Hasse_O

Seglade själv sträckan Karlskrona - Luleå 2011. Jag beskrev en del av det i denna tråd: http://www.maringuiden.se/forum/topic/45468-tips-inf%C3%B6r-karlskrona-lule%C3%A5-med-yamarin-6110/ Det finns onekligen några fina ställen efter vägen och seglar man på försommaren så är det ljust länge och mer norrut ljust hela natten, då är nattsegling en upplevelse med ljuset och soluppgång och endast några timmar senare soluppgång......

Jag hade en Yanmar YSM8 i förra båten (En 7-hästare med liggande cylinder) väldigt lik din motor. - Mycket driftsäker och extremt bränslesnål. Det senare nästan ett problem eftersom bränslet hinner bli gammalt, då jag ofta inte körde upp en hel tank på en sommar (seglare). Som någon sagt ovan, de mest troliga problemen är dessa. 1. Bakterier, grums etc i bränslet. .... Åtgärd töm, sug ut och rengör tanken och kanske även ledningen från tanken fram till motorn. 2. Vatten i bränslet. ...Åtgärd, töm vattenfällan och byt bränslefiltret. I min nuvarande båt hade jag förra sommaren faktiskt mer än en liter vatten i vattenfällan, så mycket att jag först blev lurad att tro att jag dränerat ur det som behövdes, men icke, det var massor med vatten. Filtret kan se bra ut men har blivit förorenat så att det binder vatten. (- Den startade gick några sekunder, sedan var den helt död, felet var både orsak 1 och 2 ovan). Generellt kan man säga att en diesel är väldigt driftsäker, men får den inte bränsle så går den inte alls. Just detta brukar alltid vara problemet, att något med bränsleförsörjningen före motorn orsakar dessa bekymmer, mycket sällan är det fel på själva motorn. 3. Sedan kan det vara luft i bränslet som behöver luftas, men då kan det arta sig som att den startar och sedan stannar, går ojämt eller stannar när man belastar med mer gaspådrag.... Åtgärd, fyll tanken full och fortsätt lufta. (Fylld tank kan på de flesta båtar göra att det blir bättre tryck, färre luftfällor, fram till luftningsstället)

Klorin ska du inte använda det är ett blekmedel, risken är stor att det blir fläckigt och det är rätt otrevligt att handtvätta med. Finns speciellt kapelltvätt och en del andra rengöringsmedel så att du får bort grönmögel etc. Jag tog loss kapellet och rengjorde det i en lång tvättrännan och använde vanlig diskborste att gnugga med där det var värst. Bla finns ett medel som finns på pumpflaska som skummar upp rengör effektivt. Sedan viktigt att skölja noga. Det blev rent, impregnerade sedan. Åtgången av impregneringsmedel var större än jag räknat med och kapellet blev något mörkare än tidigare.

Metoden ovan, en bra lösning som jag tidigare tillämpat många gånger. Nu har jag ankarspel med kätting hela vägen, som i mitt tycke har nackdelen att den tynger ner lite för mycket, jag har mer drag i förtöjningen än andra om jag inte släpper ut lite mer kätting än jag egentligen önskar, vilket då gör att en vindkantring kan göra att min akter flyttar sig mer än andras. Men eftersom kättingen i princip hänger rakt ner från aktern så behöver jag å andra sidan inte bekymra mig för att andra kör över min aktertamp som kunde hända förr då linan var sträckt.

Viktigast att du har polanslutningar, kabelskor och kablar utan grön oxid. Satsa på nytt om du inte redan bytt ut gammalt. Välj förtennt kabel och anslutningar som håller sig frächt och klarar sig längre är bäst. Kabelarea dimensioneras av de höga strömmar som kan tänkas bli aktuella, tex från bogpropeller eller ankarspel. Finns inga sådana förbrukare så kanske max laddström och kabellängd är det som avgör. Men visst att optimera med att ansluta batteribanken från var sitt håll kan vara bra om det inte ger andra nackdelar som ökad risk för kortslutning om kablarna hamnar i kors eller att total kabellängd ökar för mycket.

Såvitt jag begriper så är generellt så grova kablar som möjligt önskvärt för att minska spänningsfall. Om man då drar fram en extra tjock minus ledare till en minusterminal tex i förpiken och där förser ett antal förbrukare med korta minuskablar så blir det bättre än flera tunna långa minusledare som går hela vägen.

Stämmer! Men dock andra motorbåtar som inte går så fort och som rullar i sjön. Ja menar att lite mer motorkraft ger större möjligheter att styra och följa sjön. Men mest erfarenhet har jag från segelbåt för motor, dessa är alltid i princip undermotoriserade men där finns ju segel att ta till i alla lägen. Alltid skönt att få upp lite segel i grov sjö, då får båten genast stabilitet och tar sjön bättre och man slipper rullandet som på en seglare ibland kan bli stort då rigg och köl ger ett pendlande moment. Här en film från en som stånkar sig ut genom kraftig dyning. https://www.youtube.com/watch?v=ml5wBgV7iMs&list=PL8B7AC83B2133FECF

Där laminat delat sig (delaminerat) slipar du bort så du kommer ner i homogent material. Skrovet verkar vara målat med någon sorts färg som inte hör hemma på en båt, då även målat över krossat laminat som borde ha reparerats först, och att det även finns blåsor där du sannolikt har fuktinträngning. Samma här, slipa ner till homogent oskadat laminat. Slipa brukar jag göra med gummisliprondell och skruvdragare försett med ett mycket grovt slippapper, typ golvslippapper tex kornstorlek 40 som jag klipper ut från stora ark, Sådant slippapper är av bättre kvalite och styrka och river bättre än det som säljs i förpackningar för hobbybruk. När det sedan är nedslipat och rent, (ingen färg kvar där du ska plasta och endast oskadat homgent felfritt laminat ) tvätta med aceton och börja plasta med polyester och glasfiber. Sedan slipa och plasta igen tills du får det utseende du önskar. Men eftersom hela båten är målad med något som lite skumt ut, ( i bästa fall epoxifärg) är det frågan hur mycket energi du ska lägga på jobbet! ... Men det reparationsarbete du gör ska du göra ordentligt, annars blir det inte bra och skrovet fortsätter suga fukt och försvagas igen av frostsprängning etc. - Jag har sett många slarv-lagningar och det är sådant som man senare måste göra om igen.

Jag vet inte vad du har för båt eller hur det ser ut hos dig. Här kommer i a f ett svar som kanske ger något. Lägg gärna upp lite bilder så får du troligen mer hjälp. Priset beror mest på vilken storlek du behöver. Hur beror på hur det ser ut. Utrymmets höjd för lina och var du har batteribanken Här kan du se hur jag gjorde och hur jag tänkte var bäst för mig. http://imagine.123minsida.se/187791364

Viktigast att först få rent Jag tvättar och använder alltid cleaner först. Oxiderad plast kan bli bättre med oxalsyra, tex toxal Polerar sedan med vax. (Kraftiga polermedel som tex rubbing och autosol nöter ner gelcoten, dvs skadar och behövs sällan och måste sedan efterpoleras med båtvax) (Ska man köra med polermaskin så går dom flesta maskinerna alldeles för fort, ger pollerspår eller för hög värme ) Nano-produkter har jag hittills inte använt, och kommer nog inte heller prova.

Håller med ovanstående, jag har inte heller lust att registrera mig där, då hoppar jag till nästa tråd i stället. Men lägg gärna in några bilder här , så tror jag ni får hjälp. Tipps när du lägger in bilder är att du minskar ner dom till typ 1200 x 1000 pixlar, det går inte att ägga in för stora bilder.

2 råd 1. Tveklöst skulle jag välja en medelstor segelbåt (väldigt prisvärda just nu) och då en med rätt goda seglingsegenskaper, det är roligare, och mer utmanande att slippa bli omseglad av alla. (alltid något att göra) 2. Om du ändå fastnat för motorbåt så är motorn det som kostar. Hittar du en med nybytt motor så är det en god ide' att titta närmare på. Sitter originalmotorn kvar så är det ett lotteri hur länge till den håller. Det är rosten som är den mest sannolika motordödaren, som är svår att förutse eller inspektera före köp, nytt kostar 100tkr och uppåt och är inte kul om båten är värd hälften. Skulle jag köpa motorbåt skulle jag nog vilja ha lite mer fart än vad tex en Albin 25 presterar. Det känns bättre att kunna köra på vågorna och få behagligare gång än att alltid rulla med den sjö som passerar.

Jag skulle köpa ett till rejält ankare och ha det i fören, om du har en ankarbox där. På min förra båt 28 fot hade jag från början bara ett stort ankare 10 kg och ett litet 6kg i reserv. Det stora i ankarboxen fram och det lilla undanstuvat. Upplevde att det stora ankaret alltid var på fel plats och måste lyftas mellan för och akter. Tröttnade på detta och gjorde en ankarbox bak så jag kunde ha ett till stort ankare även där kopplat till en ankarolina. Det lilla 6kg ankaret (lunchankare) avvecklades , då jag upptäkt att det var för litet och aldrig gav mig något förtroende då det många gånger svek. (dvs inget att ha ens som reservankare) På min nuvarande båt 39 fot har jag 15 kg ankare både fram och bak, med ankarspel i aktern. Jag ankrar sällan på svaj, men skulle värdesätta ett ankarspel även i fören de få gånger jag vill backa in mot brygga. Det är rätt tungt att dra upp ankare med kätting och båten driver iväg så fort det släpper från botten, så det skulle underlätta.

När jag startar min radar en Garmin (pulsradar) så visar displayen alltid, (i imitt fall GPS-mottagaren) att radar är tillslagen eller standby eller tex varming upp etc. och att det via menyer går att se om den är inkopplad/ansluten. På dina bilder ser det ut som du inte får några medelanden/informationer överhuvdtaget, det genereras ingen bild, men att din antenn snurrar (dock vet vi ej om den sänder) Din radar ser ut att vara en bredbandsradar men borde ändå presenteras på liknande sätt i mottagarenheten. Jag tror att du har problemet i mottagarenheten någon sorts bild borde alltid visas, möjligen kan det vara problem i anslutningen mellan mottagaren och antennenheten men det mesta pekar mot att mottagaren strular. (gissning från min sida)

Som alternativ till brickor så kan du ha en rostfri plåt på insidan av rufftaket (dvs en plåt som inkluderar vinschavlastarens båda skruvar). Genomgående skruv med mutter är ett måste som redan sagts ovan. Det är även bra om dubbelskalet styvas upp med ingjutning av lim i distansmaterialet om belastningen är hög eller om distansmaterialet verkar tryckas ihop när du drar åt skruvarna. Som minimum så måste de genomgående skruvarna tätas med tex Sika för att distansmaterialet (vanligen balsa) inte ska suga fukt och ruttna.

Vi var i Stocka 2011 då fanns en handelsbod med mack i byn. Ägaren hade planer på att lägga ner verksamheten, så om det finns någon försäljning där i dag vet jag ej. Då fanns även en sjökrog strax ovanför sjöbodan bara 50 meter från båten, som bla hade utsökt pannbiff med lingonsylt. Ute på Rönnskär fanns lokal fiskare som sålde lite av havets läckerheter, vi fick med oss bla nyrökt strömming som satt fint med en pilsner lite senare.

När jag seglade senast drog vi rakt över Gävlebukten från Öregrund till Stocka strax norr om Hudiksvall. Rätt lång etapp tror det var runt 110 distans, det tog hela dagen men vi hade halv vind till slör så det gällde att passa på. Gävlebukten är annars känt för att kunna ha lite jobbig sjö har jag hört. Stocka var en bra gästhamn för enkel övernattning, och oerhört vackert och pitoreskt ute på udden Rönnskär som ligger strax intill. Nedan bild av hamnen, vid gästhamnsskylten var det tyvärr för grunt för oss, vid långkajen bedömt ca 1,7m. Eftersom vi behöver drygt 1,9 m låg vi i stället vid ångbåtskajen närmast.

Skillnaden mellan träskruv och plåtskruv är främst hållfasheten i kärnan och gängan, som är mycket högre i en plåtskruv. Före montering i enkellaminat ska hål borras med samma diameter som skruvens kärna annars går skruven av om det är ett plastlaminat av god kvalite. Syrafast plåtskruv kan mycket väl dras i enkellaminat om belastningen från det som ska monteras är måtligt. Ska tex knapar, block, grabbräcken och winchavlastare monteras duger ej plåtskruv, då ska gängad skruv monteras med regäla brickor och mutter på baksidan även i enkellaminat.

Jag har min båt i ett kallt båthus, och jag kan intyga taket läcker inte. Även jag har samma fenomen. Svaret är enkelt......Kondens. Med temperatursvängningarna så fälls vatten ut ur relativt varmare luft så fort den möter en kallare yta. Är luftfuktigheten hög som den vanligtvis är vid regnigt väder så behövs bara någon grads tempsänkning så fälls fukt ut och rinner ner til lägsta punkten, och det kan bli några liter i en båt på några månader. Ju mer temperaturen varierar dag natt ju större blir utfällningen om relativa fuktigheten är hög. Här en länk om du vill läsa mer om fukt: http://www.lfs-web.se/fukt.htm

Det ligger mycket i resonemanget ovan, att när tiden fanns, så har unga idag otrygga anställningar (i offentlig tjänst eller telemarketing) och därav osäker ekonomi. Och när det börjar ordna upp sig så finns inte tiden, då kräver både jobb och barn all tid och lite till. Så när vi ser oss omkring i naturhamnen så är det numera mest gråhåriga 60-åringar, dvs människor med tid och lite större båtar och några få styrpulpetare med stora motorer för lite yngre och köpstarka i karriären som blåst dit i 40 knop för en kort stund .

På förra båten med rorkult hade jag storskotet på bridgedäck (plattformen vid ruffluckan i sittbrunnens framkant) På nuvarande båt med rattstyrning sitter storskotet på skena omedelbart framför rattpedistalen. (skulle vara helt omöjligt att segla den ensam om skotet satt längre fram än så) Båda båtarna med rätt livliga seglingsegenskaper och stort storsegel, partsialrigg. Om jag skulle överväga en båt med skotpunkten så långt fram ser jag bara 2 alternativ. 1. Ta bort rattstyrningen och ha rorkult 2. Flytta skotpunkten och installera en skotskena nära och framför ratten Att sätta skotningen på rufftaket kan möjligen vara ett alternativ om man har förhållandevis mindre storsegel, dvs om storens skotning inte är helt grundläggande för seglingsegenskaperna.

Vackra bilder toaen, sol och öppet vatten. Avundsjuk....Ja! Här i norr ligger snötäcket djupt. På båthustaket var det massor med snö så vi blev utkommenderade att skotta av vi som äger huset tillsammans. Det mesta skyfflade vi bakåt men en del hamnade framför portarna så till det fick vi sedan ha en traktor och röja upp. Väl inne i huset stod pärlan ovetande om att det vilade mer än 20 ton snö just ovanför, som nu är bortskottat. Så när ni i söder gör säsongens första tur kanske vi fortfarande skottar.. Är det inte någon som kan var lite avunds på oss stackars takskottare .... nu vill jag ha sol !

Jag gilla lin och linolja (på gammalt rörmockarvis) klart bäst när man övat in tekniken och lindar lagom tjockt. En stor fördel är att det går att få så trögdraget man önskar och att det går att lossa flera år senare om det blir nödvändigt. Och tätt blir det alltid.

Jag hade 2 alternativ då jag skulle ta hem nuvarande båten, segla eller ta den på landsväg. Sträckan var Karlskrona - Luleå, ca 3 ggr den sträckan du har. (Båten en segelbåt 12 x 3,6 meter, höjden ca 4m stående på kölen + mast 19 m). Båt-bredden är det som mest avgör priset denna kräver breddtransport på trailer med följebil. Tyngden är inget problem däremot höjden kan vara ett problem. Maxhöjd i Sverige är 4,5 meter. Lägsta trailerhöjd är 0,4m, dvs båten får inte vara högre än 4,1m. (De flesta släp är dock högre). Priset för mig skulle ha blivit 40.000 kr prutat och klart + moms + lastning + lossning (2011) så jag seglade. En segling jag inte ångrat, tvärt om, mycket trevlig upplevelse att göra hela Svenska ostkusten på 13 dar, och besöka platser jag aldrig hört talas om eller sett tidigare.

Till form kan jag rekommendera formplywood med trekantlist i hörnen som sedan tejpas. Gör formen så att den går att ta isär från utsidan när du plastat klart och att du kommer åt att plasta invändigt. Om den släta ytan blir utåt på den färdiga plastningen så då behövs inte så mycket slipning för riktigt bra resultat. Här är lite tipps från en plastning jag gjorde nyligen http://imagine.123minsida.se/187791364 Ett annat alternativ är annars att köpa en färdig box för gasolen om du ska ha den på badbryggan.