Hasse_O

Hmm. Koppar är väl en ädlare metall än aluminium. Det skall då vara orsaken till att Aluminiumet offrar sig till kopparn. Därför helt olämpligt att måla en Al-båt med kopparfärg. Aluminiet kommer inte att kunna bilda en egen skyddande Al-oxid som skyddar Al-ytan, utan den processen störs av att kopparn i färgen hela tiden knycker Al från skrovet. Elektrolytiska spänningspotensialskillnaden ger ökad reaktionsförmåga ju längre ifrån metallerna är ifrån varandra på denna skala, se länk http://sv.wikipedia.org/wiki/Elektrokemiska_sp%C3%A4nningsserien Av detta kan man då dra slutsatsen att Al är mycket mera oädel än koppar (och offrar sig därför gärna till koppar) men ganska nära zink. Zink-innehåll i färg borde därför vara betydligt bättre än koppar.

Om jag förstått det rätt så är nu filtret i ett sådant tillstånd/utseende att det inte längre är möjligt att greppa om med ett vanligt oljefileterverktyg och inte heller möjligt att greppa om det som är kvar med en stor rörtång eller pollygrip (Annars jätteskillnad mellan billiga och lite dyrare polygriptänger). Då har jag ett annat förslag, det ser ut på bilden som att det är ett runt spår mitt i basytan på filtret med taggar eller svetsar. Om du då skulle ta en hylsnyckel-hylsa med samma diameter som det spåret har (verkar vara runt 45mm kanske) och sedan såga spår i hylsan med en vinkelslip (så att den blir som en hålsåg ungefär) och sedan slå in den i spåret så att den fäster och sedan gänga loss eländet.

Jag tror fortfarande min ide med en slang och en dunk (ovan) är bästa lösningen. Väl utfört borde det kunna ske utan att spilla något. Vill man dessutom säkra marken runt om kring kan man skotta dit lite sand som är lättare att saner/avlägsna än att behöva skotta i den hårda grusplanen runt båten. För övrigt ide'n med checklistor är bra, jag brukar hittils köra utan, men jag var grymt nära att sjösätta utan att ha kopplat motorns kylslang och jag var även nära att lyfta upp utan att plocka in loggivaren (krangubben påminde mig).......Så nu får det bli checklistor. Checklistor, kanske indelat på följande sätt: 1. Vårservice 2. Åtgärder före sjösättning 3. Åtgärder före mastning 4. Åtgärder under och efter mastning 5. Åtgärder före 1:a segling 6. Åtgärder efter sista segling 7. Åtgärder före avmastning 8. Åtgärder före upptagning 9. Åtgärder efter upptagning 10. Åtgärder före vinterförvaring Jag tror att dela upp det med lite struktur gör det lättare att komma ihåg det väsentliga. och tex slippa onödig kö vid mastkranen.

Låter som det där kan bli ett problem både på kort och lång sikt. Att dessutom blanda i så mycket glykol så du får antifrys i hela skiten låter dessutom som ett miljöproblem. Jag skulle satsa på att tömma utan att spilla Kanske kan man göra så här. Ta en utkänt plastdunk på 20 liter, skaffa en grov slang typ 32mm som går in i dunken och som går att pressa in skrovgenomföringen. Viktig att ha så bred slang det går och att få tätt vid genomföringen i bottenventilen. Vid behov linda vulktape runt slangen så den blir så bred att den passar exakt. Stötta dessutom med en bräda som riggas upp som säkring i fall slangen börjar glida. Sedan borde det gå att tappa till dunken utan spill.

Bra om du har hyggligt med plats under spelet för lina, det hade inte jag. Därför valde jag kättning. Jag tror dock att blyad lina är bäst. Tänk även på att dragkraften i spelat är rätt stor så det bör sitta i något som håller. Här en länk som visar hur jag gjorde: http://imagine.123minsida.se/187791364

Jonas-a skrev ...Jag får inte ihop det riktigt, vari finns svårigheterna, har alla ständigt problem med sina gamla motorer trots regelbunden service? Det låter ju isåfall ganska otryggt såvida man inte har en reservsnurra eller nåt? --------- Kan bara tala för mig själv, då jag haft en Yanmar 8 från 1980. Tuffar och går fortfarande som om den var ny. Bytt olja och impeller och filter några gånger, och bara luftat en gång då jag körde soppa- torsk och en gång då jag fick skräp i bränslet.... det är allt jag behöft göra sedan den var ny.! Har jag då små eller stora erfarenheter från denna motor ? i alla fall inga större erfarenheter från att meka eftersom det ej varit nödvändigt. Normalt är dessa motorer mycket driftsäka, problem beror ofta på tex vatten i eller föroreningar i bränslet etc. och att de till slut rostar sönder någon gång i framtiden, osäkert när.

NT länken ovan fungerar ej, det kanske den här gör http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article3779650.ece Som jag ser det så för normalseglaren fungerar det väl ändå även om signalerna går att hacka, förvränga och återutsända senare eller lägga ut falska signaler. Men för KBV, Polis och Militär lär det finnas behov av att redan nu övervaka bättre, då systemet inte är säkert mot oseriös användning. Skulle tro att det kommer ett säkrare system om typ 10 år som har högre säkerhet mot maunpulation.

Om det finns ett + märke = en stenmarkering inom kurvan 3-6 meter, så tror jag helt enkelt det betyder undervattenssten, dvs inom det grunda området som kanske håller mellan 5-6 meter finns det en sten eller hälla som är grundrare än så, men djupare ner än 3 meter. (brukar ofta vara djupmarkerade med en siffra, typ 3,3 ) Vilket då kan vara farligt för en seglare vid lågvatten i kombination med grov sjö.

Kan också vara delar av den gamla reparationen som släppt! Som sagt kontakta försäkringsbolaget bör du göra så du får detta reparerat, risk att det sugit vatten och kan frostspränga. Försäkringsbolag brukar då ibland anvisa reparationsvarv. Tror att en del experter brukar rekomendera att det skadade området snarast slipas av så att skadade delar av laminatet blottläggs så det får chans att torka. Du bör därför så snart som möjligt få kontakt med den firma som skall laga skadan, om du vill ha det fixat till nästa sommar.

Håller med Klubbjackan i allt han skriver ovan.! Knappast sliter man ut en marindiesel i en segelbåt, mer troligt att den till slut rostar upp, men när, är svårt att veta. Nya motorer kostar mycket, dyrast är väl Volvo och Yanmar, men de går ofta att renovera för en lägre peng även begagnat kan finnas som ett billigare alternativ än nytt. En beg båtmotor är alltid lite av en chanstagning men en titt under motorhuven är en fingervisning om resten, ser det risigt ut där så ökar sannolikheten för att motorn närmar sig slutet. Hygglig skick på segel också viktigt att titta på och om skrovet har större skador från grund-smällar eller annat som är svårt att fixa. Att köpa en båt i bra skick är i längden det billigast och även roligaste alternativet. Om man köper en båt man gillar redan från början så är det lättare att stå ut med att det kostar lite att fixa det ena och det andra, Men att behöva fixa det mesta och det ändå aldrig blir riktigt bra eller snyggt är inte roligt. Köp en båt i bra skick av en sort du verkligen vill ha, det är köpläge nu att hitta riktigt fina exemplar för bra pris.

Behmac skrev... Jag har ett larm från topkodas.lt som heter GTALARM. Har 7 ingångar + batt och temp. 4 utgångar,........ ----------- Jag skriver....Nu börjar det likna något....Tack för info !

Gas...JA Ser till min gasanläggning ofta med att bla täthetsprova och kontrollera slangarna. (samt byta med några års intervall) . Jag har ett gaslarm som alltid är inkopplat så fort Huvud-strömbrytarn slås på...just då hörs ett pip. Jag stänger dessutom huvdkranen vid gasflaskan direkt efter användning av spisen. Jag har just nu en gasdriven värmare, den däremot åker ut nu till förmån för en dieseldriven Eberspächer (har lite noja när jag skall sova)..... men gasspisen den behåller jag.

Även jag brukar köra in glykol i WC-stolen och pumpa igenom (inte för tankens skull utan) för att spol-pumpen i stolen går ej att tömma helt och att det brukar rinna tillbalka det som finns i slangen efter WC på väg till septitanken (uppförsbacke till tankens övre del). Jag kör glykol, andra säger att packningarna inte mår så bra av det och använder sprit eller spolarvätska i stället, kanske det är bättre.

Fungerar kylningen som den ska, går motorn varm, har du bytt till motor med turbo eller fel på turbon, hur gammal är avgasslangen ? Luktar det bara bränt gummi eller luktar det även avgaser ? Bilder ..? Ett svar: Luktar det avgaser.... Byt....Inge snack !

Säkring för att skydda kontaktorer i starkströmsanläggningar (400V) Ref https://www1.elfa.se/data1/wwwroot/assets/datasheets/03607074.pdf Kan bla köpas här: https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/init.do?sq=famid53273 Om de sitter i en starkströmsanläggning under drift med ström på, lär det bli en regäl ljusbåge om man rycker en sådan säkring...gör inte det utan att slå i från alla förbrukare. Varför den sitter i en båt tycker jag är lite konstigt, men den håller hygglig kvalite och borde fungera även där även om den är lite klumpig. Att du får en ljusbåge där om du rycker ut säkringen tror jag inte du får såvida du inte har kortslutning någon stans eller kör startmotorn samtidigt.

Jag har mycket svårt att tro att ett havererande batteri skulle bränna en säkring. Säkringarna är till för att vid för hög ström ute i systemet tex vid kortslutning mellan kablar etc rädda resten kablaget så det inte brinner upp. Jag tror mer på att du har oxid på kontakter eller att utläckande batterisyra har förstört något i ditt elsystem. Möjligen att en skiljediod mellan batterierna skulle kunna ha pajat om ett av batterierna kortslutit och skapat en tillfällig strömrusning som varit hög. Jag föreslå att du mäter spänningen före och efter din huvudströmbrytare. Får du inget eller märkligt värde så kan du koppla loss förbrukar delen det kan vara något ute i systemet som är tillslaget/drar ström och då blir mätvärdet påverkat. Har du huvudsäkringar kan man ta loss dem då har du ett bra ställe att koppla bort resten av båtens elsystem och lättare felsöka batterikretsen.

Om du vill nyttja/testa delar av elsystemet utan att montera tillbaka ett batteri, så kan man antingen använda en tafo-likriktare (men jag tror de är rätt dyra) eller köpa en smarladdare med Supply-funktion tex denna som levererar 13,6 Volt mac 10A http://www.ctek.com/se/sv/chargers/MXS%2010

1. Pricipen med att låta en planka flyta vid båten och sedan med hjälp av den markera på skrovet några cm ovanför vattenranden tror jag är en bra metod, sannolkt bra att ha lite grövre virke så att den rör sig lugnare. 2. Att skrovet lutar och vattenranden blir olika tjock tror jag bilden här illustrerar. Vatten randen är ca 25 cm längst i aktern och ca 8 cm mitt på fribordet, men ser exakt rak ut från sidan

Ett tipps när ni skall borra och såga i rostfritt stål. Det får ALDRIG bli varmt , för då blir stålytan härdad och då blir det helt hopplöst att borra/såga. Ha vassa borrverktyg (gärna korsspetslipad borr) och kör inte för fort och kyl med vatten eller skärolja så brukar det gå bra trots att det är rostfri plåt. Plåten brukar vara ca 1.5mm tjock.

Gärna bilder. Annars kan vi som aldrig varit in i en Maxim inte ge några förslag, eftersom vi inte vet hur roderinfästningen ser ut.

Njae ! Knaka i plasten skall det väl inte göra? det låter som ett tecken på att något sviktar ! Om du lägger ut lite mer bilder på det som finns runt om och på hur spelet sitter fast kanske vi förstår bättre och kan ge mer relevanta förslag.

De flesta små båtar har flyttankar medan stora båtar inte har det. Små båtar kan mycket lätt vattenfyllas både via sjö akterifrån eller att att de tippar över i sidled. Små båtar har inte heller självläns som större båtar har, små båtar har dessutom större delen av den inre volymen öppen, så de kan därför mycket lätt vattenfyllas, - Därför skall små båtar ha flyttankar. Mängden flyttankar är normalt anpassade till bärigheten, mängden last och passagerare och utombordarens vikt, bla därför skall båten ha mer flyttanksvolym akterut. Tyvärr är det rätt många äldre båtar som har flytmaterial som suger vatten placerade i mellanbotten och slutna utrymmen, då de därför blir tunga och får nedsatt flytförmåga. Jag skulle absolut inte ta bort denna flytkraft, däremot kanske flytta den, Dvs plasta nya flyttankar efter sidorna, i dubbelbotten och mer akterut i skrovet. Det är betydligt trevligare att få en båt vattenfylld som går att ösa ur än en båt som sjunker helt eller delvis så det blir till att börja simma.

I mitt förra svar försökte jag redovisa vad som kan hända vid en grundstöt med en fenkölad segelbåt. Normalt så blir skadan större och allvarligare på en större båt än på en liten. Små segelbåtar kan därför i många fall efter en regäl grundstöt många gånger förbli helt oskadad medan större segelbåtar ofta får skador som är värre och dessutom rätt dyra att reparera. Orsaken till att det blir värre i en större båt är att det är mycket större massa som på väldigt kort tid måste omsättas i motriktad rörelse. Även den större momentarmen som skall överföra tröghetsmomentet är avsevärt större. Som jag ser det finns det i alla fall 3 förbyggande åtgärder man kan göra för att slippa denna trista erfarenhet.. 1. Aldrig gå på grund (tyvärr bara en vision eller målsättning) 2. Förstärka/konstruera båten när den byggs så att köl-infästningen blir extremt stark 3. Sätta krockdämpare på kölen (en efterhandsåtgärd som har viss skadedämpande effekt) - Mina åtgärder är, 2 obroende GPS'er, sjökort och visst mått av nogranhet/försiktighet vid navigering, samt att jag valt att montera Keel-pro kölskydd. De som vill veta mer om kölskydd kan kolla denna länk, där jag visar hur jag gjorde http://imagine.123minsida.se/187791363

Om båten inte ligger i sjön nu, så skulle jag vänta till nästa höst. Absolut enklast är att under sommaren försöka hålla vattenlinjen någorlunda ren så att du får en tydlig smutsrand som du sedan efter att båten lyfts upp kan markeras med spetsig tuschpenna. Båten skall då den ligger vid bryggan vara normalt lastad. Gör du så kommer du få markerat ut den exakta vattenlijen. Smutsranden kommer att få en bredd på några cm som ökar något i både fören och aktern. Bäst då att markera mitten av randen då blir den mest rätt. Sedan kan man med fördel dra bottenfärgen upp och några cm ovanför denna smuttsrand och sedan måla eller tejpa vattenranden ett antal cm ovanför. Tänk då på att där skruvsidan lutar där skall bredden på randen ökas. Bäst och mest exakt ser man detta med ett laservattenpass om man kan justera läget på båtpallningen

Man kan ladda ihjäl ett batteri så att det kokar ur om man har en laddare som inte känner av batteriets förmåga att ta emot laddning. Kan då batteriet inte gasa ur så kan gastrycket spräcka batteriet. Se därför upp med gamla laddare som inte har modern övervakningsteknik. Batterier som förvaras över vintern och är sammankopplade i en batteribank kan själa ström av varandra. Alla batterier har viss självurladdning, är denna olika så drar dom ur varandra fortare än om de är elektriskt isärkopplade. Risk finns att om ett batteri pajar helt, så kan det ta med sig de övriga till den eviga urladdningens land Batterier som blir helt ur-laddade kan frysa sönder så att höljet spricker och syran rinner ut = total katastrof om det händer i en träbåt.