Hasse_O

Ner till +5 grader, under det blir den verkningslös pga att det fryser till is i kondensorn. Provade praktiskt alldels nyligen

Jag använder min oljesug. En sån tryckluftdriven som man pumpar. Perfekt till att suga upp spill under motorn med, suga ur olja ur motorn när man byter olja, suga upp om man dräller glykol mm. Och kan även användas för att suga upp det sista i kölsvinet efter att länspumpen lämnat en nivå på några cm. Min ser ut ungefär som denna och rymmer ca 5 liter.

Sikaflex är väl det som används oftast. För att säkerställa bäst tätförmåga så försänker du i plasten och borrar några 10-dels mm för stora hål, rengör hålen noga (dammsuger/blåser rent) och kanske tvättar ur med aceton. trycker ner tätmassan med spruta ser till att du väter alla ytor i hålkanterna och försänkningen med tätmasssa, så även på skruven och monterar. När du sedan drar dit listen så ska ett litet överskott välla ut så vet du att tätmedlet fyller ut. Får du för mycket torkar du bort. Jag har vid något tillfälle använt silicone, går också bra MEN det har nackdelen att det smittar ytan så att den inte kan målas om du vill göra det i närheten.

Anoder som sitter skruvade mot plast och inte heller är kopplade mot metall på annat sätt gör ingen nytta och ingen skada heller...... men sitter troligen och bromsar båten, de kan du ta bort. Om det sedan är så att man kan ta bort de som sitter på axeln, det vet jag ej. Jag hade i många år ingen anod på axeln men satte sedan dit en (orsak borde vara bra) denna får jag sedan byta efter några år eftersom den angrips, vilket då borde vara bra, då vet jag att inget annat som den sitter (elektriskt) mot angrips. Har inte sett några problem med ökad beväxning på propeller av detta, men det kanse är sant att så sker, (där jag bor växer det lite) Dock är landström en sak som kan ge korrosionsproblem, till och med om du inte nyttjar landström men din granne har en dålig installation. Läste en bra artikel om det i praktisk båtägande för något år sedan.

Vatten samlas alltid på botten på lägsta punkten. Om du har en dränerventil längst ner kan du öppna och tappa ur en halvliter i en rostfri skål så ser du om du har några droppar vatten. Sedan kan det även samlas vatten i vattenavskilljare och filter. Ett år då jag haft båten på land 2 år utan att använda den fick jag bakterietillväxt i vattenfällan, såg ut som några cc grått toapapper. Men det var bara att tappa ur och sedan köra.

Är det ett stålskrov eller ett AL-skrov.....på bilderna ser det ut som det är ett plastskrov. Anoder måste ha metallisk = elektrisk kontakt med skrovet, metalldelar i kölen eller motordetaljer eller andra metalliska delar i båten som har koppling mot elsystemet för att dom skall fungera, kanske det är orsaken till lite märklig placering. Galvanisk ström skall då ledas via anoden så att den offrar sig istället för att något rostar, men då måste de vara kopplade elektrisk (metall till metall)

Om du har kompresionsproblem så kan motorns tryck i kompressions och arbetsfasen läcka ut i en cylinder, då ökar trycket i vevhuset och då brukar det gå att känna genom att hålla fingret lätt över oljestickshålet, pyser ut där. (men knappast troligt, då borde du upplevt motorn som svag) ------------------------ Dessutom kom jag på senare om du skulle ha dålig förbränning så kanske en del oförbränd diesel kan tänkas åka ut med avgaserna och ge lite oljeblänk på vattnet. Detta skulle då ett kompresionsprov kunna svara på vilket även ger en fingervisning om hur dina ventil-tätningar fungerar, samt att en kontroll av spridarna ger en uppfattning om du får en bra bränsle blandning i cylindrarna.

Är det mycket eller lite olja som läcker ut.? ...och var läcker det ut. Nedanstående resonemang gäller om det kommer ur avgasutblåset. (dvs under förutsättning att du inte manövrerat propellern kan du utesluta läckage i axel och drev) I min motor är det ytterst lite som åker ut via avgaserna och inget via drevet, så här har jag kommit fram till den slutsatsen. Jag har själv en Volvo 2003 som är äldre än din motor. Om båten legat still många veckor så kan det bli lite olja på vattnet när jag startar upp, märkligt nog syns detta mer på hösten samt att det rycker mer av avgaserna. Naturlig förklaring är att vattenånga syns mer när det är kallt och att ytspänningen på vatten är högre när vattnet är nära noll och då syns oljan mer och att det ofta är lugnt vatten, därför syns även ack så lite olja betydligt tydligare på hösten än på sommaren. Jag bedömer därför att den olja som syns är en försumbart liten mängd i min motor. Jag har då även kollat att jag inte har ökad oljeförbrukning och inte heller vatteninblandning av vatten i oljan (syns då vanligtvis som brun olja eller att det finns skum i oljan) och om jag känner med fingrarna i avgasutblåset så finns inget oljekladd där. Motorn går gämt och har samma ork som tidigare och inget missljud hörs. Möjligen skulle min motor vara lite gles i cylinderloppen, men om detta skulle vara av betydande omfattning skulle man kunna märka det som ett ökat tryck i vevaxelutrymmet men det verkar inte vara det heller, kollas genom att ta ur oljestickan och hålla fingret för hålet när motorn går. Däremot en orsak på min motor kan vara att jag i år kört på en delsyntetolja. Jag skall nog välja en vanlig mineralolja nästa år, upplever att de är lite tjockare. Avviker din motor i motsvarnde kontroller, dvs om du har större läckage, vatteninblandning, kompresionsproblem, svagare motor, ojämn gång etc, då har du problem annars så tror jag inte det är något att oroa sig för. Är du ändå osäker kan du låta någon verkstad kontrollera prestanda och funktion, tex ta ett kompresionsprov och kolla spridarna.

hmmm Verkar finnas några förvirrande kommentarer här ovan. Du har ett slutet sk färskvattensystem. I detta har du innestängt sötvatten blandad med glykol. (vanligtvis grön färg) . Utöver detta har du en sjövattenkylning där sjövatten pumpas in och byts hela tiden. Motorns kylvattensystem Inre slutna kyl systemet - Mät fryspunktet på detta, (åtkommligt via påfyllningen eller expansionskärlet) du bör ha minst för minst -25 grader. Om ej sug ur lite och fyll på med mer koncentrerad glykol och kör så det blandas. (I vissa områden i värden kan man säker köra med enbart vatten och korrosionskydd, vilket beskrevs i manualen, men inte i Sverige) Sjövattenintag till yttre systemet Utöver detta har du ett kylsystem med havsvatten som via värmeväxlare kyler det interna kylvattnet och via avgaserna åker ut isjön igen. Detta sugs eller pumpas kontinuerligt in via impellern för att kyla. Till detta system skall du på hösten suga in glykolvattenblandning varje år efter att du tagit upp båten. Kör då motorn (innombordare utan drev) med vattenintagsslangen kopplad till en hink så att du först kör in rent sötvatten (från vattenkran) och sedan avslutningsvis suger in en vatten- glykol-blandning 50%, så får du fryskydd och korrosionskdd även här. (detta kan du lämna öppet sedan, bara du kommer ihåg att montera tillbaka före sjösättning till våren) Har du drev finns annat sätt att få in kylvatten på liknande sätt Före sjösättning Innan du skall sjösätta på våren kan du samla upp denna glykolblandning och spara till nästa höst och så värnar du om miljön om det samlas upp i stället för att dumpas i sjön.

Markistyg är tunnare och inte lika stummt, kommer nog att bukta sig. Rätt mycke jobb att sy kapell och få det att passa med beslag mm. Varför då snåla på tyget. Även om det blir skapligt sytt när det är nytt så tror jag det både kommer att tänja sig och se lite risigt ut rätt snabbt. Jag sydde ett kapell till jollen en gång för att slippa få den vattenfylld men blev aldrig nöjd då det lade sig vatten i mitten ändå.

Tack alla för era svar! Intressant läsning och bra tipps, hoppas många entusiaster svarar och berättar om sina erfarenheter. - När man går ner i välskötta båtar blir man helt lyrisk när man ser hur vackert mahogny kan vara. Att komma en bit på vägen mot detta är ett mål för mig, Men jag är även lite rädd för att göra fel. tex orsaka att det blir flammigt eller onaturligt. Vackrast är mahogny-röd i halvmörk nyans som verkligen kommer till sin rätt under ett antal lager lack när det är som bäst..

Jag skulle nog täcka all teak under vintern i synnerhet om jag inte använder båten då, det är ju trä. Skulle inte vilja påstå att ett tjockt lager snö är värre än vad, regn-kyla-snöslask-kyla-regn-sol-regn-kyla är en hel vinter. Jag skulle vara rädd om däcket inte bara pga risk för läckage utan även för att det tärs då det är blött, sväller, blir smutsigt och måste rengöras och även torkar ut i vårsolen.

Snygg hemsida du har Crona! Jag saknar däckbelysning på min båt men har upptäckt att alla däckslampor som finns att köpa bara verkar ha antingen en vanlig halogen eller sk seled-beem, när det är LEED som ligger i tiden idag. Jag hittade denna på Biltema för 399:- som jag tänker montera i masten nästa år, Tyvärr finns inget vettigt mastfäste så jag måste därför tillverka ett själv. Lampan som är helkapslad känns robust lyser bra samt att skruvar och fästen är i rostfritt. Men eftersom du redan har en snygg lamphållare så är det väl vettigast för dig att fortsätta med den när du fått tag i en ny insats.

Det är sällan det visas något seriöst om människor och deras båtar i TV ! Jag såg fram emot att det nu skulle komma en hel serie om båtliv, som jag inte ville missa!. - Men så detta bottenapp från TV3......Det är det sämsta jag sett på länge...tyvärr. Här hade 3:an chansen att göra något bra om båtliv, sommar, sol, en kanal med historia, mysiga miljöer och livet runt och i kanalen. Men tyvärr den samlade inkompetensen kunde inte bättre än så här. Jag håller med alla inlägg ovan, det kunde inte sägas bättre! . För mig kan de gärna lägga ner programserien, jag tänker inte se fler avsnitt!

Har sökt en del på MG men hittar ingen tråd som direkt svarar på min fråga. Hur gör man med lackad och nött mahognyfaner som blivit blekt och utsendemässigt nästan ser ut som blekt teak. (Ljust gulbrun). Om man har massiv mahogny kan man alltid slipa ner och börja från scratch och då fungerar bets. Men hur gör man på plywood som endast har tunn faner, där vill man troligen inte slipa då det kan råka bli igenom faneren som troligen bara är 0,5 mm tjockt från början eller riskera att bli flammigt då man försöker lasera.. Drömmen eller målet är mahogny-röd inredning som är både lackad blank och lite mörkare.

Johan skrev Tack för alla bra tips. När jag gått igenom priser och villkor så kommer det att bli Pantaenius. Priset är i nivå med de andra som ligger bäst i pris men deras villkor med fullvärde mm är överlägest de andra. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Då har du kommit till samma slutsats som jag! Jag valde detta bolag och råkade samma år ut för en sjöskada (min första någonsin). Jag anser att jag fick korrekt bedömning och ersättning inom rimlig tid. Och inget åldersavdrag som i stort sett alla andra bolag har.

Du skall rätt högt upp och din båt är bred. Du bör ha en ställning under så att det rinner av utan att samla massor med snö och med lite utlägg på sidorna för luftning. Bredden på pressen bör då vara taket och lite nerhäng på sidorna så att det går ner minst en halvmeter på friborden, (mer om du har träskrov) Tippar att bredden bör vara ca 7 meter. På längden totalt ca 12-13 m. Skulle då starkt rekomendera att du har 2 presseningar (min 7x7) som du lägger omlott. Jag tycker det blir extremt jobbigt med alt för stora presseningar gränsen går vid ca 10x6. Men du skall ha en tung och stadig pressening, alltid bäst de håller länge och fladdrar inte lika mycket. Billiga lätta skapar mer problem och slitage än de skyddar.

Möjligen att värma med en gasolbrännare med stort flöde. Smälpunkten är 328 gr och kokpunkten ligger på 593gr (varning om man kommer över 593 gr förångas bly och mycket farlig blyånga frigörs) Det är därför mycket olämpligt att tex med en svets försöka värma på, troligen rent farligt. Då borde en kraftfull gasbrännare vara bättre. Men det finns risker, jag skulle jag tro utan att ha provat att dessa risker finns. Risk för att det ryker och sprätter (farligt) Risk för att det rinner ner och blir ett utbrett stort hål Risk för att det blir för varmt i skrovet. Men skruvar du loss kölen från båten och lägger omkull den i en sandbädd kanske risken är mindre för att något oönskat händer.

Jag hade en enklare vindmätare i masttoppen för många år sedan, (visade bara vindstyrka). Som nybliven båtägare då, satte jag stort värde på den när jag då lättare kunde avgöra hur mycket det blåser och lära mig att se på vågorna vilken vindstyrka det är och hur mycket skenbara vindstyrkan förändras om man seglar med eller mot vinden. Jag fick en bättre känsla för hur mycket tex 7m/s eller tex 12m/s är för mig och min båt i olika vindriktningar. Efter ca 10 år blåste den bort i en storm efter att jag lagat den flera gånger när den fått sig någon smäll då och då vid mastning och avmastning. De husbehovs-modeller som visar vindriktning anser jag inte är praktiskt användbart för segling, vill man ha en sådan så bör man satsa på riktiga grejer som är mer exakta, klarar lutning mm och som har NMEA-anslutning som därför även går att koppla ihop med autopilot eller instrument som tål att ha ute i sittbrunnen.. Men vill du bara se vindstyrka och temperatur då kanske det kan duga.

En bekant jag talade med idag sa att det på vissa blykölar kan finnas en fastsvetsat ram / eller järnplatta som håller kölbultarna (gängstång) på plats inne i kölen...och runt denna platta nere i kölen kan det ha uppstått dålig fyllning, dvs ihåligheter i blyet redan då kölen göts. Därmed så skulle det kunna finnas en ihålighet som senare fylls med vatten då båten ligger i vattnet, via porer eller andra defekter som skulle kunna ge dessa skador i ökande omfattning. De erfarenheter jag har av blykölar att de går att forma till nogorlunda med yxa och slägga om man fått märken efter grundkänningar. Förslaget ovan att borra dränerkanaler snett nerifrån och upp vid det skadade partiet låter som en bra ide, och vid upptagningen rensa dessa så att innestängt vatten kan dräneras. Lika så att driva in utbuktningen med en slägga tror jag går att göra och att det som sedan fortfarande sticker ut efter nyttjande av rimligt våld kan du yxa till med hjälp av en yxa som du knackar på med en hammare. Så bör du kunna återfå till en skaplig profil och yta utan allt för mycket arbete.

Om vatten i ditt kölsvin skulle läka via kölbulten ner i kölen, då borde du i så fall ha ett betydlig större läckage andra vägen då båten ligger i sjön eller under segling/sjöhävning. Har du undersökt så att det inte är skador på kölen från en grundstötning eller från att kranen tidigare tappat båten så att kölen deformerats. Det skulle även kunna vara skador från en vålsam lossdragning ifall båten stått på något stenskravel och sedan med våld vridits av grundet.

Skönt att det inte var plastlaminatet som sprängts. och bra att det inte finns en kölficka bakom kölen utan endast ovanför kölen --------------------------------------- Då fortsätter vi på bly-avdelningen i stället Att bly sprängs isär har jag aldrig hört talas om, men man hör ju inte hört allt änn. En fundering, om det rinner ner vatten i kölen via en bult så borde det ändå inte i den aktuella spalten mellan bult och köl inte vara så stor att detta skulle kunna ha spängkraft. Svårt att tro det! Borde i så fall ha funnits en ihålighet där från början vilket jag har svårt att tro då blykölar gjuts i form och dessutom är så tungt att det inte borde kunna bli inneslutna gasbublor så långt ner. Dessutom är formförändringen längst ner i kölen. Hur långt är det mellan kölens (Blyets) över och undre del och var befinner sig formförändringen? Sprickbildningen, går det att sticka in något och se hur djupt in den går?

Om det är så att laminatet tryckts sönder av frostsprängening så kan det även ha delaminerat över ett större område. Det är då illa eftersom laminatet i så fall suger vatten som inte hinner torka upp innan vinterkylan kommer, och att det invändigt blir mer frostsprängning som då försvagar laminater mer för varje år. Därför lämpligt att slipa ner plasten från utsidan redan nu på hösten för att kontrollera omfattningen på skadan och för att det skall få hinna torka ut under vintern. Troligtivs rätt tjockt laminat, skulle tro att det ligger på ca 15 mm, så det kan vara svårt att hitta all delaminering. Jag tror jag sett S30-or med dränerventil i kölfickan har du en sådan, hur ser det i så fall ut runt den?

Det är något skräp med MG just nu! Skrev nyss ett långt svar på detta som försvann när jag skickade upp det. Därför ett kort svar nu ----------------------------------------------------------- Detta är troligtvis allvarligt Kan du lägga upp mer bilder så är det lite lättare att ge bra svar Visst är det så att kölfickan går hela vägen ner bakom kölen på en S30-a ?

Om du har extern antenn kan det var fel på den....skulle kunna vara det om den inte hittar sateliter. bör aldrig ta mer än ca 5 minuter och sedan alltid finnas så länge den är på. Fel kan vara både permanenta och intermitenta, det senare mer irriterande! Annars är det är mycket snack om att man ideligen skall måsta uppdatera med uppdaterad programvara till olika el-prylar. (Gäller helt klart PC som blir hoppllöst föråldrad av både det och att alla tillämpningprogram hela tiden görs mer krävande) men en GPS skall i alla fall hitta sateliter utan att det är det som krävs.