns som går neråt (Dvs hjälper till att styva upp däcket och det finns klenare luckor typ som kommer att böja sig när man går på däcket om detta är klent,(dvs sådana som kräver stadigt däck) 2. Har däcket dubbelskal (sandwisch) med balsa eller divyncell där hålet skall sågas ur Är det så måste kanterna tätas eller helst förstärkas genom att ersätta med massivt laminat runt hålets kanter när du sågat hål för att det skall hålla och du skall ha regält att skruva i. (vanligt att många båtar har massivt laminat där det enligt ritning är tänkt att placera luckor)

Har dom tomma hyllor också ?

Typiskt för de flesta företag typ Biltema är att de lämnar mycket lite information om sina produkter på sina hemsidor, trots att det lätt får plats nästan obegränsat bara någon orkar lägga in detta. Jag var själv och kollade deras divinyncell för ett tag sedan, den är ca 10 mm tjock men i mitt tycke för mycket uppskuren för det ändamål jag hade tänkt mig, så jag köpte deras polyuretanskiva i stället som finns i tjocklekarna 10 resp 20 mm.

Förslag: Tag kontakt med Seldens, så tror jag att de kan skicka dig lämplig information. Till min båt fanns det med en skrift från Selden där ett flertal olika sätt beskrivs beroende på vilken mastprofil du har och hur man gör vid passage vid beslag i likränna eller passage förbi regntätning inne i masten vid däck för genomgående mast mm. Senast ändrad av Hasse_O | 02 maj 2012 | 00:21

Ta kontakt med Benns i Nacka, dom vet säkert. Själv har jag en Selden och dessa har utbytbara gasfjädrar. Vid förvaring av Rodkick med gasfjäder så skall man förvara dessa med ovansidan upp, annars kan felet du beskriver uppstå...!

i detta fallet säkerligen ett ofrånkommligt slut, på denna en gång så vackra båt. Det sorgliga är att det säkert finns många systrar till henne som idag inte får den omvårdnad de skulle behöva för att kunna leva vidare med ett hedresamt åldrande. Men som fortfarande är möjliga att rädda för framtiden. Jag gillar själv att få vila ögonen på en vacker gammal dam som är väl underhållen, många gånger i skick som ny, Och då ofta låter mig imponeras av de människor som orkar göra jobbet och har kunskaper att klara det.

Jag använder aceton och hushållspapper, men det går åt rätt mycket. Det måste vara rätt blött och pappret blir smutsigt fort och måste bytas. (Jag brukar få väldigt rent) Därefter är fendern känslig lite klibbig en stund och måste skyddas från dam och smuts. När fendern torkat någon halvtimme brukar jag vaxa in med båtvax. Någon skrev maskindiskmedel ovan, det lät intressant., jag skall prova det om det är bättre men då måste man ha frätbeständiga handskar

Olja förhindrar att fukt och syre omväxlande kryper in och skapar oxid i kontakter och anslutningar. Oxiden lägger sig då på ytan och försämrar överledningen eller medför att ledningsförmågan blir olika beroende på hur fuktigt det är, dvs störning eller dålig kontakt uppstår. Alltså förebyggande effekt ! Kontaktspray har viss rost eller oxidlösande effekt och fungerar även som olja, men inte samma långtidsverkan som lite tjockare produkter. I utsatta miljöer är det därför vettigt att smörja...sparsamt, hellre än inte. Att vräka på mycket är onödigt och skapar andra problem, tex om kablarna inte är oljebeständiga kan isoleringen försämras.

Jag kan också tycka att det verkar snålt med 2 båtar mellan 2 Y-bommar.....för permanenta platser. Helt OK i en gästhamn men inte på permanet plats. Hur säkert blir det då om det blåser upp 25-30 m/s och man inte är där och kan se till båten! Båtar är dyra, känns onödigt att behöva få slitageskador pga sådant snålande....! Profitfråga kanske ?

Järnvägsräls kanske kan användas som man sedan klär med ett plaströr.