-
Innehålls Antal
1 224 -
Gick med
-
Besökte senast
Innehållstyp
Nyheter
Kustkort
Forum
Bloggar
Galleri
Butiken
Köp&Sälj
Allt postat av Hasse_O
-
Det ser ut som din tank är tillverkad i någon sorts termoplast iså fall går det INTE att lim-reparera, orsaken är att plasten är för fet för att limningen skall fästa. Ordenlig rengöring hjälper inte, limfogen kommer att släppa. Däremot går termoplast att svetsa med måttligt bra resultat....kan fungera om du har tur. Men jag skulle byta,,,, verkligen inte trevlig med läckage i en sådan tank. Definitivt värt pengarna att köpa nytt!
-
Men så länge det är en plastbåt så går det att rädda. men frågan är om det är lönsamt. Vanligvis så behöver man slipa bort ena sidan av dubbelskalet riva ut distansmaterialet som i många fall är balsa, men i detta fallet plyvood. laminera tillbaka nytt distansmaterial och sedan bygga upp med nya lager plast-glasfiber, spackla slipa och lacka. Rätt mycket jobb om det är mindre skador på några ställen... Inte värt besväret om problemen finns över hela båten. Här är en länk där man ser en däckrenovering då balsan ruttnat inne i däcket http://wasa55.plars.org/projekt/dacksrenovering.html
-
Angånde sjökorten så har Garmin 2 varianter. Kommer inte ihåg exakt vad de kallas men jag tror att det var Blue-Cart G2 resp. Blue-Cart G2 Vision, det senare med satelit foto som kan läggas ovanpå öar, i vissa fall enstaka hamnfoto och autoguidiens finesser. Åtminstonne jag sätter inte så stort värde på de extra funktionerna i Vision, skulle då hellre välja karta över större område om jag betalar mera, dvs det högre priset,det kostar. Andra kanske värderar vision-finesserna högre än jag.
-
Bäst hittils är Lasse L och god 2: a är HDMI Här kommer en till. Den frivilliga brandkåren i Halmstad var ute och släkte på en brand i ett sommarstugeområden, tyvärr blev de utkallade för sent, så det fanns inte mycket att göra. Halmstabladets reporter var ute på plats samtidigt och sprang runt och ställde frågor till brandmästarn. - Hur går det. - Ja med tanke på omständigheterna så går det rätt bra - Va använder ni för metod, det ser ju rätt kritiskt ut. - Som ja ser det är det LSB-metoden, den är säkrast i det här läget. Dagen efter stod det att läsa i Halmstad bladet. Trotts att Brandkåren använde den nya LSB-metoden så brann huset ner till grunden Förkortningar det är svårt det, för den som in't begrip !
-
Skulle satsa på separat ekolod, då har du hela gps-bilden till navigering. Jag har en en Garmin 720 och ett separat lod som bara visar djupet med digitala siffror. Fungerar tillräckligt bra med bara djupsiffror. Skall man därutöver ha ett lod som visar bottenbeskaffenhet då måste man upp i prisklass för att se skillnad på sjögräs-lera-sand -sten och det tillhör då kategorin nice to have -- ej nödvändigt Hadde en av enklare modell till förra båten som visade bottenkontrur, fördelen med det är inte så stor gämfört md djupsiffror. Skall du ha bottenkontur så bör du i så fall satsa på i det högre prissegmentet då kan man se bättre hur bottnen ser ut. (finns på min önskelista men ganska långt ner)
-
Jag är utan fjärrkontroll till mitt nya Anchorlift. Står nu i valet att antingen köpa en billig fjärr typ ovanstående förslag, eller originalet. Originalet har tydligen en finness som jag skulle uppskatta, och det är att den kan mata ut 40 meter i ett svep vilket skulle underlätta (man slipper hålla inne knappen hela tiden).......Jag har inte fritt fall, utan kedja med matning. Matningshastigheten 40m/ min som spelet matar med tycker jag annars är en lagom bra avvägd hastighet.
-
Jag hade först en Garmin 521S som jag upplevde som fladdrig i visningen då det gick sjö, och att upplösningen på skärmen och bildens storlek på den 5 tummaren var alldeles för liten. Bytte därför till en Garmin 720 som jag är mycket nöjd med. Skarpare bild, stadig bild som inte heller gungar på skärmen när båten rör sig. Och jag behöver inte zooma ut och in lika mycket....Helt klart mycket bättre. Pekfunktionen tycker jag fungerar bra, riktigt bra.! Jag tror man måste vara barhänt på ett finger för att peka på skärmen. Läste i Ny teknik om peksskärmar. För de som inte vet så fungerar teknikens så här: , Det är inte det mekansika trycket med fingret på skärmen som ger impulserna som tolkas som styrinpulser av plottern. Utan det är det pekande fingrets påverkan av elktriska fältet som finns över skärmen som påverkas (eller störs), när fingret rörs olika fort. Det är det som gör att plottern uppfattar dina komandon. (så man behöver alltså inte skrapa eller trycka hårt på glaset) Jag har denna sommar kopplat ihop min plotter med en Comar AIS-Transponder och en Garminradar, även det fungerar riktigt bra. Angående ekolod så tycker jag det är bättre att ha en sådan separat. Värt att tänka på när det gäller ekolod (som är av typen att det skall gå direkt till instrumentet) är att kabeln mellan givaren och instrumentet vanligtvis inte kan kapas eller skarvas, vilket kan ställa till det om man har trångt dit man skall dra kabeln
-
Har du kollat här Ritning på folkbåt: http://www.folkbat.com/folkboatplan.gif Det verkar finnas en del att läsa på nätet bla här: http://batritningar.se/se/books/trabiten_144
-
Targabåge kan vara en bra ide. Borde vara ganska lätt att få en sådan tillräckligt stadig utan att göra den klumpig, men den måste nog beställas och tillverkas så den passar båten. Men det beror ju på vad du skall ha den till. Själv har jag en radarstolpe som står på däcket bakom sittbrunnen. Det är en Mk2 från Båtsystem med 2 snedstag som är 2 meter och lutbar. Mitt behov var att få en mast till radarn som nu sänder med större delen av sin lob ovanför storseglets bom och helt ovanför sittbrunnen så jag själv inte utsätts för farlig microstrålning från radarn (en pulsradar) och även slippa VHF-radio-strålning från min antenn till AIS-transponder som sitter ovanför Skall du inte ha en radar eller sändarantenner där så behöver du inte lika högt upp, skall du ha en bredbandsradar istället så är strålingen från en sådan mindre. Jag är nöjd med masten men upptäckte att jag måste förstärka akterdäcket där mastfoten står, Däcket där är ganska litet och enkellaminat 9mm och det sviktar för mycket för att jag skall tycka att det känns som jag vill ha det. Snedstagen har jag kopplat till nedre delen av akterpulpiten på 2 ställen och där tycker jag det känns stadigt nog. Förstärkningen under mastfoten kommer jag göra på undersidan av däcket så det blir styvare
-
När jag började åka båt så hade jag bara, 1. Sjökort, kompass, och logg 2. Och till dess hjälp, penna, klocka, kikare och pejlkompass. Klarde mig rätt bra med detta i vår grunda skärgård där jag huserar. Man såg prickar överallt i kustlederna. Man kunde ofta pejla in prickar och sjömärken och lägga ut bäringar i sjökortet. Blev det lite sämre sikt så kunde man i vissa fall navigera sig från prick till prick, de stod ofta så nära att man vid en prick såg nästa och då nästa. Lotsbåtarna hade då ständigt fullt upp att kolla possitionerna på dessa prickar, då de ofta flyttades ur läge av de timmerbogserare som nyttjade dessa inomskärsleder. Men det var innan det fanns GPS, yrkessjöfarten hade radiopejl eller det dyrare Decca-systemet, men de systemen dög bäst för utomskärsnavigering, precisionen var inte så bra typ ca 500 meter eller sämre, beroende av hur långt ifrån markstationerna man var och att de var lämplig vinkel mellan dem. Nu är det annorlunda Nu är 90 % av dessa prickar indragna för alltid, många enslinjer med tavlor har ruttnat eller strandrområden har vuxit igen så de inte syns, och väldigt många fyrar har släckts ner så sent som 2010, så vi har blivit beroende av GPS vill jag påstå. Ny lista. (har utelämnat säkerhets och katastrofutrustning, då detta alltid skall med) 1. GPS-plotter, jag har 2 st,( Har redan ett par gånger upplevt fördelar med redundans) 2. Sjökort på papper och kompass. (pappersjökort klarar helt stömbortfall och ger överblick) Kommentar: man måste alltid veta var man är och hur det ser ut dit man är på väg 3. AIS-mottagare (man ser andra fartyg med fart och kurs jag kan då planera egen kurs i god tid). 4. AIS-Transponder (Man syns hos andra fartyg på deras plotterkarta) 5. Autopilot (lite oväntat ?) Har upptäckt att det är till mycket stor hjälp att ha någon som jag litar på som håller kursen exakt medan jag tittar ut, kollar i plotter och i sjökort mm. Det kan var hopplöst irriterande om båten bytt kurs under tiden jag navigerat. 6. Radar (Med den kan man se andra hinder än båtar och även båtar utan AIS-transponder) 7. Ekolod (nu när GPS finns så är detta instrument inte lika hett) men ger rätt mycket info om man är inne i områden som är ofullständigt uppmätta eller om man går mot en kustlinje och vill slå så sent som möjligt mm. Och är även ett stöd vid navigering då viss gämföresle kan göras med sjökortet. samt vid angöring i grunda vikar och mot bryggor 8. VHF använder jag i stort sett aldrig, ser den mest som en nödradio, men man måste ha licens för VHF om man skall ha en AIS-Transponder. Min VHF anropsignal syns för övrigt för de som har AIS-mottagare och tar emot mina AIS-Transponder-data.
-
Bifogar här en bild hur det ser ut på min Omega 28, som har en Seldenmast. Ser det ut på liknande sätt på en Accent, vilken delär det som gått sönder?
- 7 svar
-
- 1
-
Svetsa hmmm! undrar om det inte är gjuten aluminium, det kan vara svårt/omöjligt att svetsa. Har du bild på mastfotsbeslaget, vilket mastfabrikat är det, är det en Svensk mast tex Selden eller Benns borde det gå att få tag i ett nytt beslag. Tex Benns i Orminge kan säkert hjälpa dig Om du skall borra bort beslaget från masten, se till att ha bra borrar. Det är antingen monellnit eller rostfrii stålnit och båda är svårborrat med vanlig snabbstålsborr. Köp korsspetsslipade borr så att du kan borra mitt i nitskallen (om det är tät nit). Är det nit med hål så kan man slipa till spetsen på borren så den blir cylindrisk så den centrerar i mitten av hålet. Det viktiga är att, du inte skadar mast-röret så att hålen råkar blir ovala eller skadade. Ofta bäst att borra samma dimension som nitlivet inn en bit i skallen och sedan ta baksidan av en annan borr i samma dimension och bryta bort skallen. När du sedan skall dra i nya nit behöver du låna en rejäl nittång.
-
Robert 99 skrev: Till Hasse_O, så har jag satt min enda Gobiusgivare på ca 3/4-dels full tank . När den lyser vet jag att jag kan pumpa in ca 25 slag tilll den är full, Skulle vilja komplettera med en givare för ca 1/2-tank, men det går inte, utan man måste köpa till 2 extra givare för att få det att fungera med mer än en givare. Éftersom vi har två toaletter med tankar, måste jag köpa fyra extra givare och då tycker jag kostnaden blir för hög för den extra lilla nyttan. ----------- Tyckte det lät märkligt kollade därför med tillverkaren. Men tyvärr man kan bara ha 1 eller 3 givare till Gobius, måste alltså komplettera med 2 för att få mer info. (Då får det räcka t.s.v. med 1 givare) 1 givare då har jag funktionen som Överfyllnadskydd 3 givare då kan man läsa av 4 nivåer
-
Både AIS och Radar är säkerhetshöjande, sedan kan man ju disskutera hur mycket. .... och var i prioordningen med allt annat de bör hamna. Dels för att gämföra den ena elprylen med en annan... eller för att tex gämföra kostnaden med att förslagsvis gå en skepparkurs som alternativ till ett nytt instrument för några tusenlappar..... så skulle jag nog rekommendera att gå en kurs i första hand. Andra faktorer att väga in är annan säkerhetsutrustning (livflotte, färdplan, reservroder eller annan katastrofplanering) och att ha stenkoll på vilket väder du väljer att gå ut i . Men jag har min AIS och radar även för att jag tycker det är kul elektronikprylar som lär mig mycket mer om sjölivet. Tex att öva gå efter radar, läsa av Raconfyrar, bedömma avstånd med ögat och sedan gämföra med radarn. Och vad gäller AIS så kan man sysselsätta sig med att kolla båtar, tex lastfartyg hur stora de är de vilken kurs och fart har de och när jag förväntas möta dem på kollisionskurs osv. Utöver att segla alltså, när man hela tiden kan trimma rigg och segel och kolla om man kan optimera farten lite till osv ....... gumman hon brukar sitta och läsa en bok !
-
En intressantare fråga än nytt eller Beg är.... vilken typ, vilken placering och vilken storlek. Utan tvekan bäst är om du har en riktbar, både i höjdvinkel och vridning efter solens väderstreck. Men det kräver montering på en mast och att du kommer ihåg att vrida. Näst bäst är en hård panel som du kan vinkla upp så solens infallsvinkel blir någorlunda. Sämre är fast montering plant på däcket, då även risk finns att del av panelen skyms av något. Dels försämrar då solens sneda infallsvinkel verkningsgraden med ca 50% , men mest påverkan blir det om panelen skuggas av något om än bara delvis, då laddar den inte så länge det faller en skugga över delar av panelen. Men en fast montering är många gånger det enda alternativet och då bör man välja en placering som är relativt öppen för fri sol. Då finns det 2 sorter att välja mellan, dels den med metallram och glasyta ( som inte håller att gå på) och den tunnare sorten som vanligtvis sitter monterad på en plåt (fördelen med den är att den håller att gå på, men ger då vanligen lite sämre verkningsgrad) Utöver det finns även de mjuka solpanelerna som kan rullas ut och tex spännas över kapellet, den typen har sämsta verkningsgrad och måste hanteras upp och ned varje gång den skall användas. Nytt eller Beg, Ja när du bestämt vilken typ och vilken storlek du har plats med så kanske det mer är det som styr än vad som finns att köpa begagnat. (de har sjunkit i pris, så nytt kan bli samma pris som beg beroende på vem som säljer. Sedan nästa fråga är val av regulator, mycket beror på hur bra laddningsregulator du har till solcellen och att det kan ladda när båten ligger i hamnen. Både hur bra det laddar och hur bra dina batterier mår av det.
-
Det brukar sitta nätagregat i alla datorer. Grabben bytte ut sitt som ger 100W så det borde räcka för mig. Det gör om 220V till 12 Volt likspänning. Kanske värt att ta tillvara före skrot på gammal dator? Undrar hur pass bra det funkar, möjligen kan spänningen vara väl låg, min GPS brukar klaga på låg spänning redan vid 12,2 V. Likspänningen kanske hackar så att det stör instrumentet. men troligen inte. Vore värt att prova som alternativ till att släpa in ett tungt batteri.
-
Hej! Här har du en bild hur det ser ut på min Yanmar 8YSM. Samma krök men min går upp till en avluftning som då är placerad så den är ca 20 cm ovanför vattenlinjen. Det har sett ut så sedan den var ny. En skillnad till är att min motor har sjövattenkylning du verkar ha slutet system. Men eftersom det är utgående kylvatten så borde det ha sett ut på liknande sätt men kanske anorlunda pga att du får samma funktion via expansionstanken. Var har du din expansionstank till kylsystemet. Edit ! ..Här blev det lite fel tänk från min sida. När jag läste Pentax kommentar nedan insåg felet, Tack för korrektion. Nytt tillägg: Det vatten som kyler ditt slutna kylsystem via värmeväxlaren bör då åka ut denna väg på samma sätt som det gör här
-
Roligt att du är nöjd med din båt, jag vet inte riktigt hur den båttypen ser ut i den årsmodell du har, men de nya ser väldigt trevliga ut och lagom stor för de flesta, förutom priset då förståss. De nya är rätt dyra, så jag tycker det låter prisvärt i förhållande med nypriset med ditt beg.pris. Själv är idealbåten för mig en med segel, men det är ju en annan sak. Det jag egentligen ville säga är att det finns en funktion i din sjöbod som heter fotoalbum, där får gärna du, och även alla andra som inte startat sitt album ännu, lägga in lite bilder på sina fartyg och trevliga skärgärdsmiljöer.
-
Jag hittade ingen info att min Comar skulle passa ihop med min Garminplotter. Men tyckte att de borde vara kompatibla då båda har NMEA 0183. Jag kopplade ihop med de aktuella NMEA 0183 anslutningarna, (enligt schemat från AIS-transpondern och motsvarnde från plottern) fick koppla om några gång efter jag lyckades identifiera vilka par som hörde ihop. Sedan fick man koppla upp en PC mot transpondern (egen RS-ingång) och knappa in MSI-nummer och båtens mått etc, för att aktivera transponerns sändar funktion. Är man lite elektriskt kunnig och kan läsa el-scheman så är det ingen större svårighet, är man däremot helt elektrisk okunnig bör man ta hjälp av någon som kan.
-
Jag har en Comar klass B-transponder kopplad till en Garmin 720 plotter. Jag är nöjd med funktionen. Mottagning Den visar ALLT i min närhet,(dvs så långt det finns VHF-täckning). Det går inte i en motsvarande mobilapp, då VHF-signalerna då först måste tagas emot av ganska glest placerade markstationer som sedan länkar över data till internet (inte helt pålitligt) Kan dock hålla med i farhågorna ovan om väldigt många skaffar transponder (sändare) så kommer det att bli grötigt på skärmen i alla fall i trånga leder. Sändning Mottagardelen är viktigas, dvs att ha en äkta AIS mottagare, av orsaken jag beskrev ovan. Sända är kanske lite överkurs för de flesta, men givetvis en klar fördel om man kommer i dimma (men inte det heller en 100% garanti men nästan, dvs att man syns, i alla fall betydligt större chans att synas med än utan. I vilket fall är det lätt att stänga av sändningen via en programerbar funktion på min Comar, så att man en knapp kan koppla på/ från om man vill spara ström. (sen i hamn eller när man vill kan man givetvis stänga av den helt) Yrkessjöfarten stora fartyg har klass A med större effekt, och de får inte stänga av sin transponder (tull och polis får dock släcka sina). Klass B är frivilligt på fritidsbåtar och måste på mindre yrkesfartyg
-
Och här är en annan tråd om där man förlänger en Vinga 87 för att få bättre fart och lägger in en integrerad badbrygga. http://www.maringuiden.se/forum/;thread=314309&highlight=winga I den tråden finns sedan en massa länkar till andra båtprojekt som kan vara intressanta. Bla detta projekt http://www.kongstad1.net/paranter/artiklar/skrov1/skrov1.php Tipps Jag tror att det borde vara enklast att köpa en färdig badbryggemodul till en båt som liknar din och sedan anpassa denna så att den passar. Finns ett antal båtbyggare som har haft sådana som tillbehör att köpa till i efterhand. Med lite tur kan de eller någon i en klasstypklubb ha formarna kvar.
-
Sator skrev: Hej! Jag hade en stålvagga av känt märke. Den gav med sig i stormen på juldagen/natten till annandagen 2011. Jätte kul... ....mm - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Minst lika intressant som ditt nya bygge är bilder på din gamla vagga som vek sig och kanske även en analys på varför ! Ofta väldigt lärorikt för många om du kan beskriva orsak och exakt vad som felade. Just när det gäller både vaggor, stöttning och båtvagnar finns det otroligt många varianter, så det finns ofta många erfarenheter att lära. Sedan ser man ju även exempel på både dåligt underhåll, dåligt fastsatta pressar mm där ägare nästan ber om problem. Men så var det väl inte i ditt fall därför intressant att veta vad som pajade särskillt om det är en fabriksmonterad vagga. Din nya vagga i tryckt regelvirke ser ut precis så som jag tänkte att den bör byggas. Stadig genomgående bullt, brickor och muttrar och virke som inte böjer sig, dvs dubblerat där det behövs. Snygg-enkel-stark.! (men stål är starkare och krävs när det börjar bli stort)
-
En riktbar elekronisk termometer borde kunna fungera, (en såndär som lyser med en röd prick där man pekar) med en sådan bör man kunna lista ut var nivån ligger, borde fungera även på en tank i syrafast stål. Skall prova detta till sommaren. Knackningsmetoden är en metod som är beprövad, men kräver en del övning. Jag tror tex att det är mycket lätt att höra om tanken är tom eller halvfull. Betydligt svårare är det att höra om tanken är proppfull eller nästan full. För övrigt angående Gobius-mätaren så använder den sig av knackningsmeoden och analyserar responsen elektroniskt. Men den svarar bara på frågan om det finns vätska bakom givaren eller ej, man behöver alltså flera givare för att veta var nivån ligger. Jag har själv köpt den varianten som bara har en givare för att varna för -att nu är tanken full! Men jag tror jag skall komplettera med en givare till, så jag vet om jag bör åka och tömma innan jag lägger till i hemma-hamnen. Givare som placeras inne i tanken tror jag kommer att göra ägaren olycklig, då risk finns att den kommer att kärva eller störas av allt tänkbart innehåll som finns inne i tanken