Paliswe

Finns lite trådar om detta redan på MG, men sammanfattningsvis är det så att biocider fungerar medan medel som inte innehåller biocider fungerar inte. Om Bio-protect 2 (trots sitt namn) innehåller biocider vet jag inte. Magnetfilter är totalt värdelöst. Biocider är ett gift som dödar bakterier i dieseln. Den tar inte bort redan bildad bakterieslem, det gör inget medel oavsett vad som står i reklamen. Bilden: sammanhängande slem som vuxit till en storlek av ca 5 cm. I tanken fanns ytterligare 10 ggr denna mängd i mindre storlekar. EDIT: svar till Thule: Slempropparna sätter igen insuget till bränsleröret och det kommer inte fram nånting ens till filtret. Hur ska en 5 cm slempropp komma igenom ett rör på 4-5 mm diameter? Senast ändrad av Paliswe | 25 maj 2012 | 21:41

Någon på sailguide hade problem med en VP D1-30, jag har råkat ut för en VP D2 55 som har samma problem. Kan det vara något generellt VP-problem som VP inte erkänner? Konstruktionsfel i regulatorn som gör att den kärvar? Bara går tomgång ett tag innan det lossnar och sedan är det frid och fröjd igen ett tag. Vore det skit i tanken skulle motorn förmodligen gå ojämt eller stanna men i samtliga fall så går den snällt på tomgång. Flera som har samma problem?

Flatstiftskabelskor finns fortfarande men för säkringsdosor brukar det idag vara ringkabelskor, dvs att man skruvar fast kabelskon. Säkringsdosor finns för flatsäkringar, har du äldre modell bilsäkring är det dags att byta. Plintar är det samma med, det är en massa skruvar i en skena till vilket man ansluter ringkabelskor. Det ger en bättre elektrisk anslutning och stabilare kontakt. Även om det är många kablar att stifta om rekommenderas du att göra om alltihopa om det är från 70-talet. Nya kablar och ny elcentral. Att riva i gammalt och bara förbättra vissa delar ställer bara till en massa bekymmer framöver. Använd minst 6 mm2 från batteri (huvudströmbrytaren) till säkringspanelen. Till enklare förbrukare 1,5 mm2, till större 2,5 mm2. Återledaren (minus ska ha samma dimension. Var inte smart och anslut lite här och där för att spara kabel, kör med hela ledningar från säkringsdosa till förbrukaren och anslut alla minus i en skena vid elcentralen. Det kostar lite mer men du får en bättre installation.

Utvecklingen går framåt och AGM har just den förmågan som efterlyses, att ge stor ström. Med AGM får man ett stort batteri (i CCA) utan att därför köpa stort batteri (fysiskt).

Jag har visserligen bara en 10 hk diesel men som startbatteri har jag ett MC-batteri på 19 Ah. Det är ett AGM så det kan lämna väldigt många A (uppemot 170 tror jag). Fungerar alldeles utmärkt. Som förbrukningsbatteri har jag ett 150 Ah AGM. Det är som du skriver CCA som är avgörande för att dra runt en stor diesel. Det batteri du tittat på är också ett AGM och det är en förutsättning för att det ska funka. Givetvis ska man ha ordentliga kablar, snyggt klämda, ingen oxid i kontaktytorna och bra batterifrånskiljare (helst gastät). Har man det har man bra förutsättningar. Ett separat bogbatteri som står i fören (utan långa kablar mellan batteri och förbrukare) ser till att denna fungerar bra. Ladda detta med en separat laddare (Ctek D250S) placerad bredvid bogbatteriet så kommer du att bli överlycklig hur bra allting blir För att kolla var felet ligger med bogpropellern (har inte läst din andra tråd), drag en separat ledning från bogpropellerns plus-sanslutning och bak till där batteriet står. Mät sedan mellan denna ledning och batteriets pluspol när du kör bogpropellern. Det du då mäter är spänningsfallet i kabeln mellan batteri och bogpropeller. Är den över 3 volt har du problem. Helst ska den vara under 1 volt men jag vet inte om det är möjligt. Har du stort spänningsfall måste du skaffa grövre kablar eller ett separat batteri i fören.

SKit i tanken som lägger sig mot röret och hindrar bränslet att komma fram. Det hjälper inte att hälla i bakteriedödande, det förhindrar bara att det blir mer goja, men gojan som är där måste sugas ut rent mekaniskt.

För mig förefaller det som du har hittat en konstruktionsmiss för just det fabrikatet. Alla laddare har alltid små egenheter och att bara känna laddning på en kanal är säkert ett sätt att spara in pengar på konstruktionen.

Underlätter betydligt om du berättar om det är en utombordare, drev eller inombordare. Nämn gärna fabrikat och modell så har vi nån möjlighet att försöka svara.

En gång i tiden hade jag två tampar, en som går från revpunkten i akterliket, via block på bommen och fram till masten, samt en tamp som går från halshornet upp längs mastliket och tillbaka igen genom blocket. Då revar man genom att först ta hem i tampen som går akterut och därigenom hissas bommen upp. Tampen fästes i nån snabbklämma. Sedan drar man ner mastliket med en andra tampen samtidigt som man släpper på fallet. Då åker bommen ner i sitt horisontella läge igen. Den andre tampen fästes och sedan är det bara att skota hem och segla. På detta sätt får man en sträckning av seglet mellan halshorn och skothorn. Kanske har man rationaliserat bort en tamp. Man kan dra i tampen när man släckt i skotet och på så sätt höjes bommen (mastliket händer det inget med då fallet håller emot). Storfallet lättas och man drar ner det nya halshornet, bommen åker ner, man skotar och det är klart.

Finns jättemånga inlägg om detta som du kan söka på. Kortfattat kan man säga att du kan räkna med 1-2 arbetsdagar att skrapa och slipa ren botten. Epoxibehandlingen tar minst 3 dagar om man är snabb och gör det i exakt rätt ordning. Sedan ska det härda en vecka , primer bottenfärg. Räkna med minst 2 veckor. Det finns inga genvägar. Försöker du nyttja några blir det inte bra.

Finns ju även http://johnsbatmotor.se/avgassystem.html kan ju vara värt att kolla priserna även där.

Kolla huvudströmbrytaren och elkablarna fram till startmotorn. Är det från 89 också är det sannoligkt stort spänningsfall i dessa kretsar. Om huvudströmbrytaren är en vridbar omkopplare är den förmodligen kass.

Tror itne ett dugg på den barometern om du menar hur många som är besökare på den här sajten. Skulle tro att det är ett 20-tal inloggade samtidigt och kanske 100 till som läser utan att vara inloggade. Hur man kan få det till 800-1200 är för mig en gåta. Om systemansvarig kommer upp med lite relevanta siffror kanske jag ändrar åsikt.

Den vajern har funnits i 10 år och är ingen nyhet. Man måste med den vrida höljet samtidigt som man böjer den inne i motorrummet och det gör att den förstörs. Den nya vajern monteras utan någon vridning av höljet. Sedan sätter man i själva vajern och den löper då mycket mer exakt. Det ger problemfri drift.

Det är väldigt lätt att förstöra vajern redan vid installationen och sedan har man konstant problem. Det spelar ingen roll hur skicklig montören är, det är vajerkonstruktionen som är fel. Nu finns det dock en ny vajer som inte förstörs vid installationen och som är mycket mer exakt i manövern. Den stora skillnaden är att gängan som håller fast vajern på plats är en svivel i den nya konstruktionen så man slipper rotererandet av själva vajren när den ska fästas. Dessutom är den extremt lättgående. Den säljs av drev.se och av Göteborgs Marincenter. http://www.drev.se/default.aspx?main=/supervaxelvajer-till-mercruiser-p-5486-c-116.aspx http://www.goteborgsmarincenter.se/produkter/växelwire-till-merc-8194919

Hur gamla är dom? Limpor och knän är förbrukningsvara och bör bytas med lite olika tidsintervall, beroende på vilken modell det är. Har du sjövattenkylt eller färskvattenkylt? Halvsystem? Helsystem? Västkusten eller Östersjön? Normalt bytesintervall är 5-8 år. se även http://www.maringuiden.se/forum/;thread=427301

Trevligt att du tycker DO är fantastisk! Det har jag tyckt hela tiden men det har varit svårt att övertyga de gamla stofilerna här på MG! Du ska lägga på 3-4 lager DO med pensel med 1-2 dygns mellanrum. Sedan brukar jag låta det torka en vecka - 10 dagar innan jag slipar lätt med fint papper, 800 går ju men det är väldigt fint, 400 fungerar också. De sista lagerna lägger man på med Torky hushållspapper eller liknande (ej toapapper) för att få den helt jämna och sammetslena ytan. Torkitid ett dygn eller två mellan de sista lagerna. Du kan när som helst i framtiden slipa lätt igen med fint papper och lägga på ett nytt lager med hushållspapper för att återställa ev skador eller solutsatta ytor. En sådan uppfräschning rekommenderas en gång om året för trä som normalt är utomhus Senast ändrad av Paliswe | 09 maj 2012 | 08:27

Epoxy på järn klingar fel i mina öron. Tacksam för svar ang. detta! Helt rätt, det klingar helt fel. Epoxi är ett fantastiskt material som är perfekt på järnköl, till den dag du får minsta lilla skada på kölen. Då tränger vatten i mellan epoxin och järnet och det börjar rosta. Eftersom all rost kommer bakom plasten ser man ingenting. Till vintern får du frostsprängningar. Därfär ska man köra med rostskyddsfärg, t ex Fosfato di Zinco som är en oljebaserad zinkfärg. Denna lägger man på 2-3 lager och sedan bottenfärg direkt på. Oljefärgen kan då också följa med i de rörelser som järnet trots allt har. En liten grundstötning får inga våldsamma konsekvenser då färgen är lite elastisk.

Ca 150:- per filter. Dyrt?

Det har många funktioner, grovfilter, vattenavskiljare och ett finfilter. Finfiltret är en insats som man byter varje år, är på 10 my eller på 2 my beroende på vilken maskin man har. Man skruvar av den stor a skruven på ovansidan och lyfter på locket för att komma åt det bytbara filtret.

Drevia = Mitab = Volvo Penta.

Hur länge sedan är det som limporna och knäna byttes? Efter några år så rostar kanalerna igen, det går fortare på västkusten (ca 5 år) än i mera sött vatten. Det är inget ovanligt att temperaturgivaren visar normalt, den sitter där kylningen råkar fungera. Sedan går det mesta ut genom den ena sidan medan den andre blir väldigt varm. Enda sättet att kolla ordentligt är att lossa på ett knä (4 bult och en slangklämma) och lyfta på den. Är det då fullt med rost så får man byta. Limpor och knän är förbrukningsvara. Finns en bild på detta i en tidigare tråd. http://www.maringuiden.se/forum/;thread=427301

Första gången jag gjorde rent i min egen tank hade jag naturligvis inte avancerad pump och filteranläggning. Det var ett rör som stacks ner i tankmätarhålet som var kopplad till en gul plastdunk och ett sug skapades med en bakvänd cykelpump. Det skräp som kom upp försökte jag hälla genom ett Melittafilter men det var alldeles för tätt, till slut blev det tesilen. Jag resonerade som någon gjort tidigare i tråden att får man bort dom stora klimparna så tar förfiltret resten. Det räddade mig hem den semestern iaf. De tankar som vi rengör nu kommer inte tillbaka då vi förser dom med medel som förhindrar beväxning. Men det finns så många båtar som har skräp och bakterieslem i i sig så vi har jobb för många år framöver.

Jag har skrivit något tidigare inlägg här på MG om hur jag gjorde på min Albin-79. Den svajade i kölen när den kördes i en kran. Båten hängde i slingen men stod stöttad på en balk på kranen medan den förflyttade sig mellan uppställningsplatsen och sjösättningen. Man såg tydligt hur kölen svajade fram och tillbaka. När jag sedan skulle skrapa botten ren (fanns ca 30 lager bottenfärg på gjorde jag en epoxibehandling. Runt kölen, en halvmeter upp på skrovet och en halvmeter ner längs kölen, samt för och akter om denna, lade jag två-tre lager glasfiber som jag mättade med epoxi. Efter det försvann svajet och den blev helt stel. Jag har inte haft några problem kring detta sedan. Jag förordar epoxi, som man måste vara mer noggrann med än med polyester, men det blir betydligt styvare.

Det går att måla ovanpå DO, liksom det går att lacka om man vill ha en blank yta. Vanlig färg går bra, men för säkerhets skull kanske man ska prova på ett dolt ställe för att se att DO inte löses upp. Bilden visar ett teakbord med mahognykanter där vi har DO på hela bordet (med en mattare yta som syns i ribborna) och på kantlisterna har vi också lackat med Rylard VG62. För att man ska se blankheten har jag låtit lampan spegla sig i lacken, det är det vita till höger. Nu är det taget med min mobil som inte är speciellt bra för att få fram djupet och lystern i lacken men jag hoppas man ser lite av resultatet. Lackningen har hittills tagit 3 veckor, nu ska bordet stå och torka i ca 3-4 veckor innan det sista lagret med lack ska läggas på. Senast ändrad av Paliswe | 27 april 2012 | 17:17 Senast ändrad av Paliswe | 27 april 2012 | 17:23