Paliswe

Som sjökort fungerar de alldeles utmärkt. Ändringar efter 2010 är naturligtvis inte med men det berör bara prickar och fyrar, öarna ligger där dom ligger... Databasen med naturhamnar och gästhamnar tycker jag är ganska enkel och det är glest mellan ställena, det är redan kända ställen och är man bevandrad i området tillför det inte mycket. Är man ny i skärgården kan det säkert vara till nytta. Informationen är tämligen knapphändig och det är lättare att bläddra i en turistbroschyr än i BlueVisions databas. Satellitbilderna tycker jag är fullständigt värdelösa. Det är alldeles för suddigt för att man ska ha någon som helst nytta av det. Det går t ex inte alls att jämföra med Eniro flygfoton, snarare som Google Earth när det det är som allra sämst. 3D-perspektiv är en smaksak, jag använder det aldrig. Det finns 3D under vattnet också men det bygger på de djupmätningarna som sjöfartsverket (och ev andra) tillhandahållit och är en ren datahypotes om hur det kan se ut. Förstår inte vad man ska ha det till. Nästa gång jag köper nya sjökort blir det ett rent sjökort utan all bling-bling.

Nu var det ju inte Steve Jobs som uppfann konceptet med Mac, det kopierade han från Xerox i Palo Alto som hade tagit fram en prototyp som hette Alto. Den användes i betaversionen bla av Volvo Teknisk utveckling på Hisingen. Så småningom blev det produkten Xerox Star, sedermera Xerox 8000, som jag fick installera 1982 på Ericsson i Mölndal. Steve Jobs lyckades få ut produkten utanför Xerox och skapade Apple Lisa, som inte blev någon succé. Därefter skapade han Mac:en. Men Jobs lärde sig bättre marknadsföring och fick sedan ut sina burkar till vanligt folk. Ang båten tycker jag det är märkligt att ha två skjutdörrar föröver från Salongen. Vad händer om det kommer en överbrytande sjö?

Dock gäller inte utspädningsteorin för den glykol jag hade i min egen motor. Den motorn satte jag i fabriksny 2003 och jag har svårt att tänka mig att den levererades med en fryspunkt på -15 då. Nu hade den det. Jag har inte fyllt på en droppe vatten under alla dessa år, bara kollat nivån emellanåt. Vad jag kan tänka mig är att glykolen reagerar med metallen under årens lopp och detta påverkar fryspunkten. Även om man inte kalibrerat sin refraktometer borde den ju inte vid rumstemperatur visa en skillnad på 20-30 graders fryspunkt. Då vore den ju totalt värdelös. Så nåt lurt är det trots allt.

Jag kan bara berätta hur det fungerar i levande livet. Jag har en refraktometer som jag kontrollerar fryspunkten med och jag har svårt att tänka mig att temperaturen vid mätningen skulle ha så stor inverkan. Det är åtskilliga motorer som kontrollerats och ibland är det bra, ibland är det sämre värde. Om det beror på kvalitén på glykolen eller att det läcker ut lite ibland och att båtägaren så fyller på vatten, och håller på med det några år och till sist har spätt ut blandningen, det vet jag inte. Oftast berättar inte ägaren vad dom egentligen gör med båten och lika ofta vet dom inte historiken för de har nyss köpt båten. Kvar står faktum att man av en eller annan anledning har fel fryspunkt på sin glykol och därför bör byta den.

Torrsprickor är ett tecken på att den börjar ge sig. Rostig armering är ett annat tecken. Beroende på kvalité håller de olika länge, din B31kanske hade bättre slang än din Sun Odyssey. Den slang du ska använda heter Vesuvio och kan tillhandahållas av alla bättre varv och båtreparatörer. Grossist är Lundgrens men där kan tyvärr inte vanliga människor handla, bara företag.

Jag vet skruvventiler som har gått av så man fått ratten i handen när den skulle stängas. Den var omkring 30 år gammal. Själva genomföringen håller säkert längre, de är de ju ingen förslitning på, medan ventilen ofta är hopsatt av olika metaller som rostar och korroderar.

Det är sådan man i folkmun kallar RH-garanti (gäller bara tills kunden har kommit Runt Hörnet)

Den uppfattningen har inte jag, Inte mycket kvar på träbit nr 2 (snappy teak sealer) och inget på träbit nr 3 (Ädel träolja). Finns viss olja kvar på träbit nr 1 (Danish Oil) vad jag kan se. Den som klarat sig bäst är således DO som dock skulle haft fler lager från början.

Jag vet inte hur stabil du tycker etylenglykol är men faktum är att glykolmätaren visar ofta -15 för den glykol som legat i färskvattensystemet i 5-8 år. I min egen båt visade den -15 och den var 9 år gammal. Andra båtar som jag kollat som inte bytt på lång tid visar samma tendens. Frostskyddsverkan tar slut helt enkelt! Om man byter efter 5 år pga att rostskyddsverkan försvinner, uppstår inte problemet med dålig frostskyddsverkan.

men frysskyddet förblir alltid intakt m.a.p. på ålder. Nej, frysskyddet försvinner också med åldern. Det varar normalt inte mer än 5-8 år. Kolla glykolen i det slutna systemet om det är äldre än 5 år och byt om det inte håller minst -20 gr.

Sikaflex är det allra bästa och appliceras som Hasse_O beskrivet. Silikon är ABSOLUT TOTALFÖRBJUDET och ställer bara till problem. Det släpper efter ett tag och då läcker det, sedan smittar det ner ytan och försvårar andra medel att fästa. Elände att få bort trots att det ofta har till hälften släppt.

Finns det någon skruv genom skrovet som ansluter till skrovplattan? Vet inte varför man har denna konstruktion, jag tycker den är helt överflödig. Elkablarna i båten ska vara separerade från jordplattor, men minus är i praktiken anslutna till sjöjord via motorn och propelleraxel och propeller. Då plus inte är (ska inte vara) anslutet mer än till förbrukarna går ingen batteriström ut i havet och det är bra.

För mig förefaller det som det är en anodplatta för jordning av elsystem. Har man en stål- eller alu-båt ska INGET elektriskt i båten anslutas till skrovet. Anod på propelleraxeln är en myt att det ska vara. Anoden äts upp varje år och det växer massor av havstulpaner på propellern och man tror att propellern är skyddad från angrepp. Om man skippar anoden, bottenfärgsmålar axel och stödbock samt putsar propellern så den blir metallblank, då växer inga havstulpaner på propellern och ingenting äts upp. Om det trots det blir korrosionsagrepp på propeller har man med stor sannolikhet landströmsprobem och då ska man lösa det problemet där och inte med anoder.

Har du kvitto på jobbet? Det underlättar när man ska åberopa garanti. Har inget hänt sedan utskällningen så är det nog försent att göra något i detta fallet, men det är ju inte riktigt proffsigt att bemöta kunden på det sättet.

Nja, nu får vi reda ut begreppen lite. Vad som hände för två år sedan är helt ointressant, det är årets reprationer som avses. Motorn gick lite dåligt i våras och lämnades in för reparation. Efter det gick den ännu sämre. Verkstaden ska normalt lämna 3 mån garanti på de jobb som utföres varför det inte är fel att åberopa garanti. Nu måste man också reda ut exakt vad verkstaden skulle åtgärda och vilka fel man uppgivit första gången (i våras alltså). Är det skit i förgasaren, som verkstaden påstår kommer från tanken, får man föreslå ett bränslefilter och sälja det också (merförsäljning kallas det). Det viktiga är att kunden inte har pillat själv med grejorna i mellantiden. Då faller garantin. Det får inte heller gå flera månader efter reparationen innan man påtalar felet.

Det hinner inte frysa sönder för lite nattfrost, vattnet håller som lägst +4 gr och håller kylan på avstånd.

Nej. Frosten går inte in i motorn när den ligger i vattnet och så länge det är plusgrader på dagen.

Hur ser axeltätningen ut? Är det en oljesmord tätning? Ibland finns det en plastslang ner till tätningen som man ska hälla olja i. I tätningen finns det två läpptätningar och den ene kan ha gett sig, och då rinner oljan ut den vägen. Men det är aldrig några större mängder. Har du nu tagit upp båten på land så kolla runt där axeln kommer ut på utsidan om det ser oljigt ut. Kolla också runt avgasröret om det ser oljigt eller extremt svart ut. Det är de enda ställena jag ser att det kan komma ut olja i vattnet (om inte toan läcker Därefter får man söka vidare inåt i båten, men då ver man om det är motorn eller axeln som läcker olja.

Du har fortfarande inte svarat på om du har drev eller axel. Har du drev är det som sagts ovan ganska vanligt att drevaxeln läcker. Kolla då också om hur drevoljan ser ut, är den grå? Då läcker det definitivt.

Du kan lämnan sjövattenintaget öppet. Ligger det glykolvatten i sjövattenfiltret gör det inget då den ju inte fryser. Jag brukar lämna båten på hösten så att det bara är att vrida om nyckeln på våren och segla iväg.

Glykol i sjövattensystemet rinner förvisso delvis ur motorn men lämnar en hinna kvar som är korrosionsskyddande, under förutsättning att man köpt en glykol som innehåller detta. Ligger det då kvar vatten någonstans (pumpen, krökar, vattensamlare etc) så blir det då även frostskyddat.

Jodå, FROSTskyddet försvinner med tiden. Min motor var på -15 grader nu när jag bytte efter 9 år. ROSTskyddet försvinner också, fortare ju billigare glykolen är. Är glykolen grumlig har ROSTskyddet försvunnit och då bör man byta, oavsett vad FROST-mätaren visar.

Du kör motorn tills oljefiltret börjar bli varmt. Sedan byter du oljan (och filtret) också när du ändå håller på. Den är enklare att suga upp när den blivit lite varm. Byt detta mellan slangvattnet och glykolvattnet så får motorn övervintra i fin ren olja. Det är vanlig glykol vi talar om. Tag med ett litet prov på det glykolvatten som finns i sötvattensystemet till den lokala bilmacken och be dom kolla fryspunkten. Frostskyddsverkan försvinner med tiden och den glykolblandningen ska bytas efter 5-8 år. Den bör vara -20 eller lägre för att klara sig ett år till.

Du torkar bort smutsen med den trasa du har för att tvätta med T-röd. Sedan ska det bara torka. De gånger jag har rengjort mitt teakbord jag har i köket har jag tagit Yes diskmedel, vatten och en diskborste. Sedan torkat av med Wettexduk. Sen får det lufttorka några timmar innan jag behandlat det. (Fast där har jag inte Danish Oil.)

Du ska leta på utsidan av båten. Den vanligaste platsen är akterspegeln längst ner under motorn, en skruv med fyrkantigt huvud. Men det är inte alla båttillverkare som har satt in sådana.